14.05.2021 Views

Varberg_nr3_2021

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Villatidningen NUMMER 7 2015 11<br />

Villatidningen NUMMER 3 <strong>2021</strong> 11<br />

Solenergi: DEL 3<br />

Solel - så kopplar du upp<br />

Trots osäkerhet kring pandemin visade sig 2020 bli<br />

ett år av fortsatt försäljningsökning för solceller. En<br />

fråga inför framtiden, kommer solcellsbatterier för<br />

ellagring att bli ett självklart komplement till den egna<br />

solcellsproduktionen.<br />

– DET FINNS helt klart ett<br />

fortsatt stort intresse att<br />

kunna producera sin egen<br />

el och samtidigt få ner sina<br />

kostnader. Priser idag är<br />

på den nivån att de flesta<br />

med ett bra tak tjänar på<br />

att investera i solpaneler.<br />

Det konstaterar energiingenjör<br />

Erik Wallnér,<br />

grundare av jämförelsetjänsten<br />

solcellskollen.<br />

se, vars syfte är att opartiskt<br />

hjälpa villaägare och<br />

Erik Wallnér, energiingenjör.<br />

bostadsrättsföreningar med<br />

solcellsköp.<br />

– Besparingen när man<br />

producerar solel sker både<br />

genom lägre kostnader för<br />

den egna elförbrukningen<br />

och genom de intäkter man<br />

får för överskottselen. För<br />

många är faktiskt överskottet<br />

större än den el man<br />

använder själv, säger Erik<br />

Wallnér.<br />

HAN BETONAR ATT de som är<br />

intresserade av solel inte<br />

nödvändigtvis måste sätta<br />

sig in i alla detaljer själva.<br />

En del är teknikintresserade<br />

och vill läsa in sig på<br />

precis allt och sedan styra<br />

hela processen tills solpanelerna<br />

är på plats och inkopplade.<br />

Andra nöjer sig<br />

med att känna till de stora<br />

dragen, men har vare sig<br />

tid eller lust att göra mer<br />

än det allra nödvändigaste.<br />

– Det är få saker man<br />

måste göra själv, säger Erik<br />

Wallnér. Man måste först<br />

och främst välja leverantör<br />

av anläggningen. Ett tips<br />

är att ta in åtminstone ett<br />

par offerter och säkerställa<br />

att leverantören har god<br />

erfarenhet av liknande installationer.<br />

– Det andra är att teckna<br />

avtal med ett elbolag. Och<br />

det behöver inte vara med<br />

det bolag som äger elnätet<br />

där man bor. Det finns elbolag<br />

som erbjuder bra pris<br />

för överskottselen. Men det<br />

är lika viktigt att jämföra<br />

vad man betalar för sin el.<br />

De flesta som installerar solceller<br />

kommer fortfarande<br />

att köpa mer el än vad man<br />

säljer, säger Erik Wallnér.<br />

ALLTSÅ, VÄLJ LEVERANTÖR<br />

och teckna avtal med elbolag.<br />

Allt annat kan du<br />

som kund överlåta till leverantören.<br />

Först och främst<br />

det självklara, att installera<br />

anläggningen på taket.<br />

Leverantören ansvarar vanligtvis<br />

även för att sköta<br />

kontakt med det lokala elnätsföretaget<br />

som ansluter<br />

anläggningen till elnätet.<br />

När anläggningen är igång<br />

Solel från solceller ger alltid ett betydande tillskott<br />

oavsett vilken uppvärmning du redan har.<br />

sköts mätningen av överskottet<br />

av elnätsföretaget<br />

och hamnar automatiskt<br />

på elfakturorna.<br />

INTE HELLER DET nya skatteavdraget<br />

som infördes vid<br />

årsskiftet behöver man fundera<br />

på. Det är en skattereduktion<br />

på 15 procent av<br />

arbets- och materialkostnader.<br />

Det sköts som alla rotavdrag<br />

av entreprenören,<br />

det vill säga leverantören av<br />

solcellsanläggningen och<br />

dras av på deras faktura.<br />

Hur är det då med möjligheten<br />

att själv lagra den<br />

el som produceras dagtid i<br />

ett batteri för att använda<br />

på kvällen?<br />

– Tekniken finns och förbättras<br />

hela tiden. Men här<br />

i Sverige är det för de flesta<br />

än så länge inte lönsamt.<br />

Dels på grund av att man<br />

får bra betalt för att sälja<br />

el, dels eftersom batterierna<br />

fortfarande är så pass dyra.<br />

Efter avdrag kostar de cirka<br />

35 000 kronor. Med de förutsättningar<br />

som råder idag är<br />

det en bra bit över vad man<br />

kan förväntas tjäna på att<br />

lagra el, säger Erik Wallnér.<br />

– Men det här kan ändras<br />

snabbt, både priset på el<br />

och på batterier. Tekniken<br />

är liknande den i fordonsbatterier<br />

och där pågår ju<br />

FOTO: NIBE<br />

en intensiv teknikutveckling<br />

med sjunkande priser.<br />

Idag finns det cirka 60<br />

000 solcellssystem på våra<br />

svenska villatak. Av dem är<br />

det ett fåtal som är kopplade<br />

till ett batteri.<br />

– Jag tror att batterier<br />

på sikt kommer att bli<br />

betydligt vanligare som<br />

komplement till solceller,<br />

även i Sverige, avslutar Erik<br />

Wallnér.<br />

Per-Åke Hultberg<br />

redaktionen@villatidningen.se<br />

Tak: DEL 3<br />

Nytt tak – vad blir valet?<br />

För många är det nu dags att välja nytt tak för villan. Av tradition är det vår och<br />

