You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
NR 3 • 2006<br />
<strong>Skogen</strong> <strong>brinner</strong>!<br />
<strong>Norra</strong>s personal och förtroendevalda<br />
vid fronten i Bodträskfors<br />
Oligopol utan en stark skogsägarrörelse<br />
Stor marknadskunskap i mer än 20 länder<br />
Älg påskjuten! Jaktreportage
1/1 Helsida Logset<br />
Logset är det skogsmaskinsmärke som ökar mest i Sverige just<br />
nu. Vårt kompletta maskinprogram och vår förstärkta service- och<br />
försäljningsorganisation i Sverige är de främsta orsakerna till det.<br />
Våra maskiner – de karaktäristiska Titan-skördarna och de robusta<br />
skotarna – briljerar med häpnadsväckande låg bränsleförbrukning<br />
och hög produktivitet och tillförlitlighet. Våra skördaraggregat klarar<br />
allt från gallring av energived till tung slutavverkning.<br />
Det finns en ny stark aktör på den svenska skogsmaskinsmarkna-<br />
den nu. Ta kontakt och bekanta dig med Logsets maskiner, du med.<br />
2<br />
Mats Åhfeldt, Tel. 070-296 23 23,<br />
mats.ahfeldt@telia.com<br />
Göran Packendorff, Tel. 070 585 14 82,<br />
goran.packendorff@toveksbil.se<br />
www.logset.se<br />
Styrka<br />
Stil<br />
Kvalitet<br />
������ � ���� ���� � �������<br />
Hännisvägen 2, FI-66530 Kvevlax,<br />
Tel. +358 10 2863 200, Fax +358 6 210 3216<br />
www.logset.com<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet utges av <strong>Norra</strong><br />
<strong>Skogsägarna</strong> ek. för. ISSN 1653-5154<br />
Adress:<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
Box 4076, 904 03 Umeå.<br />
www.norra.se info@norra.se<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Erik Jonsson, tel: 090-15 67 39<br />
Chefredaktör:<br />
Lars Pekka, tel 0920-25 24 90<br />
Redaktör/bildredaktör:<br />
Calle Bredberg, tel 090-351 59<br />
Annonsansvarig:<br />
Annonspriser, bokningar, etc:<br />
Anders Jakobsson, 0923-774 00, 070-226 76 38.<br />
E-post: anders@saljkraftnord.se<br />
Layout och produktion:<br />
Guldbrand & Guldbrand, tel 090-13 78 31<br />
Tryckeri: Utab, Umeå<br />
Omslagsbild:<br />
Patrick Trädgårdh<br />
Nästa nr utkommer vecka 48, 2006<br />
Kontakta redaktionsrådet!<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet har ett redaktionsråd<br />
bestående av förtroendevalda, tjänstemän<br />
och redaktionen. Kontakta gärna någon<br />
av dem om du har tips eller synpunkter.<br />
Följande ingår i redaktionsrådet:<br />
Erik Jonsson, Umeå, tel 090-15 67 39<br />
Lars Pekka, Luleå, tel 0920-25 24 90<br />
Anders Jakobsson, Kalix, tel 0923-774 00,<br />
Anna Lundström, Skellefteå, tel 0910-71 33 06<br />
Tomas Mörtsell, Storuman, tel 0951-230 44<br />
Nils Broman, Umeå, tel 090-15 67 15<br />
Thomas Olsson, Råneå, tel 0924-107 13<br />
Mats Lundberg, Skellefteå, tel 0910-20 10 24<br />
Håkan Lageson, Örnsköldsvik, 0660-30 30 51<br />
Ur innehållet<br />
Som elmarknaden _______ sid 4<br />
Utan starka skogsägarföreningar skulle vi ha<br />
samma situation på virkesmarknaden som<br />
vi har på elmarknaden, hävdar Bo T Holm.<br />
Norrbottensbranden __ sid 6–7<br />
<strong>Norra</strong>s personal gjorde stronga insatser för<br />
att bekämpa Sveriges största skogsbrand i<br />
modern tid. Därefter förde man skogsägarnas<br />
talan när minister Messing kom.<br />
Mätningsbestämmelser __ sid 8<br />
Nya mätningsbestämmelser för virke.<br />
<strong>Norra</strong> på Skogsnolia ____ sid 10<br />
bjöd på både på allvar och underhållning.<br />
Unga inspektorer ___ sid 12–13<br />
Välutbildade unga inspektorer förstärker<br />
Luleåregionen.<br />
Älg påskjuten! ______ sid 16–17<br />
Vi följde ett älgjaktlag väster om Lycksele.<br />
Hög<br />
marknadskompetens _ sid 20–21<br />
<strong>Norra</strong>s skogsindustrier exporterar till mer<br />
än 20 länder. Strategin är att ha alternativa<br />
marknader när en marknad dyker.<br />
Kvinnlig spetskometens _ sid 23<br />
Skogsägarrörelsen har många kompetenta<br />
kvinnor. Vi har träffat en av dem.<br />
Röjning ett säkert kort sid 24–25<br />
Håkan Nordenstam har sin fastighet i svårt<br />
klimatläge. Han vet att röjning är ett säkert<br />
kort när det gäller att höja fastighetens värde.<br />
Skogsskolan: Gallring ___ sid 26<br />
Gallring lägger tillväxten på de<br />
värdefullaste stammarna.<br />
Ledare<br />
Tomas Mörtsell, ordförande <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
Nu måste staten<br />
ta sitt samhällsansvar<br />
Branden vid Bodträskfors i Norrbotten<br />
beskrivs som den största svenska<br />
skogsbranden i modern tid. Det är<br />
fruktansvärt otäckt att se att så välskötta<br />
skogar gå upp i rök, och jag lider verkligen<br />
med de privata markägare som har fått sin<br />
