38 Förfäder - bilagor till Ättartal

dukater fiorten stycker, stycket för elleffve mark, engelåter nije stycker, styckett för otte mark
två öre, ungerske gyllene tålff stycker, stycket för halffsiette mark, crone ett stycke för fyre
mark sex öre, korssgyllene ett stycke för fyre mark 6 öre, renske gyllene tretton stycker, stycket
för tre mark sex öre, hörningzgyllene ett stycke för tolff öre, summa löper förslagitt i penninger
tretten tussende nijetije halffannen mark. Hvarföre göre vij för:ne Jost guldssmedt her medt
qvitt och frij för altt yttermere till[tal] um för:ne summe penninger.
Riksregistratur, Stegeborg den 14 juni år 1559
( … ), så ähre vij ther medh tilfridz, doch medh sådane beschedh, ath thett fremende mynt icke
måtte sättijes högre, ähnn som thett kan vare värtt och göre schäll före, och effter then
undervijsning, såsom vij tencke, ath thu bekom, effter som vij dhå lothe vår mynthmestere i
Stocholm, Joest, förreckne och tich öffveranthvorde befalede etc.
( … ANM: Brevet forsätter med andra ärenden.)
Konung Erik XIV:s nämnds dombok (Historiska handlingar del 13:1, 1884)
Beswäringer emott Jost Myntemästhere.
Tässe beswärilngzartichler ähre lagdhe i rätte then 23 Martij aff Kong:e M:ttz procuratore
Jören Pedhersson, hwilkw honnom öffwerantwordhedhe ähre aff the swenske mynteswäner,
som hoss Josth Höijer, myntemästare vpå Kong:e M:tts wägne, en tijdh longh haffwe arbetedh
och brukedth wordett.
Till thet försthe, att the haffwe frönummedth aff the drengher, som alltijdh pläghe sthå
widh giuthevgnen, att myntemästaren plägher vndhertijden komme in till vgnen, och haffwe
inswept itt papper fultt medh godz och sätter thet i vgnen, icke latendhes see någhen huad ther
är inne; vm thet är rätt wisthe the icke. Thette skall han haffwe brukedht vdhi 2 eller3 thenne
förlidhne åhr.
Till thet andre schole the och haffwe förstådht aff en tydhsk mytherswän, benempdh
Niclaes, att myntemästaren skulle haffwe sändt vth till Tydslandh en swår summe swensktt
myntth, och schall same Niclaes ther hoss haffwe sagdt att han wijsthe så mygitt medh Joesth att
trotz han skulle göre honnom ett ordh emot. Thette wethnedhe Johan Preijer, Mårten Göck,
Pedher Siggessonn, mynteswäner, och Adriann gulskedher, och giordhe theris eedh vpå sigh aff
för:ne Niclaes sådant taell haffwe hördth. För:ne Adriann gulskedher loott och försthå att same
Niclaes skulle haffwe sagdt för honnom (såsom han thet och hadhe förnummedth aff een annen
mynterswän, som haffwer waritt hoss Joesth och nw är i Räffle, benempdh Fabian Starck) att
myntemästharen schall haffwe latidh gräffwe i sitt hws och funnett een dreffeligh skatt, hwilken
Anders Hansson fordom myntemästere schall haffwe nidhsatt.
Till thet tridhie och yttersthe schall myntemästeren haffwe haffth någre tydske
mästerswenner in vpå myntedh, the ther mykitt schole haffwe stoledh iffrå Kong:e M:tt och äre
sådhan aff myntemästaren skyndedhe vdaff rijkedht. Vpå tässe beswäringher haffwer Josth
Höijer giffwit thenne effther:ne swar:
Till thet försthe, att thet han kommer såsom förberördt ähr till vgnen och sätter ther någitt
till, then tijdh the holla vpå smältninghen, kommer therudaff, att ingin myntmästere kan sätte
vdj förstone någitt godz så äffwen in vdhi vgnen såsom thet i pauementett bör ware, vthen att
thet är anten sämbre eller wärre, och effther såsom thet dhå ähr bättre eller sämbre motte han
göre tillsäthninghen, hwilkidt her Dionisius och Swen Biörnsson, som ther vpå och förstondh
haffwe, wethnedhe icke annerledis skee kundhe. Vm thet myntedh han skall haffwe sändt aff
landett, nekedhe han aldelis till, och beplichtede sigh vnder thet högsthe straff hwar finnes
kundhe honnom någitt swensktt myntt haffwe sändtt till Tydslandh. Dherföre wardt förbe:te
Niclaes Mynteswän, som sådant taell vthkommedht hadhe, kalledh in för rätte och tilspordes
hwad skiäll och bewijss han ther till hadhe, hwilken dhå icke besthå wilde sigh någitt taell
95