skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

Till skillnad från vad som var fallet i både van Schijndel och Kühne &
Heitz, tillskrivs själva fakultativiteten i Uniplex inte någon egen rättslig
verkan eller på annat sätt avgörande betydelse för unionsrättens effekt.
Fakultativiteten används således i Uniplex som ett verktyg för att undvika
kränkning av unionsrätten, men domstolens skyldigheter i samband
med skönsutövningen sträcker sig inte bortom skyldigheten att undvika
unionsrätts stridigheter. 647 Detta innebär, om man följer Uniplex, att valet
av regleringsteknik i princip saknar betydelse, så länge regelns innehåll
är förenligt med unionsrätten. Resonemanget bär tydliga släktdrag med
minimikraven från Rewe och Comet. Idén om att fakultativitet automatiskt
(som i van Schijndel) eller ens under vissa andra förutsättningar
(som i Kühne & Heitz) skulle omvandlas till en skyldighet lyser, liksom
diskussion om lojalitetsprincipens verkningar, 648 med sin frånvaro. Om
hållningen från van Schijndel hade överförts till Uniplex borde den nationella
domstolen ha förpliktigats att besluta om förlängning av tidsfristen
om detta främjade unionsrättens genomslag, eftersom och såvitt (kravet
på goda skäl skulle härvid kunna fungera som en gräns) den hade behörighet
att fatta sådana beslut på grundval av nationell rätt.
Man kan spekulera i varför lojalitetsprincipen inte ansågs ställa upp
några sådana krav i Uniplex. Att detta i praktiken hade varit detsamma
som att avskaffa tidsfristen för att väcka talan kan möjligen ha inverkat, 649
men framstår inte som något övertygande argument i principiellt hänseende;
dels hade som konstaterats ovan detta inte nödvändigtvis varit fallet
eftersom den nationella rättens krav på goda skäl kunde ha fungerat som
en barriär mot orimliga förlängningar, dels hade det kunnat argumenteras
för att den nationella lagstiftaren själv öppnat upp för denna konsekvens
genom att möjliggöra skönsmässiga förlängningar av tidsfristen,
och enkelt kunde åtgärda problemet genom att avskaffa (eller kringskära)
förlängningsmöjligheten till förmån för en klart definierad frist (förutsatt
att denna gjordes lång nog att tillfredsställa principerna om effektivitet,
likvärdighet och effektivt rättsskydd). Däremot kan noteras att frågan om
647
Se för en liknande diskussion ang. fakultativitet i allmänhet Hess (2003) s. 65.
648
Såväl domstolen som generaladvokaten bygger visserligen sin argumentation på principen
om unionsrätts konform tolkning, som är ett direkt utflöde av lojalitetsprincipen (se
avsnitt 4.3.1 ovan). Som Bernitz och Kjellgren (2014) s. 123 f. påpekar torde doktrinen
om indirekt effekt dock numera betraktas som huvudsakligen fristående från lojalitetsprincipen.
649
Jfr C-456/08 Kommissionen mot Irland p. 73 om att införandet av tidsgränser i sig är
legitimt (se även C-406/08 Uniplex p. 38).
146