23.12.2012 Views

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

och Runmarö var det forna landskapet Rodens södra utpost, innan Roden <strong>till</strong>sammans<br />

med tre andra små landskap bildade Uppland år 1296. För skärgårdsborna var sällan<br />

jordbruket en huvudnäring. Fisket <strong>till</strong>sammans med fågel- och säljakten var ofta<br />

viktigare och ibland förenades detta med andra inkomstbringande sysslor. De flesta<br />

hushållen ägde en eller flera båtar och in på 1900-talet förekom det att man rodde från<br />

yttre skärgården in <strong>till</strong> Stockholm för att sälja överskottet från fisket.<br />

Passage av Söderström på 1500-talet<br />

Under 1500-talet bokfördes alla som passerade Söderström, som gick mellan Södermalm<br />

och Gamla Stan. I dessa anteckningar återfinns Anders Matsson (N 2817) och<br />

hans son Mats Andersson (M 1409), båda från Styrsvik på Runmarö, flera gånger 1573-<br />

75 när de betalade tull för att få passera med sin båtlast, som sannolikt bestod av fisk.<br />

Någon gång mellan 27-29 sept 1573 betalade Anders 2 mark i tull och han var då på<br />

väg västerut, vilket troligen var detsamma som att han kom från skärgården full med<br />

last. Vid samma tid mellan 27-29 sept året därpå, 1574, betalade Anders 8 mark i tull<br />

för att få färdas västerut <strong>till</strong> Stockholm med sin okända last. Redan den 3 okt 1574<br />

återvände sonen Mats och betalade 4 mark för att få färdas österut i Söderström och<br />

några dagar senare, mellan 6-7 okt, betalade hans fader Anders samma summa för att<br />

slå följe med sin son hemåt. Året därpå, mellan 15-17 okt 1575, finns anteckningar om<br />

att Mats betalade 1 mark i tull för att få färdas västerut och en vecka senare, mellan 24-<br />

26 okt betalade han lika mycket för återfärden.<br />

SÖDERMANLAND OCH NÄRKE<br />

År 1813 kom den 15-åriga och föräldralösa Gustaf Wilhelm Berggren (D 5) <strong>till</strong> Nämdö<br />

i Stockholms skärgård. Han härstammade från Södermaland. Nästan intenting är känt<br />

om honom eller hans fader, men många av hans ättlingar har uppvisat tydliga sydländska<br />

drag, vilket antyder att de kan ha varit invandrare. Rut Åkerlund (A 1) hade i sin<br />

barndom fått höra att det bland hennes förfäder fanns ryska judar, något som inte går<br />

att bekräfta, men just vid tiden för Gustaf födelse infördes en ovanlig reform. År 1781<br />

infördes Sveriges första religionsfrihetslag, som innebar att invandrare hade rätt att<br />

utöva sin religion. Året därpå antogs ett judereglemente där judar <strong>till</strong>äts slå sig ner i<br />

Stockholm, Göteborg och Norrköping. Möjligen ingick Gustafs föräldrar i den grupp<br />

som slog sig ner i Norrköping på 1780-talet, såvida han inte var av en fattig ursvensk<br />

släkt från den östra delen av Södermanland.<br />

Gustavs mor däremot härstammade å andra sidan från valloner och det kan vara på<br />

grund av hennes påbrå som deras ättlingar fick ett sydländskt utseende. På denna gren<br />

finner vi även hennes farfars far soldat Per Persson Wahl (H 73) som kom från okänd<br />

ort i Närke.<br />

9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!