skog förstörd. <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> gör naturligtvis<br />
allt vi kan för att hjälpa till i denna<br />
svåra situation, skogsägrrörelsen är inte för<br />
inte den organisation som ska ta tillvara just<br />
de privata markägarnas intressen.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> uppskattar att det<br />
är cirka 1 300 hektar produktiv skogsmark<br />
som brunnit och ytterligare 500 hektar<br />
finns i riskzonen om elden skulle blossa<br />
upp på nytt. I dagsläget är skadorna värderade<br />
till 50 miljoner kronor. 20 procent<br />
av den nedbrunna skogen var över 100 år<br />
och slutavverkningsbar. De yngre skogsbestånden,<br />
som förmodligen tagit störst<br />
skada av branden, är dock inte medtagna i<br />
den bedömningen och därför är ännu större<br />
ekonomiska förluster att räkna med på sikt.<br />
Reservat är det enda vettiga<br />
Då det rör sig om en svår brand, kan de enskilda<br />
markägarna inte räkna med att få ut<br />
mycket för resterna av de träd som eventuellt<br />
blir kvar. Virket går varken att använda<br />
till sågtimmer eller till massaved – möjligen<br />
går det att använda träden till energived.<br />
Frågan är nu hur markägarna ska klara effekterna<br />
av branden ekonomiskt. Naturligtvis är<br />
en del av arealen försäkrad, men vid en naturkatastrof<br />
av denna omfattning måste det<br />
till andra lösningar. Beroende på hur markägarna<br />
ställer sig till saken kan man tänka sig<br />
att staten bildar ett naturreservat av det stora<br />
brandfältet. I utbyte får ägarna nya skogsfastigheter<br />
av Sveaskog. Det har skett förut och<br />
det var ett av syftena när Sveaskog bildades.<br />
Om reservat bildas får skogen vara i fred och<br />
huggs inte ner – skogens egna villkor får råda.<br />
Ett i modern tid så här stort nedbrunnet<br />
skogsområde saknas i den svenska skogen<br />
och skulle ge många arter som är beroende<br />
av brand livsutrymme. För svensk skogsforskning<br />
skulle detta dessutom skapa unika<br />
möjligheter.<br />
Men om området ska restaureras måste allt<br />
huggas ner, vilket är ett enormt arbete. Vid<br />
en restaurering måste man nämligen börja<br />
om från början och det tar minst 30–40 år<br />
innan markägaren uppnår ett nollresultat.<br />
Onödiga samhällsförluster<br />
Denna skogsbrand, tillsammans med ytterligare<br />
ett stort antal skogsbränder som denna sommar<br />
härjat de norrländska skogarna, ger stora samhällsekonomiska<br />
förluster. Kanske hade bränderna<br />
upptäckts tidigare och stora värden kunnat<br />
sparas om brandflyget funnits kvar.<br />
Skogsbrandflyget, som fram till 2002 sköttes<br />
av lokala flygklubbar, kostade i genomsnitt 3,8<br />
miljoner kronor per år, omkring en tiondel av<br />
de värden som nu gått förlorade enbart vid<br />
Bodträskfors.<br />
Att ta bort statsstödet för skogsbrandsövervakning<br />
var ett felaktigt beslut av regeringen.<br />
Den lilla besparing som gjordes 2002 har<br />
blivit en stor kostnad för samhället.<br />
Återinrätta skogsbrandbevakningen<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s uppfattning är att skogsbrandflyget<br />
i första hand är ett samhällsansvar.<br />
Genom allemansrätten måste samhället som<br />
motprestation ta ett ansvar för skogsbrandbevakning<br />
för att avvärja skador inte bara på skogen<br />
– stora andra värden står också på spel.<br />
När vi nu verkligen ser konsekvenserna<br />
av vad en stor skogsbrand kan få, kräver vi<br />
att staten tar sitt ansvar och så fort det är<br />
möjligt återinrättar skogsbrandflyget. Räddningsverket<br />
måste åter få ett statligt uppdrag<br />
och ansvar för en kvalitativ skogsbrandbevakning<br />
med säkerställd långsiktig finansiering.<br />
3
– Utan skogägarrörelse<br />
skulle vi ha samma situation som på<br />
elmarknaden<br />
– Vi är den enda aktör som har vilja och förmåga att påverka privata<br />
skogsägares möjligheter att bedriva ett fritt, aktivt och lönsamt skogsbruk<br />
i norra Norrland – och därför engagerar vi oss också för en näringspolitik som<br />
gynnar detta. Det stärker vår affärsverksamhet.<br />
Text: Lars Pekka<br />
– Att skogsägarrörelsen driver frågor om äganderätt och annan<br />
näringspolitik är en fördel för affärsverksamheten. Jag ser ingen annan<br />
som gör det, säger Bo T Holm.<br />
Det säger Bo T Holm, verkställande<br />
direktör i <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>, skogsägarföreningen<br />
som täcker området från<br />
Örnsköldsvik till Karesuando.<br />
För ett år sedan fusionerade Norrbottens<br />
läns skogsägareförening med <strong>Norra</strong><br />
<strong>Skogsägarna</strong> och blev därmed en av de<br />
stora aktörerna i skogen. Målet är att<br />
nå två miljoner kubikmeter avverkad<br />
