You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
YRKEN & UPPDRAG<br />
Lotsarna<br />
Under forntiden och fram <strong>till</strong> medeltidens början var skeppen i de svenska farvattnen flatbottnade<br />
och kom tryggt fram i de flesta skärgårdar utan behöva vara rädda för att gå på<br />
grund. I mitten av medeltiden blev nya skeppstyper vanligare för att <strong>till</strong>godose handelsmännens<br />
behov av ett större lastutrymme och därför blev de både bredare och mer djupgående.<br />
Till slut började det bli riskfyllt att ta sig fram mellan kobbar och skär, varför<br />
man tvingades anlita personer som kunde alla grunden utan<strong>till</strong>. De som fick denna uppgift<br />
togs ombord och följde med skeppen fram <strong>till</strong> säkra hamnar eller ut <strong>till</strong> det öppna<br />
havet. De kallades styrmän och var i regel vanliga bönder som hade detta som en bisyssla<br />
vid sidan av jordbruk och fiske.<br />
Flera hundra år senare blev denna lotsning av skeppen ett regelrätt yrke. Det var<br />
under kung Karl XI:s regering i slutet av 1600-talet som denna verksamhet organiserades<br />
av staten. Strax tidigare hade indelningsverket av soldater och båtsmän blivit färdigt<br />
och arbetet fortsatte men att effektivisera lotsningen <strong>till</strong> och från Stockholm, vilket var<br />
viktigt i upprustningen av handel och krigsmakten. Den äldsta förteckningen av Stockholms<br />
lotsar är från 1693 och från och med denna tid kallades styrmännen lotsar istället.<br />
Lotsyrket indelades i flera grader. Längst ner stod de som kallades dräng i läran eller<br />
lärodräng. Därefter blev man lotsdräng och sedan lots. Överst på rangskalan fanns det i<br />
varje lotsdistrikt en mästerlots. Under andra halvan av 1700-talet uppdelades de som<br />
var fullt utbildade lotsar i olika grupper, så som secundalots, ordinarie lots och kronolots.<br />
Även om lotsarna var underlydande krigsmakten var deras huvuduppgift i fredstider<br />
att lotsa handelsskeppen genom skärgården. Lönen beräknades efter hur långt<br />
lotsningen skulle ske.<br />
Av de lotsar som ingår i släktträdet var alla utom tre verksamma i Stockholms skärgård,<br />
vilka i stället tjänstgjorde på Signildsskär, som är Ålands västra utpost. Totalt<br />
ingår 22 kända lotsar i släktträdet, varav 2 lotsdrängar, 17 lotsar, 2 mästerlotsar och 1<br />
skärgårdsstyrman. Den sistnämnde lydde direkt under krigsflottan och han hade <strong>till</strong><br />
uppgift att lotsa krigsskepp på långa distanser och det finns anledning att tro att han<br />
dog i tjänst i den finska skärgården i början av 1800-talet.<br />
Lotsdrängar<br />
Jan Larsson 1712 - 1757 F 13<br />
Erik Hansson 1700 – 1764 H 95<br />
Lotsar<br />
Jan Eriksson Runsten 1766 – 1817 E 11<br />
Göran Andersson Eckerman 1740 – 1793 F5 Åland<br />
Johan Staffansson 1720 – 1773 F 15<br />
Erik Andersson 1717 – 1799 F 21<br />
Anders Hansson 1700 – 1768 G 11 Åland<br />
Staffan Mikaelsson 1680 – 1751 G 27<br />
222
Change language