23.12.2012 Views

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Svenske generalmajoren Gustaf Otto Stenbocks fick uppdraget att slå <strong>till</strong>baka anfallen,<br />

och återerövra förlorade områden samt inta Morast skans. I väntan på det ar<strong>till</strong>eri<br />

som behövdes för ett anfall mot skansen i Morast, lät Stenbock sina trupper gå över<br />

Skillingmark och inta Jerpset skans i Vestmarka i april. I början på maj levererades<br />

ar<strong>till</strong>eripjäserna och Stenbock slog <strong>till</strong> med all sin övermakt i en kraftfull offensiv den<br />

24 maj. Morast skans kapitulerar genast utan strid, ett par andra mindre skansar likaså.<br />

Stenbocks sammanlagda styrkor uppgick <strong>till</strong> c:a 2000 man plus ett allmogeuppbåd på<br />

omkring 600 man.<br />

Krabbefejden 1657-1660<br />

Krabbefejden, som även kallades Grevefejden, pågick 1657-1660. Det här är en del av<br />

de svensk-danska krigen 1657-1660 och fejden är uppkallad efter den norske generalen<br />

Iver Krabbe. Värmlands försvar planerades, organiserades och leddes av greven och<br />

generalmajoren Gustaf Oxenstierna, som gick mycket grundligt <strong>till</strong>väga. I Skillingmark<br />

och på många andra platser längs gränsen sattes vaktstyrkor upp. För Skillingmarks del<br />

bestod vaktstyrkan av omkring 50 beväpnade bönder under befäl av sergeant Peder<br />

Pedersson. Även c:a 40 så kallade kunskapskarlar med god lokalkännedom rekryterades.<br />

Deras främsta uppgift var att utspionera fiendens styrkor och trupprörelser. Oxenstiernas<br />

reguljära styrkor vid Eda uppgick den första tiden <strong>till</strong> sammanlagt c:a 1400<br />

man, men den styrkan skulle snart komma att reduceras avsevärt på grund av att trupperna<br />

rekvirerades <strong>till</strong> andra platser i landet. När skansen den 11 februari 1658 anfölls<br />

av en norsk styrka på c:a 200 man, finns där för försvaret bara två kompanier om <strong>till</strong>sammans<br />

169 soldater, samt ett 50-tal bönder. Skansen motstod angreppet. Hur många<br />

som stupade är oklart, men efter anfallet fanns bara 61 soldater kvar. Resten var döda<br />

eller hade flytt.<br />

Gyldenlöwefejden 1675-1679<br />

Gyldenlöwefejden pågick 1675-1679. Fejden är uppkallad efter den danske ståthållaren<br />

i Norge, general Ulrik Fredrik Gyldenlöwe. Vid den här tiden byggdes Eda skans om<br />

och befästes. I mars 1676 gick dansk-norska dragoner över gränsen och in i Värmland.<br />

Kort därefter härjades Skillingmark:<br />

Bergerud Järnen av ugnarna nedertagne<br />

Boda Förlorat 3 hästar, 2oxar och 2 stutar. Ugnarna nederslagna<br />

Bön Ugnarna nederslagna<br />

Gunnerud All boskap rövad. Ugnarna nederslagna<br />

Hångstad Husen ruinerade och ugnarne nederslagna<br />

Högsäter Förlorat 3 hästar och all annan boskap, kläder och mat<br />

Klevan Förlorat 1 häst. Ugnarna nederslagna<br />

266

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!