volym inom tre år.<br />
Ett år efter fusionen – hur har det gått?<br />
– <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> har behållit sin<br />
kontrakterade volym inom hela föreningen<br />
trots effekterna av stormen Gudrun.<br />
Inom Norrbotten har vi minskat något,<br />
men det ligger inom ramen för vad man<br />
kan förvänta sig vid en fusion.<br />
Vad är <strong>Norra</strong>s styrka i ett läge där konkurrensen<br />
är hård?<br />
– Vi har kunskap och resurser att<br />
hjälpa familjeskogsbruket att bedriva<br />
4<br />
ett lönsamt och långsiktigt skogsbruk.<br />
Ett medlemskap hos oss ger så stort<br />
ekonomiskt utbyte att vi är den klart<br />
ledande samarbetspartnern för skogsägaren.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> har en heltäckande<br />
skoglig serviceorganisation<br />
och är en samlande kraft för de privata<br />
skogsägarna inför framtiden.<br />
– Vi förädlar virket med god lönsamhet<br />
i egen industri. <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
är en ledande producent av kvalitetsträ<br />
i <strong>Norra</strong> Sverige och vi arbetar nära våra<br />
kunder med hög produktkvalitet.<br />
Konkurrensen på virkesmarknaden verkar<br />
fungera. Behövs det egentligen en<br />
skogsägareförening?<br />
– Ja, definitivt. Utan skogsägareföreningen<br />
skulle vi sannolikt ha samma<br />
oligopol (få aktörer) på råvarumarknaden<br />
som vi har på elmarknaden. Min<br />
bedömning är att dessa aktörer redan<br />
nu skulle ha tryckt ner timmer- och massavedspriserna<br />
till nackdel för skogsägaren.<br />
– Vårt mål är ytterst att klara goda virkespriser för<br />
våra medlemmar. Därför går vi också i spetsen för<br />
prishöjningar och med våra stora volymer så kan vi<br />
förändra prisbilden. Vårt ekonomiska överskott går<br />
tillbaka till våra ägare – medlemmarna.<br />
Både konsument- och producentkooperationer verkar<br />
ha problem att klara konkurrensen överlag. Finns<br />
samma risk för skogsägarföreningarna?<br />
– Vi har aldrig verkat på någon subventionerad<br />
marknad, utan hela tiden arbetat på en hårt konkurrensutsatt<br />
marknad – och samtidigt stärkt vår position<br />
kontinuerligt. Vi avser att stärka den ytterligare och<br />
ser ingen risk att vi inte skulle klara konkurrensen.<br />
Vad är idén med att <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> ska driva<br />
förädlingsindustri när målet är höga virkespriser?<br />
– Idén är att säkra prissättningen på sågtimmer<br />
över tiden. Vi kan med egna industrier motverka<br />
stora fall på familjeskogsbrukets timmerråvara.<br />
Men är inte <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s för liten aktör för<br />
att driva skogsförädlingsindustri när många förutspår<br />
att endast de stora klarar framtiden?<br />
– Det finns även nackdelar med stora koncerner – se<br />
bara på SETRA:s resultat över de senaste åren. <strong>Norra</strong><br />
<strong>Skogsägarna</strong> kan uppvisa en mycket god lönsamhet i<br />
jämförelse med många stora aktörer. Vår industriella<br />
verksamhet kommer att överleva och utvecklas.<br />
Fakta om <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>:<br />
• Omsättning: cirka 1,5 mdr kr<br />
skogsdelen: cirka 700 mkr<br />
industridelen: cirka 800 mkr<br />
• Delårsresultatet efter 8 mån: 19 mkr<br />
• Avverkningsvolym: budget 1,7 milj m 3 fub<br />
• Antal anställda: 400 årsanställda<br />
• Antal inspektorer på fältet: cirka 70 st<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
Naturvårdsavsättningar<br />
engagerar<br />
Sommarens och höstens<br />
informationsmöten om<br />
avsättningar till naturvård i<br />
Västerbotten, avslöjar att det<br />
rör sig om ett brännhett ämne.<br />
Hörsalarna är proppfulla med<br />
skogsägare, som inte är rädda<br />
att ventilera sina åsikter.<br />
Text & foto: Calle Bredberg<br />
Allt började i och med att <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
tog initiativet till ett möte i Lövånger i februari,<br />
med anledning av de planerade avsättningarna<br />
till naturvård i området.<br />
– Intresset var enormt i Lövånger och<br />
nyttan bedömdes så stor att vi, tillsammans<br />
med berörda myndigheter, beslöt att fortsätta<br />
med en rad informationsmöten kring<br />
de här besvärliga frågorna, meddelar Nils<br />
Broman, skogschef på <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Sedan dess har möten hållits i Bjurholm<br />
och Nordmaling i juni samt Vindeln och<br />
Umeå i augusti. Under september månad<br />
kommer panelen med sakkunniga att besöka<br />
Lycksele och Åsele, varefter turnén avslutas<br />
i Malå/Norsjö i början av oktober.<br />
Lokal nivå<br />
De fullsatta lokalerna är förstås ett kvitto<br />
