38 Förfäder - bilagor till Ättartal

alnar och i bredd 11 alnar. Dankvart Stywers hustrus moder var gift med Jacob
Eriksson (borgmästare 1597).
1597 (eller 1596): Efter Dankvart Stywers död såldes huset av dennes barn till Melker
Volgers änka, hustru Gunnhild.
1599: Gunnhilds måg, Johan Bökman, gift med Marina Melkersdotter, sålde stenhuset
till mäster Erik Olai Skeppar (kyrkoherde i Storkyrkan), för 400 daler (à 32 öre) samt
vissa andra hus. Erik Olai Skeppar hade redan 1596 köpt grannhuset på den norra
sidan av sin svåger Hans Andersson. Arvskiftet efter Erik Olai Skeppar år 1623
omnämner detta stenhus i hörnet, bakhuset med gårdsrummet, huset intill på norra
sidan, en liten bod västerut samt en lägerstad i Storkyrkan med sten över på södra sidan
om högkoret.
1637a:
Hörnhuset av sten var 15 ½ alnar i längd, bredden vid Svartmangatan 15 ¼ aln.
Längden på norra sidan 27 alnar och i bredd vid gårdsrummet 10 alnar 14 tum.
Boden vid gårdsrummet hade längden 9 ¾ aln.
1637b:
Mellanhuset å brinken, längden vid gatan 22 alnar 3 tum, bredden av själva huset
8 alnar 4 tum, mellan gatan och ”Schliemanns hus” 11 alnar, gårdsrummet på östra
sidan var 10 alnar 7 tum, på västra sidan 11 alnar. Det lilla, nu försvunna, huset åt
brinken, mellan hörnhusen, fanns icke till på 1590-talet, då det endast omtalas som
tomten, men 1623 omtalas detta bakhus.
N:r 10 Svartmangatan, södra delen
1445: Henrik Nienborg bygelmakare sålde denna fastighet, om 34 alnars längd och
bredden baktill 9 5/8 aln, till Henrik Bolt (vars hustru hette Katarina) för 69 mark.
(samtidigt köpte Henrik Nienborg bygelmakare den norra delen av nr 10, som var
bättre).
1452: Lydeke skräddare sålde den till Markvard guldsmed för 69 mark, varefter denna
tomt sammanslogs med den strax norr därom till en enda enhet. Tillsammans mätte de
31 ½ aln (gammal) och bredden framme vid gatan (mellan fastigheterna som ägdes dels
av Domkyrkan, i nr 12, och dels mäster Hans, i nr 8) var 16 5/8 aln (gammal) och
baktill 19 7/8 gammal aln.
1471: Den södra delen av denna sammanslagning ingick i Gerd Verdermans testamente,
ihop med sin hustru Sigrid, vilken 1474 övergick till Magnus Olsson skräddare för ett
pris av 410 mark. Längden var 34 alnar och bredden 9 5/8 aln. Omfattade ett stenhus
med stenbodar, källare och träbyggning.
1493: Laurens Matssons skräddares arvskifte, där hans hustru Kristinas fader (sannolikt
Magnus Olsson skräddare) tidigare ägt fastigheten. Kristinas morföräldrar var Botvid
grytgjutare och Gunnhild. Fastigheten står, trots arvskiftet, i Laurens Matssons
73