Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1480: Nils Jute skomakare upplät <strong>till</strong> samma gille (S:t Katarina gille)och prebende<br />
hälften av samma gård för 50 mark. Längden vid allmänningsgatan västerut var 36<br />
alnar, bredden vid gatan 9 ½ aln och på västra sidan 11 ½ aln. Denna ”allmänningsgata”<br />
var då en gränd som började vid den nuvarande porten <strong>till</strong> nr 6 och låg mellan<br />
Svartmangatan nr 6 och nr 8, men gränden ingår numera i fastigheten för nr 8.<br />
1546: ”Gamla Myntet” låg här och fastigheten kallades senare för platsen där Gamla<br />
Myntet hade legat, det vill säga Stockholms förutvarande myntverkstad (sannolikt den<br />
myntningsverksamhet som bedrevs i Stockholm, senast från 1523 och fram <strong>till</strong> 15<strong>38</strong>,<br />
när den flyttades <strong>till</strong> Västerås. Troligen bodde Hans myntmästare i Svartsjö i denna<br />
fastighet 1550-56, som en slags pension när myntverkastadeni Svartsjö lades ner,<br />
varefter han blev myntmästare i Åbo).<br />
1566: Margareta, änka efter Jost myntmästare, lät uppbjuda huset, som fordom<br />
kallades ”Gamla myntet”. (Den återupptagna myntningen i Stockholm från 1556, under<br />
Jost Höijer guldsmeds ledning, skedde inte här utan på Gråmunkeholmen, nuvarande<br />
Riddarholmen, i de gamla klosterlokalerna söderom Riddarholmskyrkan.)<br />
1567: Myntmästare Hans Höijer, sålde med sin systers och styvmoder Margaretas<br />
samtycke fastigheten, mellan Gerlag van Emdens hus (nr 6 norra) och Rasmus<br />
Ludvigssons hus (nr 8), med ett stenhus som hade ett fritt gårdsrum innanför, <strong>till</strong> mäster<br />
Gilius byssegjutare (senare myntmästare i Stockholm) för 2000 mark.<br />
1576: Pontus de la Gardie omtalas i denna fastighet i ett köpebrev rörande<br />
Svartmangatan nr 8.<br />
1620: Kallades Jesper Mattsson Kruus’ hus, vilket han ägde sedan tidigare när han även<br />
köpte nr 6 norra delen. Då kunde de båda delarna slås samman <strong>till</strong> en enda enhet.<br />
N:r 6 Svartmangatan, norra delen<br />
Ej säkerställd på denna adress, men sannolik:<br />
1484: Hustru Katarina, änka efter Peder skräddare, sålde sitt stenhus för 160 mark <strong>till</strong><br />
Peder Prysse, som låg på den högra sidan när man gick från Stortorget <strong>till</strong> klostret.<br />
1548, 1567: Kallades Gerlag van Emdens hus samt år 1597 det hus som Gerlag van<br />
Emden fordom ägde. Han var skriven här 1545-1560. Han och hans hustru Mechtild<br />
hade de två döttrarna Anna Gerlagsdotter, som var gift med rådman Olof Eriksson<br />
skeppare i dennes andra äktenskap, och en <strong>till</strong> namnet okänd dotter som fick sonen<br />
Didrick Hansson som sedermera ärvde fastigheten och stod skriven här 1595-1598,<br />
men han sålde detta korsverkshus med gårdsrum år 1620 för 450 daler (à 32 öre) <strong>till</strong><br />
riksrådet Jesper Mattsson Kruus, som redan ägde den södra delen. Grannen i riktning<br />
mot Stortorget var Didrik Bökmans arvingar.<br />
76