på att detta är ett högst aktuellt och mycket<br />
hett ämne, men det är också en bekräftelse<br />
på vikten av att nå skogsägarna.<br />
– Vi måste ut på lokal nivå och möta<br />
medlemmarna. Det är vår roll. I de här fallen<br />
måste skogsägarna få möjlighet att ställa<br />
direkta frågor till myndigheterna. Målet är<br />
att vi ska kunna träffa omkring 10–20 procent<br />
av medlemmarna under de här träffarna,<br />
berättar Nils.<br />
Tjänstemän svarar<br />
De skogsägare som väljer att besöka någon<br />
av de träffar som återstår kommer att få<br />
lyssna på representanter från Länsstyrelsen<br />
och Skogsstyrelsen. De kommer att få ta del<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
– Det är vår uppgift att se till att skogsägarna får möjlighet att träffa berörda myndigheter, säger Nils<br />
Broman, skogschef på <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> (till höger på bilden).<br />
av Riksdagens delmål 1, ”Långsiktigt skydd<br />
av skogsmark”, och har möjlighet att ställa<br />
frågor till panelen.<br />
För Västerbottens del rör det sig om<br />
34000hektar som ska avsättas till naturreservat<br />
samt ytterligare cirka 6 000 hektar till<br />
övrigt biotopskydd. Sammanlagt utgör skyddet<br />
ungefär 1,3 procent av länets skogsareal.<br />
En äganderättsfråga<br />
På informationsträffarna har det märkts att<br />
detta är oerhört känsloladdade frågor. Det<br />
handlar naturligtvis om äganderätten och det<br />
framgår tydligt att många drabbade känner sig<br />
kränkta. En åhörare på Värdshuset i Bjurholm<br />
föreslog att myndigheterna skulle ge betydligt<br />
mer än bara ekonomiskt stöd. Enligt hennes<br />
åsikt behövdes både kuratorer och psykologer<br />
för att mildra effekterna<br />
av myndigheternas kränkande<br />
intrång.<br />
Rättssäkerheten<br />
viktig<br />
En del är redan drabbade<br />
och andra känner<br />
sig naturligtvis djupt<br />
oroade över att deras, i<br />
generationer omsorgsfullt<br />
skötta skogsfastighet,<br />
ska exproprieras.<br />
Många ifrågasätter att<br />
staten ska tvångsinlösa<br />
skog och öka sitt skogsägande.<br />
Det riksdagsbe-<br />
slut som ligger till grund för strategin är dock<br />
inte så mycket att göra åt. <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s<br />
roll blir därför huvudsakligen att sätta tjänstemännen<br />
under lupp och se till att de sköter<br />
sina uppdrag utan klander.<br />
– <strong>Skogsägarna</strong> och skogsbruket står för<br />
en samhällsnytta som genererar välfärd. Spelreglerna<br />
för dessa måste vara mycket tydliga.<br />
Staten har dessutom ett ansvar att följa upp ett<br />
sådant här politiskt beslut med en stabil finansiering.<br />
Allt måste ske på ett konsekvent och<br />
rättssäkert sätt, avslutar Nils Broman.<br />
Informationskvällar om avsättning<br />
Lycksele 19/9<br />
Åsele 21/9<br />
Malå/Norsjö 2/10<br />
På Värdshuset i Bjurholm var möteslokalen fullproppad med<br />
nyfikna och oroade åhörare.<br />
5
<strong>Norra</strong> satte in alla resurser i jättebranden i Norrbotten<br />
– Vi fick retirera flera gånger<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> spelade en avgörande roll i bekämpningen<br />
av eldstormarna i den största skogsbranden i modern tid norr om Bodträskfors<br />
vid Luleälven. Produktionsinspektorn Jim Degerman och hans maskinlag var<br />
”i elden” från första dagen.<br />
Text: Lars Pekka foto: Lars Pekka & Lina Boström Einarsson<br />
– Det har inte blivit någon sömn på några<br />
dygn, erkände en trött men fortfarande<br />
skärpt Jim Degerman när vi träffade honom<br />
den tredje branddagen.<br />
I samverkan med Räddningstjänsten,<br />
flera helikopterföretag samt ytterligare tre<br />
maskinlag från andra skogsbolag hade han<br />
hållit elden stången när den hotade bostadshus<br />
i brandområdet.<br />
– Vi fick retirera flera gånger när hettan<br />
och röken blev outhärdlig. Jag hade redan<br />
från början bestämt att vi inte skulle riskera<br />
några människoliv.<br />
Gnista tände kepsen<br />
<strong>Norra</strong>s regionchef Erland Johansson hade<br />
ett stort brandhål i kepsen.<br />
– Vi höll på att flytta undan några höbalar<br />
på en äng när det plötsligt brände till i<br />
bakhuvudet, berättade han. En gnista från<br />
gnistregnet hade antänt kepsen och jag slet<br />
den av mig och kunde släcka. Tur att sågspånen<br />
fortfarande är fuktiga, skrattade han.<br />
6<br />
Det är ingen överdrift att säga att skogsfolket<br />
utförde stordåd under svåra och farliga<br />
förhållanden. Totalt fällde man ut 2,5<br />
mil brandgator i området.<br />
Men ibland hjälpte det inte. Den rasande<br />
eldfronten hoppade flera gånger över de 40<br />
meter breda brandgatorna.<br />
Lovade bistånd<br />
