23.12.2012 Views

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

38 Förfäder - bilagor till Ättartal

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Wahrur som bonden och bruckssens follck stundom äre bettre tientt med än sielfwe<br />

peningarna, såssom äre gemeentt kläde, Salltt Sill Spanmåhl och andre victualie<br />

Persedler, och dett på een tijd <strong>till</strong>görandes, såssom wijdare i samme resolution finnes<br />

Wara Vttrijckt. Allttså hafwer Carll Billensten samma Hennes K:M:tz nådige<br />

<strong>till</strong>åtellsse att ådtniuta, doch med den beskeed, adt han Vthi een af de Finske<br />

Siöstäderne som honom best legligit är Winnes burskap, och såleedes sedan Vthj<br />

handel och Wandell kan som een annan borgare niute handels ordinantzien <strong>till</strong><br />

godo.<br />

Till dett Ottonde skal Carll Billensten j lijka motto effter General Bergz<br />

privilegium niuta sitt nödtorfftige Embettzfollck och tienare, erkannerligen de som<br />

<strong>till</strong> sådane bergzbruuk höre frij och omolesteradt för Vttskriffningen, doch alldt<br />

öfwerlöpzfollck her Vnder icke förståendes.<br />

Till dett Nijonde, der och någon af hans bruckzfollck, een eller flere, antingen af<br />

motwillie öfwergåfwe och förlupe sin tienst, eller elliest af någon annan giordes<br />

afskennigh och tubbades den afträda j den tijden de äre honom obligerade att tiena;<br />

Då wele wij opå dett fallett effter lagh och skääl, gifwa honom den machten att låta<br />

taga densamma igen ehwar han finns, adt Continuera sin tienst och arbeete, så lenge<br />

hans Plicht dett fordrar, och de Peningar äre betaltte som han af sin Huessbonde<br />

Vpburit och bekommitt hafwer.<br />

Wij befahle fördenskull Bergmästaren dersammestädes, att han räcker bem:tt<br />

Carll Billensten handen, Vthj alltt dett han <strong>till</strong> sitt brucks befordran hans assistence<br />

behöfwa kan. Der både han och alle andre detta angår wette sig opå H:K:M:tz<br />

Wegnar att effterträdta. Icke görandes honom eller hans arfwinger her emodt någott<br />

hinder eller förfång j någon modto nu eller frambdeles. Till ijttermera Wisso etc.<br />

Johan Berndes<br />

MMS"<br />

Nu synes Billsten bemödanden helt ha krönts med framgång. Samma månad som privilegiet<br />

för bruket utfärdades hade kollegium rekommenderat honom <strong>till</strong> privilegium på en<br />

krog och <strong>till</strong> ett arrendekontrakt, varigenom han kunde få några bönder under bruket.<br />

Härjämte anbefalldes landshövding Metstake att för kronans räkning <strong>till</strong>byta sig de<br />

frälsehemman, som hade vattenrätt i strömfall i Karis å. Det av Billsten anlagda bruket<br />

säges i detta sammanhang vara beläget på Forsby skattehemmans ägor och det kallades<br />

Skavsta.<br />

Bergskollegiets välvilja fick Billsten röna även i annan måtto. Sålunda sände kollegiet<br />

redan före Billstens besök i Stockholm i maj 1641 <strong>till</strong> hans disposition en masmästare<br />

Anders Christoffersson jämte en "adjunct". De skulle biträda vid ett nytt masugnsbygge<br />

vid Ojamo. Enligt kollegiets instruktioner skulle masmästaren och hans medhjälpare i<br />

Finland först uppsöka bergmästaren Teet, men om denne var bortrest skulle Billsten<br />

genast "ställa dem <strong>till</strong> arbete". Billsten borde efter detta första uppdrag förmå dem att<br />

kvarstanna i Finland, ty där skulle de enligt kollegiums förmodande nog också framgent<br />

få arbete.<br />

Bergskollegiets rekommendation <strong>till</strong> riksskattemästaren gick ut på, att Billsten skulle<br />

få njuta avkastningen från några gårdar och få 100 åmar hö om året för brukshästarna.<br />

Hos landshövding Metstake gjorde kollegium även en framställning för att utverka rätt<br />

för Billsten att anlägga "krog eller gästgiveri" i närheten av sitt järnbruk. I framställningen<br />

<strong>till</strong> landshövdingen underströk kollegiet att bruket låg vid stora stråkvägen, varför ej blott<br />

bruksfolket utan också "resande personer" skulle där få sin nödtorft.<br />

167

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!