38 Förfäder - bilagor till Ättartal

och befann sig nere vid landsgränsen i söder i samband med Sverige inblandning 1534-1536
i det danska inbördeskriget, men kungen planerade att ersätta honom med en annan
överbefälhavare som redan var på plats, bland annat på grund av att skeppar Olof ansågs
vara försumlig och drack mycket öl. Trots sistnämnda bedömning kallas han senare för
kungens hulde trotjänare. År 1537 beställer kungen en viss mängd tjära som ska skickas till
skeppare Olof och år 1539-1541 återkommer han ett flertal gånger i landskapshandlingarna
med kvittenser på försäljning av bland annat hampa och vadmal som sålts till Stockholms
slott. År 1543 anmodades han av kungen att se till att örlogsflottan var i gott skick för att
sedan segla ner mot Kalmar. År 1544 fick han på nytt i uppdrag att ränsa och fördjupa den
smala passagen vid Baggenstäket. I september 1545 befann han sig på örlogsskeppet Ugglan
och överlämnade ett par skepp till Kronan vilka hade kommit från Kalmar. I maj 1546
befann han sig på skeppet Svanen och ämnade segla till Gotland. Hade fortfarande uppdrag
1548 när han var på spaning.
• Rådman i Stockholm 1529-1544 och satt på den västra bänken i rådhuset, men upptas i
listorna endast varannat år; nämligen år 1536, 1538, 1540 och 1542. Hade åren 1529-1544
flera olika tillfälliga uppdrag i staden, som kämnär och fogde samt deltog i skomakarämbetets
stämma.
• Anlitad som vittne vid husköp och arvsskiften vid ett flertal tillfällen 1524-1555.
• Förekom i olika tvister 1520, 1525, 1528, 1529, 1544, 1545, 1546, 1550 och 1554, men
förlorade inget känt mål. Han omnämns i ett mål som rör ett mandråp, men omständligheterna
är oklara, liksom orsaken varför han år 1548 betalade 9 mark till Kronan.
• Ett ärende hos kungen berörde hans handelsskepp som farit till Köpenhamn, före kriget
1524, men beslagtagit, varför han år 1537 beklagade sig inför kungen när danska skepp
anlöpte Stockholms hamn, men kungen valde att skriva till rådet i Köpenhamn och begära
ersättning.
• Handeln berörde också inlandet och år 1543 beklagade han sig inför kungen att hans dräng,
som skickats till Hedemora för att köpa järn som sedan skulle packas i Västerås, hade
hindrats i Västerås, varför kungen omgående såg till att hans rättigheter respekterades.
• Drabbades tillsammans med två andra borgare av skotska sjörövare 1544 ute på Nordsjön,
men de fick hjälp av Gustav Vasa att plundra skotska skepp i Stockholm i motsvarande grad
som de själva hade drabbats.
• Han såg år 1554 till så att kung Gustav Vasa planer på att riva Storkyrkan, för att ge mer
plats för Slottet Tre kronor, inte genomfördes, men kunde inte hindra att hela koret togs
bort år 1555, vilket kortade kyrkan med 14 alnar (runt 7 meter) i öster.
Hus
• Fick behålla en tomt år 1528 som han hade köpt tidigare för 20 mark.
• Ägde ett (sten-)hus på den norra sidan av Köpmangatan år 1528.
• Fick två tomter i pant av Kronan år 1529 för de utlägg han hade haft vid belägringen av
Stockholm 1522, varav en av dem låg i Urvädersgränd och den andra på Fiskarstrandens
norra sida.
• Sålde ett hus 1529-1530 som han sannolikt hade ärvt, eftersom det utlystes tre gånger.
• Köpte år 1545 ett stenhus med en våning på Köpmannagatan för 290 mark, vilket sägs ligga
intill den trånga gränden (troligen inne i kvarteret, med ingång från Skepper Olofs gränd).
Ett annat stenhus (brygghus eller stekhus) köptes år 1551 vid Brunnsgården (hörnet
Trädgårdgatan och Trädgårdstvärgränd), vilket avsåg en tomt som var 4,75 alnar bred vid
(Trädgård-) gatan och 13,75 alnar i längd (längs nuvarande Trädgårdsgatan, vars hörn
gentemot Trädgårdstvärgränd är platsen för Brunnen), vilken låg intill en annan tomt med
stenhus som han redan ägde sedan 1545 i samma kvarter.
• Avslutade ett köp av ett stenhus vid Stortorget (sannolikt nr 16), efter en tvist 1546-1547
rörande halva detta hus, som han löste för 400 mark. Detta stenhus vid Stortorget fick hans
tre barn med den första hustrun dela på i oktober 1543 i samband med hennes arvsskifte.
120