<strong>Norra</strong>s VD Bo T Holm<br />
och skogschefen Nils<br />
Broman kom i ett tidigt<br />
skede upp till<br />
brandplatsen.<br />
– <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
kommer att göra allt<br />
för att bistå markägarna<br />
även efter branden,<br />
utlovade Bo T Holm.<br />
Det högtryck som<br />
hade torkat ut markerna<br />
gav dock svaga vindar<br />
och det var tur. Den<br />
Stundtals var det som en krigsskådeplats med kvävande<br />
rök och klapprande helikoptrar i luften. Erland<br />
Johanssons keps fattade eld i gnistregnet, men inget<br />
kunde rubba hans lugna och metodiska arbetssätt.<br />
femte branddagen föll ett regn och vattenbombningen<br />
från flera helikoptrar samt alla<br />
brandgatorna gav till slut resultat. Den sjätte<br />
branddagen kunde man blåsa faran över.<br />
Elden hade besegrats i den värsta skogsbrandkatastrofen<br />
i modern tid i Sverige.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
<strong>Norra</strong> förde skogsägarnas<br />
talan inför<br />
ministern<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s ordförande<br />
Tomas Mörtsell förde skogsägarnas<br />
talan inför infrastrukturminister Ulrica<br />
Messing när hon besökte brandområdet.<br />
Och budskapet från Tomas togs emot<br />
positivt av ministern.<br />
Text och foto: Lars Pekka<br />
– Det är bra att ni i skogsägarrörelsen samlar<br />
ihop skogsägarna och preciserar era önskemål<br />
och krav. Jag ser stora möjligheter att ge de drabbade<br />
skogsägarna ersättningsmark från staten<br />
och vi ska positivt diskutera hur vi kan hjälpa<br />
de skogsägare som eventuellt saknar försäkring,<br />
sade Ulrica Messing till Tomas Mörtsell.<br />
Ska samla skogsägarna<br />
Totalt har cirka 1 500 hektar skogsmark<br />
förötts. Värden för 50 miljoner kronor har<br />
Produktionsinspektorn Jim Degerman och ordföranden Tomas Mörtsell<br />
(tv. på bild) visar på en karta för skogsägarfamiljen Sandra, Marianne och<br />
Tommy Nilsson var branden dragit fram.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
<strong>Norra</strong>s ordförande Tomas Mörtsell (tv) förde skogsägarnas talan inför Ulrica Messing. Landshövding<br />
Per-Ola Eriksson (i mitten) är den som ska samordna statens insatser.<br />
gått till spillo. På en del områden har hela<br />
humustäcket blivit till aska och de kvarstående<br />
tallarna riskerar att blåsa omkull eftersom<br />
rötterna bränts.<br />
– De markägare som jag nu hunnit tala<br />
med är positiva till tanken på naturreservat<br />
och ersättningsskog, sade Tomas Mörtsell.<br />
Vi ska kalla ihop till ett möte med skogsägarna<br />
och sedan gå fram med gemensamma<br />
krav. Detta är en stor katastrof och staten<br />
bör ta sitt ansvar på det sätt som man gör i<br />
andra katastrofer.<br />
Gården räddades<br />
Tommy och Marianne<br />
Nilsson i Bodträskfors<br />
fick i princip hela sin<br />
skogsfastighet på 421<br />
hektar svårt brandskadad.<br />
Men deras<br />
hemgård och fårhjord<br />
vid Luleälven räddades<br />
– inte minst efter<br />
<strong>Norra</strong>s insatser.<br />
– Sveaskog har<br />
marker i området<br />
som skulle passa<br />
oss utmärkt, sade<br />
Tommy Nilsson. Jag<br />
tycker att <strong>Norra</strong>s för-<br />
slag är bra. Vi tar hellre ersättningsmark än<br />
pengar.<br />
Som bekant har Sveaskog regeringens<br />
uppdrag att avyttra skog till enskilda samt<br />
lämna ersättningsmark när enskildas skogsmark<br />
avsätts för naturvård.<br />
Flera flugor i en smäll...<br />
Fakta om skogsbränder<br />
I modern tid har är endast ett 30-tal skogsbränder<br />
över 100 ha kända. Årligen <strong>brinner</strong><br />
cirka 3000 ha i Sverige, de årliga variationerna<br />
är dock stora!<br />
Piteå (Sveaskog) __________100 ha 2006<br />
Tyresta (Stockholm) _______450 ha 1999<br />
Östersund _____________ 1 200 ha 1997<br />
Torsburgen (Gotland) ____ 1 000 ha 1992<br />
Oskarshamn ____________ 650 ha 1983<br />
Reivo (Arvidsjaur) ________ 300 ha 1966<br />
Branden i Bodträskfors drabbade huvudsakligen<br />
enskilda markägare.<br />
Total areal skogsmark ________ 1500 ha<br />
Varav produktiv skogsmark ___ 1250 ha<br />
Privatmark ___________________ 950 ha<br />
Privata brukningsenheter _______ 12 st<br />
Kyrkan ______________________ 100 ha<br />
Sveaskog ____________________ 200 ha<br />
Källa: Skogsstyrelsen, Luleåregionen<br />
7
Nya mätningsbestämmelser<br />
Generellt för samtliga regioner gäller redan nu<br />
följande huvudförändringar för massaveden.<br />
8<br />
Från och med 1 augusti råder delvis nya<br />
virkesmätningsbestämmelser för massaved i norra Sverige.<br />
Om ett år kommer dessutom hela klassificeringssystemet<br />
för sågtimmer att göras om.<br />
