38 Förfäder - bilagor till Ättartal

Kronan borde därför tillbyta sig strömrätten. Bergsamtet ålade också sommaren 1641
landshövdingen i Nyland Reinhold Metstake att försöka förmå ägarna av de hemman,
genom vilkas mark Karis å flöt, att avstå dem åt kronan mot annan jord i utbyte. Endast i
Ingå socken hade Billsten av sex bönder i Fagervik by lyckats arrendera strömrätten i
Fagerviks strömfall.
En lättnad i Billstens finansieringsbekymmer uppkom genom Axehiälms inträde som
bolagsman i företaget den 8 juli 1640. Sedan kreditfrågan sålunda åtminstone för tillfället
ordnats, gällde det för Billsten att utfå de av kollegium redan vintern 1640 beslutade
privilegierna. I maj 1641 begav sig Billsten i detta syfte jämte bergmästare Teet, som i juni
samma år utnämndes till överbergmästare i Falun, till Stockholm, men hade där oturen
att finna kollegiets vice president Berndes bortrest och privilegiet ännu ej satt på papperet.
Han avfattade därför i Stockholm den 25 maj en skrivelse till vice presidenten med
anhållan om att privilegiebrevet måtte utskrivas. Då Teet genom denna resa definitivt
tänkte återvända till Sverige och frånträda bergmästarsysslan i Finland, anhöll Billsten att
komma i åtanke vid tjänstens besättande, försåvitt den ej var reserverad för assessorn
Johan Henriksson (Axehiälm), Billstens kompanjon. Billsten framhöll åter i skrivelsen
Wolles svaga ekonomi och bristande företagsamhet. Enligt Billsten varken hann eller
kunde Wolle sköta kronans bruk i Svartå och - här kommer Billstens syftemål till synes -
om Wolle härför skulle mista sin arrenderätt, anmälde sig Billsten som spekulant på såväl
Svartå bruk som Wolles brytningsrätt i Ojamo. Till sitt brev fogade Billsten en förteckning
på vilka förmåner han önskade av kronan, upptagande fem punkter. Han anhöll:
att kronan av "Ugglorna till Brötorp" (överste Claes Claesson Uggla till Brödtorp i
Pojo socken) ville tillbyta sig en ödesfors, Lillfors, som skulle ligga synnerligen väl till för
en bruksanläggning. Dessutom önskade han att kronan skulle tillbyta sig den under
frälsegården Dönsby belägna forsen vid Karis bro, där Billstens verk lågo;
att kronan skulle giva honom privilegium på en krog och att han till dess underhåll
skulle få en fribonde;
att kronan ville befria några bönder under gruvan och bruket från utskrivning,
gästning och skjutsning, mot att han för dem erlade räntan till kronan;
att kronan årligen till honom mot betalning skulle avstå 150 parmar hö (en
kronoparm eller höåm = 216 kubikfot), samt
att kronan måste låta honom få de 500 dagsverken, som honom tidigare utlovats för
upprensning av Karis ström.
Flera av Billstens i ovannämnda skrivelse gjorda ansökningar beviljades omedelbart av
Per Brahe, som i brev av den 10 juni 1641 meddelade landshövding Metstake härom.
Sålunda skulle Billsten för brukets behov av kronans "gärde- och ödeshö" årligen få köpa
150 parmar. Hans anhållan om att få upprätta en krog tillmötesgick man också och en
lämplig bondgård skulle utses härtill i Raseborgs grevskap. För rensningen av forsen vid
Karis bro, varigenom ån mellan Romsarby och Skavsta skulle göras trafikabel för ved- och
koltransporter, beviljades Billsten 500 dagsverken.
Den 25 juni 1641 utfärdades privilegium för Billsten, som beviljades sex frihetsår för
sina verk. Privilegiet bekräftade hans rätt att bryta malm i Ojamo till halvparten mot
Wolle och gav honom anvisning att i någon sjöstad vid Finska vikens kust söka burskap,
så skulle han få rätt att idka brukshandel. I sin helhet lyder det mångordiga privilegiet
som följer:
165