38 Förfäder - bilagor till Ättartal

Erik Nilssons normala skatt
Från 1569 till 1575 betalade Erik Nilsson 1 öre 6 penningar i jordaskatt per år. Till detta
kom tiondet till kyrkan. År 1576 genomdrevs nya fasta skatter, som möjligen fanns även
tidigre som tillfälliga skatter, och de blev kvar fram till hans död c:a 1612. Den nya
skatten var:
2 öre 18 penningar (Anm. 2 öre 21 penningar från 1588)
3 stavrum ved (17 m 3 )
½ stig kol (1 m 3 )
2 dagsverken (c.a 20 timmar, men gott om raster)
Därtill kom tillfälliga extraskatter, som exempelvis den mantalsskat från 1579 när alla
hushållen fick betala 1 ½ mark var oavsett storlek.
Erik Nilssons avkastning från gården
Gården hade en åkeryta av c:a 19000 m 2 eller knappt 2 ha, där man årligen sådde 5,5
spann korn , vilket enligt dalmasarnas sätt att räkna volym omfattade c:a 588 liter, samt
en mindre mängd råg och ärtor. Till detta kom ängar som gav 6 sommarlass med hö, men
som från 1588b endast anges ha gett 3 sommarlass. Hur stort ett sådant lass var, är det
ingen längre som vet.
Om det uppgivna djurbeståndet år 1571, i samband med Älvsborgs lösen, är korrekt
vilket det borde vara, så betyder det en årlig avkastning på:
200 kg smör (varav 9% salt)
12 kg fårost
30 kg getost
26 kg fläsk
150 kg nötkött
1200 liter korn Av spannmålet är tionde och buytt utsäde
400 liter råg avräknat för korn, men utsäde för råg och ärtor
350 liter ärtor köptes.
Avkastningen beräknad dag och person ifall det var 5 personer på gården:
360 gram smör (varav 9% salt)
7 gram fårost
16 gram getost
14 gram fläsk
86 gram nötkött
2/3 liter korn
155