You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
item holle koll, vinsten, redskap och alt annedt, som ther kan gå opå, tyckes oss, att thet ähr<br />
och alt högdt satt, ty ther han mintede um åredt 3000 lödigmark skulle han haffve therföre i<br />
lönn 3275 mark ortuger, thet oss tycker alt för mykit vare. Therföre såge vij gerne, att tu ville<br />
lathe höre ther um medt Oluff Knutzonn och andre, som förstondh haffve i saken, och sedhen<br />
förhandle medt för:ne Jost, att han ville lathe sigh finne udi lideligere väger och icke mere<br />
begäre än thet, som skäll kan vare etc.<br />
(ANM. Beloppet 3275 är sannolikt felräknat, eftersom det bör bli 3375 mark. Av en lödigmark<br />
myntades enligt 1542 års myntordning 56 à 60 mark örtugar. Den vanliga myntarelönen hade<br />
förut utgjort 6 à 7 öre. På en mark örtugar gick det 8 öre.)<br />
Riksregistratur, Venngarn, den 22 mars år 1556<br />
Till Jost gullsmedt, att han oförsumeligen skynder sich <strong>till</strong> V. N. Herre.<br />
Riksregistratur, Uppsala, den 2 april år 1556<br />
Svar på H. K. M:tz skrifvelse om hemreesan öfver Ålandzhaff, förfarne bysskyttares,<br />
skantzmestares och andre inbestellande ifrå Tyskland och afhandelen medh Jost gulsmedh om<br />
myntningen.<br />
Riksregistratur, Kastelholm den 14 april år 1556 (Från kung Gustav <strong>till</strong> sonen Erik)<br />
Vår faderlige gunst etc. Käre sonn Erik, thin scriffvelsse, dateret i Upsala then 2 aprilid, ähr oss<br />
tilhonde kommen then 9 dagh udi samme månedt etc. Och som thu giffver tilkenne, huru än nu<br />
ytterligere handlet ähr medh Joest guldsmedh um myntet, så synes oss likest, att tu lather<br />
honum först försöket medt någre lödige marcker, och motte man flitheligen lathe giffve ackt<br />
opå, huru han mynter, att han oss icke udu någre motte ther medh försneller, och skall man<br />
haffve effther enn lödigmark fijndth, eller två lödigmarcker i varcket, fem och tretije marcke<br />
stycker, hvilcket och motte bliffve nöge achtedt både medh proben och vichthen effther hvar<br />
lödigmark, elijest skeer ther udinnen stoor falskhett och bedrägerij. Samelunde motte och<br />
achtes, när godzedt skall smeltes, att man icke först sätter in sölffvet uthan kåperen, effter<br />
störste affgongen sker opå then partzell, som först blliffver insatt etc.<br />
Riksregistratur, Eskilstuna, den 9 oktober år 1556<br />
Till Jost guldsmed, att han förväsler alle the daler, han kan öffverkomme, stycket för 3 ½<br />
marker, aff the peninger, han förmynter; item att han gör en rätt proba på altt guldh etc. Latius<br />
in conceptis.<br />
Riksregistratur, den 7 november år 1556<br />
Till Jost guldsmedt, att han giffver sig <strong>till</strong> Ko. Ma:tt medt all then deel, som <strong>till</strong> mynthet<br />
brukeligit ähr; item thett guldh, sölff och peninger, som han <strong>till</strong> K. M:ttz behoff förväslet<br />
haffver etc.<br />
Riksregistratur, Västerås den 29 november år 1556<br />
Vij Gustaff etc göre vetterlligidt, atth vij udhi egen kong:e perssone opå vårtt slotth Versterårs<br />
then 29 novembris anno etc. 56 anammedt och opburitt haffve aff vår tro tiänere och<br />
myntmestere Jost gulsmedt thette effther:ne gull, daler och penninger, som vår sölffschriffere<br />
Oluff Knutzson haffver uprecknedt och beseglett, först daler trij tussendt ett hundrede fyretije<br />
och halfftijende stycker, penninger etth tussendhe siuhundrede fiorton marck två öre, dubbel<br />
94
Change language