38 Förfäder - bilagor till Ättartal

Förnamnen Jost och Johannes samt öviga Höijer vid den tiden
Det förefaller rimligt att Reinhold Höijers farfar och fader var myntmästarna Jost och
Hans Höijer boende i Stockholm under den andra halvan av 1500-talet. Jost Höijers
namn kan binda släkterna närmare varandra. Förnamnet stavas på olika sätt, såsom Jobst,
Justus och Jodocus och kan betraktas som en kortform av det bysantinska kejsarnamnet
Justinus och Justinianus, men oavsett vilken variant som förordas var de mycket ovanliga
vid denna tid. Enstaka förekomster finns runt om i Europa och även i Stockholm. Säreget
nog var det ett vanligt förnamn i just den grevliga ätten av Hoya där fyra personer bär
namnet under 1400- och 1500-talet. Detta stärker antagandet att Reinhold Höijer
härstammade från Hoya, men att släktleden ska sökas via Jost Höijer.
En liknande överensstämmelse finns för Jost enda kända son vid namn Hans, som i
likhet med Johan är en kortform av Johannes. Förnamnet Hans var en vanlig smekform
för namnet Johan i tysktalande länder. I grevskapet Hoya var Johan det vanligaste
namnet vid sidan av Jobst och Erik. Om denne Hans Höijer var Jost Höijers enda eller i
varje fall äldste son, bör fadern till Jost ha hetat Johan.
På samma sätt fick Reinhold Höijers son namnet Johannes, vilket är rimligt ifall
Reinholds fader hette Hans Höijer.
De övriga personerna i slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet med
efternamnet Höijer, vilka inte är ättlingar till Reinhold Höijer, skulle mycket väl kunna
vara söner till antingen Jost eller Hans, men deras namn eller de korta notiserna runt
deras levnad ger inga nya ledtrådar.
Efternamnet Hoyer
Under 1500-talet, på Jost och Hans Höijers tid, stavades deras efternamn ganska fritt,
men ofta återkommer stavningen Hoyer och Höyer (Höijer), vilket starkt antyder en
samhörighet med grevskapet av Hoya. Detta kan jämföras med "her johan Greffue til
högen" som greve Johan av Hoya kallas i Gustav Vasas riksregistratur år 1524.
Märkligt nog använde inte Jost Höijer detta namn under sin livstid, utan kallades
antingen Jost guldsmed eller Jost myntmästare. Däremot kallas han Jost Höijer efter sin
död, liksom sonen alltid kallar sig Hans Höijer.
Myntmästaren i Stockholm
Efter det att myntningen i Stockholm legat nere ett eller ett par årtionden beslöt Gustav
Vasa att den skulle startas upp på nytt. År 1556 tillsattes guldsmeden Jost Höijer på den
aktningsvärda posten som myntmästare i Stockholm. Han bar därmed det ansvarsfulla
uppdraget att se till att alla mynt hade rätt vikt och halt av ädelmetaller, samt var den som
utformade myntens utseende.
Det som kan förefalla märkligt är att Jost Höijer inte uppträder i Stockholm förrän
1553, men också att det fanns ett flertal guldsmeder i Stockholm vid denna tid. Det ger
intrycket av att Jost Höijer var personligen känd av Gustav Vasa, måhända även före
1553, vilket påskyndade och möjliggjorde utnämningen.
208