Klinisk handbok 2012 - Akademiska sjukhuset

More documents

Recommendations

Info

En enkel ramsa för att komma ihåg tillståndet är - vinglig, vimsig och vindögd. Symtomen är ofta reversibla om behandling sätts in i tid och i adekvat dos och administrationssätt. Det kroniska och tyvärr mer irreversibla tillståndet, Korsakoffs psykos, uppfattas vara ett resultat av upprepade episoder av Wernickes encefalopati. Det vi ser här är demensutveckling med inaktivitet, konfabulationer och ibland psykotiska upplevanden med paranoida inslag. Vi har tyvärr erfarenhet av unga individer som innan 30 års ålder drabbats av denna demensform där detta sannolikt hade kunnat undvikas om tillståndet uppmärksammats och behandlats adekvat. Om man ger kolhydrater till en patient med Wernickes encefalopati innan man givit Tiamin (B-vitamin) riskerar man att förvärra tillståndet, mekanismen tros vara en laktatansamling. Ge alltid Tiamin innan ett glukosdropp sätts eller innan en omvårdnadsåtgärd som saft och smörgås. För att tiamin skall fungera krävs att patienten inte har hypomagnesemi varför vi vid stark misstanke på Wernickes encefalopati kontrollerar s-Mg och lägger till detta i droppet i väntan på provsvar. Den profylaktiska behandlingen utgörs av inj Neurobion 3 ml dagligen intramuskulärt under fem dagar och sedan per oral tillförsel av tablett Oralovite, 1x3, tillsvidare. Efter någon månads nykterhet kan behandlingen sättas ut. Behandlingen vid misstanke om Wernickes encefalopati skall inj Neurobion 3 ml ges två ggr dagligen till tydlig symtomregress och sedan dagligen ytterligare fem dagar. Oralovite ges sedan som vid profylaktisk behandling. Om uttalade symtom som förvirring, ataxi eller ögonsymtom skall i.v dropp sättas med inj Addex-Mg 20 mmol till 1000 ml Natriumklorid 9 mg/ml efter att s-Mg tagits. Avvakta inte provsvaret, låt droppet gå under sex timmar. Alkoholhallucinos Hallucinationer som dyker under påverkan av alkohol hos individer med långvarig konsumtion är ett illavarslande symtom som förvisso kan försvinna vid nykterhet initialt men med fortsatt konsumtion kan permanentas. Skiljer sig således från delirium där symtom ses endast i abstinensfas. I regel handlar det om hörselhallucinos av icke kommenterade slag och i regel är patienten medveten om att upplevelserna inte representerar verkligheten och således ej psykotisk. Hörselhallucinosen utgör sannolikt en av alkohol orsakad hjärnskada och med fortsatt konsumtion kan verklighetsprövningen bli alltmer bristande. Behandlingen utgörs av nykterhet och om bestående hallucinos trots detta tillägg av antipsykotika som T Zyprexa 10 mg eller T Haldol 0,5-1,0 mg till kvällen. Ett neurologstatus och datortomografi skall göras, icke akut, för att utesluta annan orsak som tumor eller subduralhematom vid nydebuterad hallucinos. Somatiska komplikationer vid alkoholberoende Några tillstånd som är angeläget att ha i minnet vid bedömning av alkoholpatienten är; • Akut pankreatit – alkohol eller gallsten är de vanligaste orsakerna till detta potentiellt allvarliga tillstånd. Symtom som snabbt stegrande smärta i mellangärde, utstrålning till rygg, illamående och kräkningar och ev muskelförsvar vid bukpalpation skall föranleda kirurgkonsultation. Provtagning med blodstatus, CRP, elstatus, krea, albumin, Ca, Bglukos, leverstatus, bilirubin, amylas och lipas ger underlag för bedömning. • Kronisk pankreatit – alkohol utgör den vanligaste orsaken till detta tillstånd. Utvecklas långsamt och kräver ofta 15 års alkoholöverkonsumtion för att bli symtomgivande. Symtom som molande smärta i mellangärdet, svårspolad fettrik avföring, viktnedgång och diabetes ses med smygande debut. Skall föranleda remiss till kirurg (icke-akut) för utredning och uteslutande av malignitet. • Kräkning med färskt blod eller ”kaffesump” – omgående remiss till kirurgen för uteslutande av esofagusvaricer eller ulcus. Dessa riskerar att fortsätta blöda pga högt portatryck. 8
Bedömning och behandlingsscheman vid alkoholabstinens Vid din bedömning skall du initialt ta ställning till om patienten skall skötas i öppen- eller slutenvård. De flesta patienterna kan erbjudas medicinskt övervakad abstinens i öppenvård men kriterier som gör att man bör överväga slutenvård är: ♦ Somatiska komplikationer som diabetes eller allvarlig hjärtsjukdom, gravt nedsatt allmäntillstånd. ♦ Tidigare svåra abstinenser med delirium eller kramper. ♦ Hög promille initialt, >3 o/oo, då detta i regel ger svåra abstinenssymtom. ♦ Hög puls,
Page 1 and 2: Klinisk handbok 2012 Alkohol Riskbr
Page 3 and 4: Alkohol -riskbruk, missbruk och ber
Page 5 and 6: För män vet vi att gränsen ligge
Page 7 and 8: ♦ AUDIT, enkelt screeningformulä
Page 9: Abstinenskramper Epileptiska anfall
Page 13 and 14: Akamprosat (Campral, Aotal ) Akampr
Page 15 and 16: Psykologiska- och psykosociala beha
Page 17 and 18: Hur du uppträder vid olika promill
Page 19 and 20: Bilaga 2, klinisk handbok Alkohol 1

Klinisk handbok 2012 - Akademiska sjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?