38 Förfäder - bilagor till Ättartal

Stockholms tänkeböcker, den 21 okt 1584
(Myntsvennerna kom fram inför rätten och krävde några resterande pengar av sin lön som den
bortgångne Hans Höijer var skyldig dem. Det berättas att en handskrift som bekräftade detta skulle
ha kommit i den bortgångne Jacob Bagges ägo, eftersom han hade lovat att driva deras sak i rätten,
men det enda som han hade gjort var att tala om att pengarna skulle indrivas från rådman Hans
Andersson och hans hustru Elin, som var Hans Höijers efterleverska men som gift om sig. Hans
Andersson hävdade då att myntsvennerna skulle söka sina pengar hos konungen, först därefter ville
han befatta sig med saken.)
S[amma] d[ag] komo mÿnte swennerne fram vti rätten, clagandes efter een handtscrift, som M.
Hans Höÿer them giffuit hade på nogre restantzie peninger han them skÿllog war på theris lön.
Och hade een af deris selschap, benempd Ambrosius, latidt förkomma samma handtschrift. Men
förnempde Ambriosius endtskÿllede sig för rätten, att salige Jacob Bagge hade taget samma
handschrift till sig och lofwett att förfördra theris sach till thet bäste. Seden bekom han them
inthet igen, meente förthenschul, att hustro, h[ustro] Elÿn, vm förscrifne restantzie lön.
Ther på gaff samma Hans Anderßon them til swar igen, att the schole först besökie Kong:e
M:tt, wår aller nådigiste herre, och winne sÿn peninger; ther woll han och hans hustro swara
them.
Stockholms tänkeböcker, den 21 juli år 1587
Samme dagh stegh vp i retten ehrligh och wellförståndigh Hans Andersson rådman och gaff
tilkenne, att hans hustrus förre man, salig hoos Gudi Hans Höÿer mÿnthemester, hade för någre
åhr sede welbetecht medh sÿn hustrus iaa, gode willie och samptÿcke såldt sin måglagh Gÿnthe
Olßon rådman en stendellwerckzbodh medh tomptenn och grunden, ther hon står vpå, belägin
östenn till her i stadenn vdi S. Johannis grendh på norre sÿdenn näst offwenn för Herman
bakeres bodh, och holler samme tompt och grundh i lengdenn vth medh gathen 7 alner och i
bredden innen effther 22 alner, för hwilken Gÿnthe Olßon hade giffwitt Hans Höÿer ett
hundrede daler peninger, såsom och Hans Anderßon her inn för retten witterligitt giorde, att
hans hustru Elin Olzdotter bekende, att hennes salige man Hans Höÿer hade samme summa till
godh och fulle nöÿe, thenn sidzste peningh medh then förste, bekomitt, anamett och vpburitt.
Och effther förnämpnde stendelwerckz bodh medh hennes grundh tillförenne her för rettenn
icke är förnämpnde Gÿnthe Olßon lagligen vplatinn, derföre haffwer nu förnämpnde Hans
Höÿers barn och theres effterkomende förschriffne stendellwirke och liggende grundh och
tillägner henne medh all sin tilbehörelße, rett och rettigheet, inthet vndentagendes, som ther till
lÿder, förnämpnde Gÿnthe Olßonn, hans hustru och theres barnn till att niute, bruke och
beholle qwitt och frÿ, obehindrett och oclandrett för alle både födde och ofödde åthalere till
ewärdelige lagfongne äger. Och war samme tompt och standellwerckzhu lagbuditt och
lagstånditt och alldeles lagfaritt, som stadzlagen äsker, och fridzskilling på giffwin.
Stockholms tänkeböcker, den 17 oktober år 1597
M. Erich Olaj schepper Gÿnte Olson h.Elin Hans Anderssons arff.
Jtem kome för rättenn, wÿrdelig, och höglärdh man m. Erich Olaj stadzens kÿrkieheerde, erligh
och wälförståndig mann Gÿnte Olsonn stadzens borgmäster, medh sinn käre hustrw, erlig och
dÿgdesam hustrw Malinn Olefzdotter, sampt hennes sÿster erligh och dÿgdesam h. Elinn Hans
Andersons. Och gåfue tilkenne, at the sinemellenn wore wänligenn och wäl förlijchte, om thet
arfskipte som för någenn tijdh sädenn, vdi ährlige mäns närware them emellenn skedt war, efter
theras salige moder framledne h. Anna Gerlefzdotter, salig skipper Olefz efterlåtne enckia, både
om lösörerne, så och faste ägor vdi hus och grundh, så at huartera hade sinn lott och ahndeel,
medh sämie och samtÿcke, till fulle nögia, bekommit och anammat på thetta efter:ne sät. Huadh
faste ägor tilkommer, ther af hade wälbe:te m. Erich på sinn ahndeel efter sinn eginn begärenn,
106