2021 Holmiensis 1
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nationen<br />
”EN MÄRKLIG BLANDNING AV<br />
TRADITION OCH NYMODIGHET”<br />
Av: Markus Hällje<br />
Detta skulle bli ett historiskt och tekniskt<br />
reportage om inspektorsrollerna på Nationen. Men<br />
de givande samtalen med Tord, Maria och Terry,<br />
om tiderna och livets föränderlighet, nationernas<br />
artegna natur samt kärleken till denna, fick med<br />
nödvändighet tilldelas huvudrollen i texten.<br />
Men ett inledande förtydligande av vad Inspektorerna<br />
gjort och gör för Nationen är fortfarande på sin<br />
plats, något som inte alla nationsmedlemmar av<br />
idag har stenkoll på. Dessutom har rollen förändrats<br />
under århundradenas gång. Ibland sker rena<br />
missuppfattningar, eller för att tala med nuvarande<br />
Inspektor Tord Ekelöfs ord:<br />
- Inspektor på engelska betyder polisofficer. Det<br />
låter som någon med kommandorätt, som kan<br />
beordra. Det är det sista jag har. Men ibland tror<br />
man att jag har ett ledningsansvar, eller åtminstone<br />
kontrollansvar. Att jag kan inskrida och förbjuda<br />
saker som jag inte tycker är acceptabla, det är<br />
ingenting jag ens vill försöka. Och det är inget som<br />
förväntas av mig.<br />
Men vad var universitetet så oroligt över?<br />
Till att börja med handlade det helt enkelt om<br />
rädsla för konkurrens. Nationerna bedrev själva<br />
undervisningsverksamhet i form av orationer och<br />
disputationer. Universitetet ville ha monopol på<br />
studenternas lärande, i brist därpå: översyn. Därtill,<br />
har nationerna alltid varit forum för festande. En<br />
allmän oro för ungdomars (moraliskt degenererade)<br />
leverne har alltid förekommit.<br />
Rörelsen mot dagens annorlunda system inleddes<br />
dock redan mot slutet av 1600-talet då nationerna<br />
själva kunde be om eller föreslå specifika inspektorer.<br />
Dessa har även under historien varit till stort gagn<br />
för sina nationer genom upplärning, guidning<br />
och beskydd. Sedan mitten av 1800-talet har<br />
inspektorerna enkom fungerat som vänner<br />
och erfarna rådgivare. Inte minst till följd av<br />
studentkårens införande.<br />
Några uppfattningar kan däremot härledas till<br />
svunna tider.<br />
Då det begav sig, var nationerna en stor källa till<br />
oro för universitetet. Så till den vida grad, att man<br />
försökte avskaffa dem alla. Men som vi ser idag finns<br />
nationerna kvar, grant blomstrande, undantaget<br />
under pandemier. Alltså fick universitetet förlika<br />
sig med att samexistera med stadens nationer.<br />
Vad man istället gjorde var att införa inspektorer<br />
på nationerna. Positionerna utseddes alltså<br />
ursprungligen av universitetet och inte av de nationer<br />
de tillhörde. Konsistoriet – professorerna – delade<br />
själva upp de olika studentorganisationerna emellan<br />
sig. Detta, att inspektorn är professor, är en tradition<br />
som lever än idag.<br />
2 kap. 9 § Stockholms nations stadgar<br />
Inspektor och vid förfall för denne, Proinspektor,<br />
åligger att 1. värna om allt som främja Nationens<br />
intressen, 2. utöva en allmän tillsyn av stadgarnas<br />
efterlevnad, 3. närvara vid Landskap, 4. med förslagsoch<br />
yttranderätt närvara vid Nationens Styrelse- och<br />
Förvaltningsnämndsammanträden, 5. vid behandling<br />
av besvärsärenden närvara vid Granskningsnämndens<br />
sammanträden med förslag-, yttrande- och rösträtt, 6.<br />
ingå som ledamot i Stipendienämnden.<br />
18