You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den döde Jost Höijer<br />
Den allra mest besvärande källan rörande antagandet att Jost Höijer är identisk med<br />
Jost av Hoya och son <strong>till</strong> greve Johan av Hoya och Margareta Vasa, är ett brev skrivet<br />
av Gustav Vasa <strong>till</strong> Lübeck i april 1554 där han beklagade sig över att systersonen Jost<br />
av Hoya hade gått vidare, vars tyska ord ”umbgekommen” brukar översättas med att<br />
man är död.<br />
Om denna vanliga översättning är korrekt, innebär det att Jost Höijer inte är<br />
identisk med Jost av Hoya. I så fall måste Reinhold Höijers släktskap med grevarna av<br />
Hoya sökas på annat sätt, där Jost och Hans Höijer mycket väl kan ha varit hans far och<br />
farfar men där denne Jost har någon annan i adelsfamiljen som sin fader, måhända var<br />
han en oäkta son eftersom det inte finns några antydningar om ett sådant släktskap. I så<br />
fall blir Gustav Vasas utnämning av honom <strong>till</strong> myntmästare en obegriplig handling,<br />
eftersom han inte tyckte om varken Margaretas make Johan av Hoya eller de andra i<br />
familjen, förutom systerns son Johan som blev biskop.<br />
Om översättningen är korrekt och utgår från ett allmänt antagande att Jost dog strax<br />
efter fångenskapen på 1540-talet, men att det inte var sant, så öppnas andra alternativ<br />
<strong>till</strong> tolkningar. Gustav Vasa kan ha utnyttjat denna förmodan i sitt aggressiva brev <strong>till</strong><br />
Lübeckarna, medan han samtidigt planerade att hjälpa Jost guldsmed, under förutsättning<br />
att han inte avslöjade sin härkomst eller använde namnet Höijer. Detta efternamn<br />
och hans tyska släkt, vilken den nu var, var dock allmänt känd i slutet av hans levnad,<br />
men då spelade det ingen roll längre.<br />
En variant på denna tolkning är att Gustav Vasa inte kände <strong>till</strong> att Jost Höijer var<br />
vid liv förrän efter det att detta brev skrevs, utan högst 2 år därefter när Jost Höijer blev<br />
myntmästare. I så fall innebär det att den Jost guldsmed som Gustav Vasa träffade 1553<br />
inte alls var den Jost guldsmed som blev myntmästare två år senare utan hans namne<br />
som återfinns i Stockholm från 1573 men som kan ha bott där långt tidigare.<br />
Om översättningen däremot är felaktig, kan innebörden ha syftat på Jost Hoyers<br />
kringflackande liv från det att föräldrarna dog, via fångenskapen och den okända tiden<br />
därefter. I just detta fall skulle ordet umbgekommen” kunna ha haft innebörden ”att gå<br />
vidare och irra omkring”, vilket enligt texten precis före skedde i ett elände. I så fall<br />
finns inga motsättningar någonstans, förutom gentemot den mer allmänna och vanliga<br />
tolkningen av ordets innebörd.<br />
212
Change language