38 Förfäder - bilagor till Ättartal

KÖP OCH ARV AV JORD
Att köpa eller sälja jord förr i tiden var förbundet med särskilda lagar. Jorden betraktades
som släktens egendom och ägaren hade bara förvaltningsrätt över den. Ville ägaren av
någon orsak sälja sin ärvda jord eller en del av den, var denne tvungen att först bjuda ut
den till berörda släktingar vid tre häradsting. Om dessa personer, vilka hade företräde till
marken, inte ville köpa jorden fick ägaren sälja till vem som helst. Av det skälet finns
dessa uppbjudanden angivna i domböckerna. Om ägaren däremot inte hade ärvt jorden
utan förvärvat den på annat sätt, var denne fri att sälja jorden fritt och utan något uppbjudande
på tinget. I Magnus Erikssons landslag står det i Jordabalkens andra flock:
"Om någon vill sälja sin jord, huru han skall lagligen hembjuda den.
Nu vill någon sälja sin jord, som han fått genom arv; då skall han på tre häradsting
lagligen hembjuda den till sina fränder, fädernejord åt fädernefränder och mödernejord åt
mödernefränder. Sedan skola bördemännen hava frist av natt och år att köpa jorden.
Köpa de ej inom natt och år, då har han rätt att sälja jorden till vem han vill, och bördemännen
äga aldrig rätt att klandra jorden sedan."
I Dalarna användes ofta begrepp som Snesland och trö.
1 snesland = 118,8 m 2
1 trö = 1/3 spann
Erik Nilssons jordaköp
Han köpte 1607 en äng för 5 Daler och 1 Mark samt tydligen 5 tredjedels (1 och 2/3)
spann med korn.
Leksands ting den 4 jan 1607
Erik nilson i Lindar biuder up förste resan, itt ängh liggiandes i ene myran, köpa aff
hustru karin i stripbärgh, och anders eriksson på skogh, för penigar 5 dalar 1 mark, korn
5 tröö
Leksands ting den 3 jan 1609
Erik Nilss i Lindor biuder wp itt ängh Ligjandes i ene miyr, kiöpt aff H r (=hustru) Karin i
Sipbärge För Penigr 5 ¼ Dalr, Korn 5 tröö
157