Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stockholms tänkeböcker, den 6 augusti år 1548<br />
(Erik pungmakare ärver på sin hustrus vägnar det stenhus som ligger:)<br />
nest offuan förre Gerlagh v. Empdens hus …<br />
Stockholms tänkeböcker, den 8 mars år 1549<br />
(Angående ett husköp som gäller på den norra sidan av Svartmangatan:)<br />
… twert öffuer Gerlag v. Empdens hus …<br />
Stockholms tänkeböcker, den 19 juni år 1553<br />
Jöns Anderson, Gerlagh v. Empden.<br />
Szama dagh talade Jönns Anderson åtther Gerlagh v. Empden tiill om thet liiffte han stood vti<br />
för Marcus Stæde tiill Dantzke och begærade kortt aff en ende på sama saack eller sine peningar<br />
ighen, som Gerlag hade sagtt good förre på Marcus Stædis wegna. Begærade Jönns Anderson,<br />
thet honom motte wederfares rett på sin loffuesman. Szå wartt thå thetta ærandhet öffuerwægit<br />
och med sine ombstændighetter ransakadh och dhå på siidstonne szå beslutid, att Gerlag skall<br />
æn nu haffue dagh tiill mårmesse, och tesförjnnan skall han fare tiill Dantzske, ther Marcus<br />
Stæde boandis ær, och förfordra samma peningar aff honom, som han Jönns Andersson skÿllug<br />
ær på hans hustrv wegna och som han haffuer sagtt good förre, eller Gerlag skall bettale same<br />
skuldt, nær thenne dag förlidin ær, som förscriffuit står. Ther skulle Gerlag rette siig epter.<br />
Stockholms tänkeböcker, den 9 juli år 1554<br />
Gerlag v. Empden, Hanns Mattias[on ?].<br />
Szama dag sadis Hanns Mattias tiill, thet han skall förnöie och bettale Gerlag van Empden thet<br />
han honom witterliga skÿlug ær. Och kan sedan Hans framdelis antingen med breff eller<br />
handtscriifft beuise Gerlag vtöffuer, thet han hans hustru någet skyllug ær, dhå skall han stå<br />
honom tiill retta ther om och göre honom all then skæll, som lagen kreffwia.<br />
Riksregistratur, Arboga den 20 juli år 1555<br />
(…)<br />
Vij haffve och förstått, att the i Dansche haffve skiäldt honum för en förrädere för then<br />
orsack skuldh, att han sigh hijtt i rijkett <strong>till</strong> oss förfogedt haffver, ther aff vij nogsampt kunne<br />
förmerckie, att the dansker ähre oss icke myckett väll bevogne. Oss ähr och tilkenne giffvedt, att<br />
then Conradt udi Dansche ähr oss icke myckett godh, ändoch han sådanth simulerer, och haffve<br />
vij förnummett, att then tijdt thenne Gillius hade latijdt sigh en resse förmerckie för honom udi<br />
hans huss i Gerleff v. Emdens närvare, thet han ville försöke sigh her i rikett hoss oss, hvar<br />
för:ne Conradt honum: ”Konungh:ge Ma:tt <strong>till</strong> Sverige ähr en högloffligh konungh” (och i thet<br />
samme trampedhe honom på fothen), sadhe och så tesliges: ”Teckes tigh vele drage <strong>till</strong> Sverige<br />
att försöke thin lycke, dhå må tu göre, huru tigh synes, doch veett jagh icke att rådhe tigh udi<br />
then måtthe anthen <strong>till</strong> heller ifrå”. Sådanth stycke bevijsthe Conradt oss opå then tijdt, men<br />
hvar vij tilförende thett hade förnummett, skulle vij icke latidt schriffve honum <strong>till</strong> eller sendt<br />
honum the hester medt Larsz Prijss. Vij haffve och förmercht stoortt medt Nicles Harpenisth<br />
hijtt sendt hade. Therföre ligger macht opå, att man later väll credentze thet vijn, som ifrå<br />
Danske och ifrå flere städher kommer, för än vij befatte oss ther någett medt. Ther <strong>till</strong> thu och<br />
förtecht vare må, opå thett att vij icke måghe ther egenom bliffve bedragne etc. Ther rätte tigh<br />
effter. Datum Arboga 20 Julij anno etc. 54.<br />
152
Change language