15.06.2021 Views

SWEA NY Magazine juni 2021

Tänk på att du kan använda zoom funktionen längst ner till höger i bild för att göra texten större. Problem kan lösas genom att öppna tidningen i en annan webbläsare, till exempel Chrome.

Tänk på att du kan använda zoom funktionen längst ner till höger i bild för att göra texten större. Problem kan lösas genom att öppna tidningen i en annan webbläsare, till exempel Chrome.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

OSKAR STENM

18

SWEA NY JUNI 2021

Möt SWEA New York-stipe

Från Rättvik till New York via Göteborg. Hornblåsaren Oskar Stenmark

representerar tio generationer musikanter i sin släkt och tilldelades SWEA

New Yorks Mona Johnsson stipendium i fjol för sin musikaliska begåvning.

Av: Eva Engman Foton: Maria Melin

De mjuka tonerna från det vackra flygelhornet smeker

själen på de som befinner sig på 108:e gatan och

Riverside Drive, vilket några Sweor gjorde en solig

eftermiddag i april.

– Vad är det du spelar på? är förmodligen en av de

frågor Oskar Stenmark oftast får från publiken som

har samlats.

Svaret är ett flygelhorn. Instrumentet har en varm ton

som hamnar någonstans mellan trumpet och valthorn.

Ordet kommer från tyska Flügelmeister, personen

som under jakten blåste i ett horn från flanken, eller

flygeln, för att hålla ihop jaktlaget och hundarna. Det

första hornet med ventiler såldes 1828 och användes

mest i militärmusik innan det dök upp i jazzen på

30-talet, där det gjordes populärt bland annat i

händerna på Miles Davis i arrangemang av Gil Evans

1957.

Oskars instrument är ovanligt vackert i mässing och

koppar, med en större klocka än vanligt, vilket i

kombination med kopparn ger just hans instrument

den mörka klangen. Ett dekorativt, traditionellt

Rättviksband är dessutom en ständig påminnelse om

historiens vingar.

SWEA New York:s stipendiat är en ung man från

Göteborg, med solida musikerrötter i Gärdebyn

utanför Rättvik. Tio generationer närmare bestämt.

Hans musikaliska ådra kommer från Börjessläkten,

vilket har flera fiolspelande riksspelmän. Just

flygelhornet togs till en ny höjd när Elsie Börjes,

Oskars farmor, blev antagen till Musikaliska

Akademien vid 11 års ålder. Hennes föräldrar flyttade

till Stockholm för att möjliggöra detta, då pappan

hade önskat men aldrig fått chansen till högre studier.

Vid 17 års ålder erbjöds hon att spela på festivalen

i Salzburg men tackade nej för att istället resa till

Amerika med Rättviks Spelmanslag år 1956.

Denna resa gick främst till svenskbygderna i USA men

även till Washington DC och New York. Drygt 61 år

senare gjorde Oskar en uppskattad turné i farmors

fotspår med sin trio PiaTruBa och en så kallad fusion

av jazz och de gamla polskorna, en musikstil som

troligtvis har sitt ursprung i Tjeckien.

Oskars första instrument är trumpet och han tar

ofta även fram kornetten i framträdanden av de

många olika stilar han behärskar. Hans svenska rötter

sitter djupt och han har bland annat uppträtt på

Svenska kyrkan, på svenska ambassader och konsulat

runt om i USA och på Svenska Institutet. Inte minst

uppskattades hans musik under midsommarfirandet

i Wagner Park där han dagen till ära hade en del av

Rättviksdräkten på sig.

Jim Fryer, en musikerkollega i New Yorks jazzvärld

beskriver Oskar så här:

– Man kan snabbt se när en annan blåsare verkligen

vet vad han gör. Oskar är en av de bästa och jag

älskar att lyssna på honom, för det är inte enbart

vackert, han har både teknisk kontroll och självförtroende.

Att dessutom använda sin musikaliska historia

och presentera den i en ny genre till en ny publik

visar på artistisk innovation. Han har även en talang

för bokning och PR, vilket visar på en tredimensionell

konstnär.

Oskars akademiska bana har säkerligen främjat detta.

Han har en kandidatexamen i musik med inriktning

improvisation från Göteborgs Universitet och en

magisterexamen från Manhattan School of Music.

Vid frågan varför han valde flygelhornet svarade

Oskar att han hade hört Thad Jones spela sin oerhört

vackra “A Child is Born” och då visste han att

detta var hans instrument. Med en ödmjukhet inför

ensemble och harmoni passar det dessutom perfekt.

– Jag gillar det kollektiva, vilket finns i traditionell

jazz, men inte lika mycket efter 20- och 30-talet. I

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!