Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FLYKTEN TILL SVERIGE 1714-1722<br />
Kriget mot Ryssland under Karl XII:s tid visade sig bli den mest omfattande katastrof<br />
som drabbat Åland i historisk tid. Ryssarnas annalkande ankomst var dock så uppenbar<br />
att ålänningarna hann fly i god tid. Redan runt midsommaren och fram <strong>till</strong> början av<br />
juli 1714 kunde befolkningen ostört sätta sig i säkerhet på det svenska fastlandet eller i<br />
Stockholms skärgård. När hösten kom var Åland i det närmaste avfolkat och kom så att<br />
förbi i närmare åtta år. Med tanke på hur många och emellåt stora båtar som förekom<br />
på Åland och då i synnerhet den västra och södra som sedan gammalt berörts av färdskjutser<br />
mot betalning, kunde folket föras över i stora antal. Kanske fick somliga med<br />
sig såväl bohag som boskap också. De boende i Eckerö socken kom främst <strong>till</strong> Väddö<br />
medan Föglöborna kunde söka boendeorter ända nere i Östergötland.<br />
Det ryska anfallet var väntat. Tsar Peter hade målmedvetet byggt upp en mäktig<br />
flotta med galärer, krigsfartyg utrustade med både åror och segel. De var grundgående<br />
och lättmanövrerade och kunde ta sig fram också i svårnavigerade vatten. Den nya<br />
flottans första seger stod vid Hangöudd den 27 juli 1714. En liten svensk eskader fick<br />
ge sig efter en bitter strid. Sedan styrde den ryska armadan med över hundra galärer<br />
vidare västerut genom Skärgårdshavet, mot Åland. Svenska krigsfartyg fanns i vattnen,<br />
men drog sig undan och övergav Åland utan strid efter bara några dagar. Den 8 augusti<br />
1714 seglade den ryska galärflottan in i de trånga farlederna i skärgården. De kom i<br />
snabba galärer, tog i land och gick hårt fram i landskapet. De inte bara brände, stal och<br />
misshandlade utan rövade också bort flera hundra åländska barn, men de allra flesta<br />
hade redan flytt. Oavsett var de flyende ålänningarna hamnade, var risken stora att<br />
<strong>till</strong>flyktsorterna kom att drabbas av ryssarna slutliga anfall mot den svenska fastlandskusten<br />
under hösten 1719, bland annat i avsikt att försöka inta Stockholm, något som<br />
dock misslyckades oroväckande nära. I likhet med många andra arméer fick de ryska<br />
soldaterna stora mängder bröd <strong>till</strong> föda och det bakades lokalt i egen<strong>till</strong>verkade ugner.<br />
Sådana ryssugnar finns fortfarande kvar ute i markerna i stort antal, både på Åland och<br />
i Stockholms skärgård.<br />
Först med fredstraktatet som undertecknades 30 aug 1721 kunde ålänningarna börja<br />
tänka på att återvända. En del hade redan dött, medan andra familjer hade ökat i antal.<br />
Många hemman var nedbrända eller förstörda på annat vis. Allt var plundrat och fick<br />
byggas upp på nytt.<br />
65
Change language