skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

1 Inledning
Dans les États monarchiques, il y a une loi ; et là où elle est
précise, le juge la suit ; là où elle ne l’est pas, il en cherche
l’esprit.
Montesquieu
1.1 Avhandlingens tema
1.1.1 Introduktion till ämnet
Under det förra seklets inledande decennier och fortfarande vid rättegångsbalkens
tillkomst betraktades det som uteslutet att i någon större
utsträckning anförtro frågor om rättegångens utformning åt domstolarna.
1 Denna ståndpunkt, som hade sin grund både i konstitutionella överväganden
och i bristande förtroende för domarkåren, förefaller emellertid
ha omvärderats på senare tid, åtminstone från lagstiftarens sida. Fakultativa
regler, det vill säga regler som inte binder domstolen vid ett visst agerande
utan lämnar den flera handlingsalternativ som alla är lagliga, 2 blir
allt vanligare och utgör en allt större del av den processuella regleringen. 3
När de fakultativa reglerna blir vanligare ökar också såväl förekomsten
som betydelsen av skönsbetonad rättstillämpning i domstolarna. Varje
rättegång innefattar med nödvändighet beslutsfattande från rättens sida i
en rad frågor som regleras fakultativt. 4 Processens utformning beror där-
1
Detta utvecklas vidare i kap. 3 nedan, särskilt avsnitt 3.1.1.
2
Se Ekelöf (1956) s. 143. Jfr även Barak (1989) s. 7 f. Definitionen diskuteras vidare i
avsnitt 2.1.
3
Utvecklingen behandlas vidare i kap. 3.
4
Jfr Davis (1969) s. 9: ”Discretionary decisions number in the billions annually, even
though the yearly number of all civil and criminal cases commenced in all federal courts
is under one hundred thousand and the number going to trial is under twelwe thousand.
The amount of thought that goes into a discretionary decision varies from a fraction of
a second to many man-years. The interests affected vary from trifles to lives or liberties
15