sommar de flesta vill lägga nytt tak. Vad finns det då för material? Här får du en<br />

sammanställning av de vanligaste taktyperna.<br />

Shingeltak<br />

finns i många<br />

mönster.<br />

Shingel<br />

Shingel är en typ av<br />

material som påminner<br />

om papptak och som också är lämpat för platta<br />

tak. Det handlar om formskurna plattor i glasfiber<br />

med en asfaltmix. Många olika mönster<br />

finns att välja på. Här är skarvarna täckta och<br />

överlappade vilket gör taket tåligare mot stormigt<br />

klimat. Dock klarar det intensiva snömassor<br />

sämre. Det är därför mycket viktigt att vattenavrinningen<br />

fungerar. Hållbarheten beräknas<br />

till 40 - 50 år. Tänk på att taket kräver mycket<br />

värme när det läggs, så välj gärna sommartid.<br />

FOTO: Thomas Edgren<br />

Betongplattor<br />

Betongplattor är något tyngre än tegel, runt 34 kilo per<br />

kvadratmeter. Därför ställs det höga krav på bärigheten på<br />

ditt tak. De är skapade för att klara det nordiska klimatet<br />

med stormar, frost och snöoväder. Livslängden är svårare<br />

att uppskatta; vissa pannor har hållit i 50 år, andra i 100 år.<br />

Med tiden ser taket inte lika snyggt ut i färgen utan bleks.<br />

Hamnar det lav på plattorna är det risk att betongen fräts<br />

sönder och de måste tas bort med ett speciellt medel.<br />

Betongtak är tåliga mot frost. Liksom med tegel är det<br />

enkelt att byta ut enstaka pannor.<br />

Plåttak<br />

Plåten i denna typ av tak, har en kärna<br />

av metall och består oftast av förzinkat<br />

stål. Men det finns även koppartak,<br />

zinktak och aluminiumtak. Runt<br />

50 år räknas ett plåttak hålla. Vikten är<br />

runt fem kilo per kvadratmeter.<br />

Många val av färger finns om man<br />

vill byta färg när det är dags att måla<br />

om. Tack vare det glatta materialet<br />

är det lätt för snö och för annat skräp<br />

att glida av taket. Mossan fäster inte<br />

heller, så man kan i princip säga att<br />

det är underhållsfritt. Taket fungerar<br />

på alla typer av lutningar, kanske dock<br />

inte helt låga tak. Plåten gör taket till<br />

ett av de mest brandsäkra. Ett plåttak<br />

är dyrare än andra material och<br />

hantverkare bör anlitas.<br />

Tänk på<br />

Funderar du på att lägga ett annat<br />

material än ditt befintliga? Tänk<br />

då i första hand på att villans tak<br />

bör matcha husets stil eller att<br />

typen av tak passar in i stilen för<br />

taken i ditt villaområde, liksom ifall<br />

du vill lägga det själv eller anlita<br />

hantverkare.<br />

Tegel hålls i bra skick<br />

med rätt skötsel.<br />

Papptak<br />

Har man ett låglutande eller allra helst ett platt tak, kan man<br />

med fördel välja takpapp. Hela mattor med papp rullas ut och<br />

skärs till/svetsas fast av yrkesmän.<br />

Det finns olika fabrikat att välja på, bland annat skiffer eller<br />

sand i en kärna av polyestermaterial. Vikten är mycket låg, bara<br />

tre kilo per kvadratmeter. För att få ihop skarvar och kanter på<br />

rätt sätt bör certifierade yrkesmän anlitas.<br />

Denna typ av tak är dock känsligare än andra material för<br />

väta, snö och andra påfrestningar. Det är viktigt med bra underhåll<br />

så att mossa och annat skräp regelbundet tas bort.<br />

Papptak svetsas<br />

fast av proffs.<br />

FOTO: Thomas Edgren<br />

FOTO: Thomas Edgren<br />

Tegelpannor<br />

Klassiska tegeltak<br />

håller färgen oavsett<br />

väder eller vind.<br />

Livslängden är runt<br />

60 år. Blir det ändå<br />

skador på taket, är det<br />

lätt att byta ut separata<br />

tegelpannor. Teglet<br />

håller sig i bra skick<br />

om du med några års<br />

mellanrum rensar bort<br />

mossa från taket.<br />

Vikten på tegeltak<br />

är runt 30 kilo per<br />

kvadratmeter. Pannorna<br />

måste läggas dit<br />

med hög noggrannhet,<br />

och det är alltså ett<br />

mycket tidskrävande<br />

projekt. Något att tänka<br />

på om du själv vill lägga<br />

taket i stället för att<br />

anlita hantverkare.<br />

Metallpannor<br />

Vill du ha ett metalltak som<br />

på håll påminner om tegel<br />

men är lättare att lägga, kan<br />

du välja takpannor i stål eller<br />

aluminium. Aluminium väger<br />

bara två kilo per kvm och<br />

stål fem kilo. Hållbarheten<br />

är dock inte lika lång som<br />

för tegel; efter 25 år bör en<br />

underhållning göras.<br />

Liksom för andra tak ska<br />

du regelbundet se till att<br />

skräp inte ligger på taket.<br />

Risken för korrosion är då<br />

hög. Aluminium eller stål är<br />

dyrare än tegel.<br />

Thomas Edgren<br />

redaktionen@villatidningen.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!