skönsmässigt beslutsfattande i processrättsliga frågor

relevanta unionsrättigheten saknar direkt effekt. 559 Detsamma borde då
rimligen, åtminstone i dylika processuella sammanhang, gälla lojalitetsprincipen,
eftersom det är lojalitetsprincipens begränsade räckvidd som
antas begränsa effektivitets- och likvärdighetsprincipernas tillämplighet.
Det finns emellertid flera problem med att koppla de allmänna principernas
inflytande till förekomsten av direkt effekt. För det första framstår
det som tveksamt om EU-domstolens uttalande bör läsas motsatsvis. 560
Bland svenska domstolars uppgifter ingår inte endast att upprätthålla
de välgrundade rättigheter som en part gör gällande med stöd av direkt
tillämplig unionsrätt, utan även och i lika grad att bifalla sådana välgrundade
yrkanden som parterna framställer med stöd av rent inhemsk
lagstiftning eller lagstiftning som tillkommit till följd av ett EU-rättsligt
direktiv eller annan internationell rättsakt. Det kan därför knappast antas
att uttalandet är avsett att uttömmande spegla de nationella domstolarnas
plikter eller lojalitetsprincipens tillämpningsområde.
Vidare bör noteras att den principiella ståndpunkten i den europeiska
litteraturen tycks vara att unionens allmänna rättsprinciper blir tillämpliga
så snart den aktuella situationen faller inom fördragens tillämpningsområde,
oavsett om den i målet relevanta rättsakten uppfyller kraven för
direkt effekt eller inte. 561 Den uppfattningen förefaller också vinna stöd
i EU-domstolens praxis. 562 Allmänna rättsprinciper, särskilt rättssäkerhetsprincipen,
har rentav åberopats som skäl för att inte tillerkänna vissa
rättsakter direkt effekt; 563 om allmänna rättsprinciper därmed inte skulle
vara tillämpliga uppstår tydligen ett cirkelresonemang. Som framhållits
av Dougan minskar de konstitutionella argumenten för att kräva att
medlemsstaterna lever upp till unionens allmänna rättsprinciper knap-
559
Drake (2000) s. 147 f. och 167 f.
560
Jfr Heuman (1992/93) s. 921: ”Det betonas ofta att man inte får dra e contrario-slut
av rättsfall.”
561
Se Dougan (A Constitutional Order of States? 2011) s. 231 f. samt Lenaerts och
Gutiérrez-Fons (2010) s. 1639 ff. Jfr även Temple Lang (2001) s. 92, som framhåller att
art. 4(3) FEU kan få direkt effekt även om den i målet tillämpliga materiella rättsakten
inte har det.
562
Se 14/83 von Colson p. 26–28, C-442/00 Caballero p. 27–30 och 42–43, C-81/05
Cordero Alonso p. 45–46, C-309/06 Marks & Spencer p. 28 och 33–36, C-105/03 Pupino
p. 45 och 57–59 samt, i horisontella rättsförhållanden, C-144/04 Mangold p. 74–77 och
C-555/07 Kücükdeveci p. 21–27.
563
C-201/02 Wells p. 56. Se även generaladvokatens (Slynn) förslag till avgörande i
152/84 Marshall I och jfr C-105/03 Pupino p. 44–45.
128