Text: Lars Pekka<br />
• Hårdare regler för klykor. I praktiken innebär<br />
det att apteringen alltid skall göras<br />
mitt i klykan så att ”klykstumparna” blir<br />
så korta som möjligt.<br />
• Ny minimilängd på massaved är 27 dm.<br />
Detta är från och med 26 juni även uppdaterat<br />
i <strong>Norra</strong>s nya prislistor.<br />
• Inträngt grus och sten får ej förekomma i<br />
ved eller bark.<br />
Mer röta tolereras i Ö-vik<br />
För region Örnsköldsvik gäller dessutom att<br />
mer röta tolereras, bland annat 67 procent<br />
skogsröta istället för tidigare 50 procent.<br />
I praktiken blir det dock ingen större skillnad<br />
eftersom <strong>Norra</strong> idag betalar ett högt pris på<br />
rensorterad rötved som levereras till Masonite<br />
i Rundvik och till SÅTAB i Kramfors.<br />
För regionerna Umeå, Skellefteå och Luleå<br />
gäller dock inte de nya reglerna för röta tills<br />
vidare eftersom massavedskunderna där ännu<br />
inte anammat de nya reglerna fullt ut.<br />
– Ifall någon skogsägare undrar så kan de ta<br />
kontakt antingen med mig eller med närmaste<br />
skogsinspektor, säger Patrik Jonsson, virkesassistent<br />
inom <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>. Telefonuppgifterna<br />
finns på www.norra.se eller i den<br />
bilaga som medföljer denna tidning.<br />
Färre sågtimmerklasser<br />
Från 1 augusti 2007 kommer ett förenklat<br />
klassificeringssystem för sågtimmer att införas.<br />
Fem klasser för<br />
tall blir fyra. Fyra<br />
klasser för gran blir<br />
två.<br />
– Syftet är bland<br />
annat att kunna förenkla<br />
klassningen<br />
och ta bort ”sällanfel”<br />
som vattved,<br />
kådved och märgspricka,<br />
säger Patrik<br />
Jonsson som dessutom<br />
är en av två<br />
<strong>Norra</strong>-ledamöter i<br />
VMF Nords styrelse<br />
(Virkesmätningsföreningen<br />
Nord).<br />
ELVERK<br />
Skogspolitik<br />
i riksdagen<br />
Skogspolitik<br />
i riksdagen<br />
Ulf Hannu, en av skogsägarrörelsens<br />
frontfigurer, kandiderar nu till riksdagen<br />
för centerpartiet framför all med<br />
skogsägarfrågor. Han har flera idéer<br />
om en ny skogspolitik och han driver en<br />
personvalskampanj för sin sak.<br />
Ulf Hannu var under flera år en aktiv<br />
och respekterad ordförande för NLS<br />
<strong>Skogsägarna</strong> i Norrbotten och drog<br />
sig inte för att kritisera myndigheterna<br />
skarpt när det behövdes. Idag är han vice<br />
ordförande i <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Han hämtar flera av sina idéer från<br />
Finland, som han kan se tvärs över älven<br />
från sitt köksfönster.<br />
Vill skapa enighet<br />
– Det finska samhället stödjer exempelvis<br />
föryngrings- och beståndsvårdsåtgärder samt<br />
produktion av energived. Det finns en stor<br />
enighet i Finland om vilka enorma värden<br />
som skapas för hela samhället med ett högproducerande<br />
skogsbruk. Den enigheten<br />
vill jag ha även i Sverige, säger Ulf Hannu.<br />
– Dessutom vill jag införa företagarfrågor<br />
i skolorna redan från förskolan. I det<br />
här länet har vi alltid utbildat för anställning<br />
och en trygghet i den offentliga sektorn<br />
– en trygghet som inte längre finns.<br />
KVM Traktorelverk<br />
Lågvarvig 1500 varvs generator<br />
16, 30, 42, 53, 63, 75 kva<br />
30 kva NU! 19.800:-<br />
Dieselvärmepannor<br />
mobila – stationära 20–115 kw<br />
Fraktfritt exklusive moms.<br />
Tel 0512-930 55<br />
www.kvanumsjarn.se<br />
Ring för information om återförsäljare på din ort!<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
�����������������������<br />
��������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������<br />
������������������������<br />
�������������������������������<br />
������������<br />
������������������������<br />
�����������<br />
KOMPLETTA PELLETSFABRIKER<br />
från 500 kg/tim till 2 ton/tim med fliseldade trumtorkar<br />
Läs mer på www.goshandel.se<br />
G&S Handel o Ekonomi AB<br />
Tfn 019-22 55 69. Avd Näset Teknik<br />
213. 705 94 Örebro<br />
��������������������������<br />
������������������������������������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������������������������������������<br />
���������������������������������������������������<br />
��������������������������������������������������<br />
�����������������������������������������������<br />
����������������������������������������<br />
���������������������������������������<br />
���� ������������� �������� ���� ��������<br />
��������������<br />
�����������<br />
Virkesmarknad<br />
Mats Boström, virkeschef <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
<strong>Norra</strong> höjde värdet<br />
för alla skogsägare<br />
