Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Lorentzkriget 1611-1612<br />
Lorentzkriget år 1611 - 1612, vilket var en lokal front av Kalmarkriget. År 1612 gick<br />
en mindre norsk styrka in i Värmland, men inga större härjningar lär ha inträffat. Den<br />
fientliga truppstyrkan drevs ut av Värmlands ståthållare Bo Ribbing, som uppbådat en<br />
man från varje gård. Allmogeuppbådet ville dock inte delta i strider på andra sidan<br />
gränsen, då man mindes förstörelsen från det nordiska sjuårskriget, och inte ville utsätta<br />
sig för någon form av vedergällning. Kölas kyrkoherde Sven Faxell skrev:<br />
"Lorentzkriget kallat utaf sin anförare, ithem hammareåhren, i hwilket en så ringa<br />
fiendskapp är öfwad, att fienden, som näste orterne af gräntzen wacht hållit, har hulpit<br />
dhe swänske att bärgia dheras höö ock hållit med dem kyrmessor, som särdeles skall<br />
wara skiedt utij Helgebo i Eda sochn."<br />
Hannibalsfejden 1643-1645<br />
Hannibalsfejden pågick 1643-1645. Denna fejd är uppkallad efter den danske härföraren<br />
Hannibal Sehested och är en lokal del av kriget mellan Sverige och Danmark/Norge.<br />
För Värmlands del var december 1644 den tyngsta tiden, med mycket omfattande krigshärjningar<br />
i landskapet. Den 18 november 1644 tvingades Morast skans <strong>till</strong> kapitulation<br />
och intogs av norska styrkor. En månad senare, den 17 December, stod Hannibal Sehesteds<br />
styrkor i Eda. Ytterligare ett par dagar senare, den 20 December, hade styrkorna<br />
på c:a 4000 man nått fram <strong>till</strong> Bysjön, där en svensk styrka på ett par tusen man förskansat<br />
sig ute på sjöisen. Den 20 och 21 december förekom det smärre strider mellan<br />
de båda sidornas rytteri och den 22 december stod det ett relativt omfattande slag på<br />
Bysjön, ett slag som svenskarna förlorade. Kölaprästen Sven Faxell skrev att striderna<br />
på Bysjön höll på i tre dagar, innan svenskarna fick brist på ammunition. Han skriver:<br />
"I 3. Dagar berättas att slaget har stått, då de swänske på S:te Thomae dag och den derpå<br />
fölljande sig tappert wärt ock förswarat. Men på den tredje dagen, då fienden war<br />
äfwenwäl mäst bortkiörd, märkte han dock, att hos dhe swänske war mangel på<br />
ammunition, i dett dhe hwarandre <strong>till</strong>frågat, om dhe hade kruut att låna sig, hwaraf dhe<br />
nårske giöra sig ordspråk än i dag, säijandes: "Lasse, har du krut?" Deraf fick fienden<br />
mod, sade sig wilja nog låna dem kruut, förnöijade slaktningen ock trängde änteligen in<br />
öfwer det ophufne whålet, då derwijdh en stoor slaktning skiedde."<br />
I och med nederlaget på Bysjöns is låg fältet fritt för de norska styrkorna att härja den<br />
västvärmländska landsbygden, vilket också skedde. Hannibal Sehesteds huvudstyrka<br />
drog sig söderut och gick in i Dalsland i början av januari. Skillingmark anfölls den 24<br />
december 1644 och de hemman som helt spolierades var: Västra Boda, Hångstad,<br />
Högsäter, Klevan, Olerud och Sundshagen. Bön beskrivs som ett delvis spolierat<br />
hemman.<br />
265
Change language