You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Göran Matsson, som var son <strong>till</strong> Mats Göransson (K 353) i Styrvik, hade sagt <strong>till</strong> henne<br />
att hans svärfader Erik Rasmusson skulle ha varit orsaken <strong>till</strong> Nils Olofssons elände.<br />
Trots alla dessa vittnen nekade Erik Rasmusson mot anklagelserna. Rätten ålade<br />
honom då att skaffa fram bevis för sin oskuld <strong>till</strong> nästkommande ting samt svara på<br />
varifrån alla dessa grova beskyllningar kom.<br />
Vid samma ting den 15 mars 1672 kom nästa mål också att handla om Erik Rasmusson,<br />
som tydligen ville ge igen. Åter igen riktade han sig mot Nils Olofsson. Han påstod<br />
att Nils Olofssons häst hade skadat hans häst <strong>till</strong> döds, men detta <strong>till</strong>bakavisades och<br />
Nils svarade att hans häst var en fåle om 4 år och att det var en vallack, vilket ingen<br />
skada kunde ha gjort. Detta käromål sågs av rätten som "onödigt och krafftlöst" och<br />
blev därmed upphävt.<br />
Erik Rasmusson nöjde sig inte med detta. Ännu en gång vände han sig mot Nils<br />
Olofsson och anklagade honom för skadgörelse av den skog som Erik ägde. En sådan<br />
anklagelse var inte lika lätt att genomskåda eller granska, varpå rätten gav tre opartiska<br />
personer i uppgift att undersöka den påstådda skadan. Eftersom detta ärende inte togs<br />
upp på något av de efterföljande tingen, kan vi anta att det lades ner så snart som det<br />
blev uppenbart att Erik Rasmusson ljugit eller grovt överdrivit skadans omfattning.<br />
Efter detta mål fick rätten nog av Erik Rasmussons anklagelser. I det följande målet<br />
utsattes en bötessumma på 60 Mark silvermynt, ifall han ytterligare besvärade Nils<br />
Olofsson eller hans familj och släktingar med skällsord och anklagelser. Då först tystnade<br />
Erik och rätten kunde gå vidare med andra ärenden.<br />
I det efterföljande ärendet steg Nils Olofsson i Södersunda åter igen fram, men inte<br />
för att vända sig mot Erik Rasmusson utan mot Staffan i Vitträsk (nuvarande Vånö).<br />
Han begärde en syn angående ägoförhållandet av marken mellan dem. Sådant var ganska<br />
vanligt vid denna tid när det inte fanns kartor och det var glest mellan gränsmarkeringarna.<br />
Tjugonio mål senare vid samma ting, begärde en viss Anders Månsson en besiktning<br />
av den skada på hans skog som Erik Rasmusson skulle ha gjort. Inte heller i detta ärende<br />
finns det någon fortsättning som berättar hur det slutade.<br />
Det enda av alla dessa mål som det finns en fortsättning på togs upp på tinget två<br />
månader senare, den 15 maj 1672. Där nämndes i all korthet att Erik Rasmusson fick<br />
böta 3 Mark silvermynt <strong>till</strong> Nils Olofssons hustru Anna Nilsdotter, som hade varit den<br />
drivande kraften bakom åtalet mot honom. Efter detta försvinner Nils Olofsson och<br />
hans hustru ur handlingarna. Erik däremot framskymtar under de kommande åren i<br />
samband med arvstvisten med sin halvbror Johan Johansson om Norrsunda, vilken blev<br />
klar först 1675. Erik fick ingen större glädje av detta, för han dog 1677 och hans halva<br />
av Norrsunda ärvdes av hans son Mikael Eriksson (H 53).<br />
56
Change language