I sommar har vi fått ett nytt exempel på vilken viktig roll skogsägarrörelsen<br />
spelar för familjeskogsbrukarna.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> höjde virkespriserna rejält kring midsommar.<br />
Talltimmerpriset höjde vi med 35 kronor per kubikmeter, grantimmerpriset<br />
med 25 kronor per kubikmeter och grundpriset<br />
för massaved med 20 kronor per kubikmeter. Allt räknat enligt<br />
gängse mätningsnormer – kubikmeter toppmätt för timmer och<br />
fastkubikmeter för massaved.<br />
Därefter har vi kunna följa hur andra aktörer på virkesmarknaden<br />
delvis följt efter. En aktör har höjt timmerpriserna, en annan<br />
massavedspriserna, och så vidare.<br />
Detta visar styrkan med en skogsägareförening ägd av familjeskogsbrukarna.<br />
Vi bidrar till att höja värdet på skogen för alla<br />
skogsägare – även om det, enligt vår uppfattning, totalt sett är förmånligast<br />
att göra sina virkesaffärer med skogsägareföreningen.<br />
Det som inträffat i sommar är också en bra illustration till det<br />
som vår VD, Bo T Holm, säger i en intervju på annan plats i den<br />
här tidningen. Utan en stark skogsägarrörelse skulle vi kunna få<br />
samma läge på virkesmarknaden som på elmarknaden med några<br />
få starka aktörer som dikterar virkespriserna ensidigt för familjeskogsbrukarna.<br />
Utöver det så betalar <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> också premier för alla<br />
”bäriga poster” – det vill säga avverkningar som kan göras även<br />
under barmarksperioden. När det gäller avverkningsuppdrag kan<br />
du sälja bäriga posten med premier till oss året om. Är du självverksam<br />
och levererar färdigavverkat virke så bör du dock komma<br />
med leveranserna senaste sista november.<br />
Just nu har vi en höjning av timmerpriserna över lag. Sågverken<br />
har större efterfrågan på sågat virke. Därmed kan de få ut bättre<br />
priser av sina kunder och det verkar som om sågverken klarar<br />
prishöjningarna på råvaran med bibehållen och kanske förbättrad<br />
lönsamhet. Just nu har våra egna industrier för årstiden relativt väl<br />
fyllda lager med sågtimmer till skillnad från en del andra sågverk.<br />
Däremot går det trögare för cellulosaindustrin. De har svårt att få<br />
igenom prishöjningar på sina pappersprodukter.<br />
Vi ser fram emot ett framgångsrikt år för <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> och<br />
tror att vi kan hålla priserna uppe över hela linjen. Därför är det<br />
också god idé för dig som skogsägare att nu diskutera avverkning<br />
med din skogsinspektor.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006 9
Succé för<br />
Skogsnolia<br />
Den tre dagar långa fackmässan strax utanför Hörnefors, 15–17<br />
juni, hade verkligen allt besökarna kunde önska sig.<br />
– Många rekord är satta både vad gäller antalet utställare, bokad<br />
yta samt publik, säger mässans projektledare Kristin Olsson.<br />
<strong>Skogen</strong> är het nu! Det gäller skogspolitiken, skötselmetoder,<br />
avverkningsmöjligheter, stigande priser, skogsråvarans användning<br />
samt behovet av ny skogsmaskinteknik. Många små skogsägare<br />
kläms mellan nya krav, möjligheter och lönsamhet. Ett lönsamt<br />
familjeskogsbruk kräver idag aktiva ägare med en skogsbruksplan.<br />
<strong>Norra</strong> fokuserade därför mässdagarna på just skogsbruksplaner.<br />
– Vi ville visa besökarna att skogsbruksplanen verkligen är en<br />
lönsam investering som betalar sig i form av bättre kunskaper<br />
om skogsinnehavet och naturligtvis därtill ökade virkesintäkter,<br />
berättar <strong>Norra</strong>s informationschef Erik Jonsson.<br />
Lördagen tillägnades familjeskogsbruket. <strong>Norra</strong> arrangerade<br />
både en skogspolitisk hearing samt ett antal familjeaktiviteter.<br />
Bland de mest populära inslagen återfanns den pompösa avslutningen,<br />
då Roger Pontares röst fick furorna att svaja i det vackra<br />
eftermiddagsljuset. För föreningens medlemmar avslutades<br />
Skogsnolia med en mycket välbesökt Skogsägardans på Gräsmyrs<br />
loge där dansbandet Zackes höll den rätta takten.<br />
10<br />
I sin helhet artade sig 2006 års upplaga av mässan till ett rekordår<br />
vad gäller besökare och genomslagskraft. Skogsnolia har i högsta grad<br />
blivit den branschsammankomst arrangörerna önskat sig. Även <strong>Norra</strong><br />
<strong>Skogsägarna</strong>s insats under mässan blev precis den framgång<br />
föreningen hoppats på. Text & foto : Calle Bredberg<br />
Furorna svajade när Pontares mäktiga röst dundrade ut över Hörneforsbygden. Flankerad av goda vänner njöt Ingegerd Andersson,<br />
Ersmark, av middagen i Gräsmyr.<br />
�����������������������<br />
���������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������<br />
