38 Förfäder - bilagor till Ättartal

Stockholms tänkeböcker, den 27 november år 1582
Samma dagh tiltalede gamble mester Hans bardskärere en vnge bårdskärere, benempdh
Christoffer Höÿer, att han skälthe honom för en skälm vthi Hudenswalle, men samme
Christoffer nekede ther till såwäl nu, såsom han i Hudenswallw giorth hade, seÿendes sigh
inthet annet wethe med M.Hans, än thet som ärligitt och gott war, vthen någen owilie hade han
haft till M.Hans, för thet han förfolgde honom, när han war i hospitalen.
Stockholms tänkeböcker, den 15 augusti år 1597
( … ) Widere bekende Christiernn och Nils brokikare widh theres edh, at Bencht Nilsonn hade
bekendt för them, och för Schweder Höÿer een skipper, att Casper [Ylenfelt] skulle hafua sagt
på eenn frÿ rådstuge, at han sköter intet om furstenn, och när konungenn kommer hijdh skulle
hann niupa them i näsenn, som hafue hullilt med furstenn, männ Bencht sade ther kort neÿ till,
at hann hade aldrigh sådant sagt. Daniel Påwelsonn berättade, at Casper hade bedit skepperen,
före både bref och klädespacka tilbaka igenn, det bestodh Casper. (ANM. Ärendet fortsätter.)
Stockholms tänkeböcker, den 21 april år 1602
Kom för rättenn Thomas Höier, och på wälborne grefinnens frw Jbbes wägne, krafde h:
Gunilld Melcher Volgers efterlefuerska 1000 daler, sakenn hafuer sigh således tilldragitt, att
anno etc, 1564. annammede framledne Melchior Volger vtaf h: f: n:de ett tusend daler på ett
weßelbref, som hann försäkrade h: nådh medh betalningenn att wederleggie vthi Antuerpenn 3
wekur efter som brefuitt skulle didh komme, der på inladhe Thomas Höier copierne vtaf
weßelbrefuenn och hantschriftenn, och begärede att h: Gunnill måtte göre sinn mandz
hantschriftt fÿllest, så och vpfÿlle all denn vmkostnatt, som der vpå i midler tijdh vpgångenn är.
Det till suarede Dirich Bökmann, att efter denne saak hafuer nu stått så länge, i så mångh
åhr, och hennes n:de ingenn tingh hafuer rörd der om, antingenn mädan framlidne Melcher
Volger lefde eller och sedann, sÿnes wara vnderligitt, hui hennes nådhe kommer nu fram medh
denne saak
Bleff detta ärendett vpskuttitt till nästkommande rådstuge dagh, dhå skall wälborde
grefinnes tiennere för:de Thomas Höier hafue tilstädes medh sigh sielfue originals brefuenn, så
och sielfue hantschriftenn
Stockholms tänkeböcker, den 25 september år 1605
Samma dagh kom för rättenn h: Margreta Hans Meiers, och klagade till enn benempdt Marcus
Höier, som hafuer waritt Alphonsi hantschrifuer, att hann i aftons emellenn 5 och 6 ähr
kommenn till hennes huus, och brukatt en sådande skäntligh mundt på henne, och deröfuer
giorde henne öfuerwåldt, kastadt hennes fenster sunder, så som beuisligitt ähr, huilkett fenster
lades i rättenn och war altt sunderkastadt, begärede här medh rätt, jtem lades och 6 stenar fram
i rättenn som woro inkastade vthi husett,
Marcus stadztienere beklagede sigh, att denne Marcus Höier war efter honom medh en
dragin wäria, widh Hans Pädersons huus, och wille ändeligenn giortt aff medh honom, högg
och stack vthi portenn, så som wäll schall sÿnes märckia efter, jtem i gåhr i Brundzgrännen när
hann fick see honom, taalte hann till honom och sadhe: Ja du äst enn warm broder, och togh
strax på wäriann, och drogh henne vthur suärdttaskann, männ Mardus gick strax sinn koos,
sedann hafuer hann kommitt på tårgett och frågett efter honom.
Hans Päderßonn klagede till denne Marcus, att hann i ghår är kommen till honom vthi hans
hws vp i stughenn, medh enn dragen wäria, så att hann nödgades rÿme vndann vp i winden, och
brukade munnenn på honom och sadhe, att hann skulle sättia denn horen vthur husett som der
sitter, detta kunde hann intett neke till, doch sadhe hann sigh iche wara dijt kommen vthi
nogonn ondt meningh att wele göre någonn skadha, sammaledes sadhe Marcus, at huat
115