��������������������������������������<br />
�����������������������������������������������<br />
��������������������������<br />
����������������������������������������<br />
��������������������������<br />
�����������<br />
����������������������������<br />
��������������������<br />
��������������<br />
�������������������<br />
���������������������<br />
��������������������������������<br />
��������������������������������������������<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
Rätt placering för dina<br />
skogspengar – redan nu<br />
Nu kan du placera dina skogslikvider och försäkringsersättningar<br />
på ett placeringskonto till en hög ränta.<br />
Du kan sedan enkelt och smidigt byta sparform till<br />
skogskonto eller skogsskadekonto – utan att det<br />
kostar något extra. Kombinera gärna med vårt<br />
pensionssparande.<br />
Välkommen att prata ekonomi och placeringar med<br />
någon av våra lantbruksansvariga. Tillsammans<br />
hittar vi rätt lösning för dina skogspengar!<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
FöreningsSparbanken<br />
och Sparbanken Nord<br />
11
Tre nya välutbildade skogsinspektorer<br />
– Det känns som om vi<br />
kommit till en organisation<br />
med stor entusiasm<br />
En skogsmästare och två jägmästare<br />
– välutbildade ungdomar med naturintresse<br />
och stor entusiasm för jobbet. Det är det senaste<br />
tillskottet av skogsinspektorer som ska serva<br />
familjeskogsbrukarna inom <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s<br />
region Luleå.<br />
Text & foto: Lars Pekka<br />
– Det känns bra att komma till <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Vi har blivit mycket väl mottagna<br />
och det verkar vara en organisation med stor<br />
entusiasm.<br />
Så säger de nya skogsinspektorerna Therese<br />
Johansson, 30, Christian Rimpi, 26, och<br />
Kristian Strömberg, 31. Therese Johansson är<br />
stationerad i Haparanda, Christian Rimpi i<br />
Överkalix och Kristian Strömberg i Boden.<br />
Förutom sina utbildningar så har de minst<br />
två saker gemensamt: ett stort naturintresse<br />
samt att alla tre tillhör den kategori ungdomar<br />
som aldrig varit lediga. De har ägnat<br />
i princip all sin lediga tid under studietiden<br />
till att jobba. De har städat, jobbat på hamburgerrestauranger,<br />
planterat skog, varit flyttkarlar,<br />
sålt kakel och klinker, och så vidare.<br />
– Men råder det inte ungdomsarbetslöshet,<br />
undrar jag.<br />
– Vill man jobba som ung så hittar man<br />
alltid ett jobb, försäkrar alla tre.<br />
Inte jägare<br />
Therese är född och uppvuxen i Gällivare<br />
och föräldrarna ägde skog på landbygden<br />
i Gällivare. Det väckte från början hennes<br />
intresse för skog och natur.<br />
Hon blev färdig skogsmästare i våras och<br />
jobbet som skogsinspektor i Haparanda är<br />
hennes första jobb efter utbildningen. När<br />
vi träffar henne är det hennes tredje dag på<br />
jobbet och hon har ännu inte hunnit träffa<br />
några skogsägare i Haparanda.<br />
Till skillnad från nästan alla andra kol-<br />
12<br />
legor på <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> är hon inte jägare.<br />
– Det är tydligen bara Jim Degerman och<br />
jag som inte jagar och vi känner redan ett<br />
slags samförstånd, skrattar hon.<br />
Har gjort affärer<br />
Christian Rimpi är född och uppvuxen i<br />
Falun, men har rötterna i både Småland<br />
och Ålloluokta på södra sidan av Stora<br />
Lulevatten och han älskar att vistas i fjällen.<br />
Efter Skogshögskolan började han på <strong>Norra</strong><br />
<strong>Skogsägarna</strong> i april i år och har redan hunnit<br />
göra flera affärer med skogsägare i Överkalix.<br />
Han är stationerad i Kalix där han har flera<br />
erfarna kollegor.<br />
Kristian växte upp i Norrköping, men han började<br />
tidigt jobba på familjens skogsgård i Värmland.<br />
Luleåregionen stärker s<br />
Både Christian Rimpi och Therese Johansson har rötterna i Gällivareområdet.<br />
– Jag bestämde mig för skogsyrket redan<br />
på mellanstadiet och det är jag mycket glad<br />
över idag.<br />
Fredstjänst i Kosovo<br />
Kristian Strömberg kommer från Norrköping<br />
och skulle från början bli kemiingenjör.<br />
Men skogen lockade och han bytte till skogshögskolan.<br />
Föräldrarna ägde en fastighet i<br />
Värmland och där hade han fått smak för<br />
skogsyrket genom att brossla efter sin far<br />
som hanterade motorsågen.<br />
Han gjorde ett uppehåll i studierna för<br />
utlandstjänst i Kosovo i de Natostyrkor som<br />
säkrade freden mellan Kosovo och Serbien.<br />
Han var kommenderad på en postering i<br />
bergen i gränsområdet, men han behövde<br />
aldrig uppleva någon krigssituation.<br />
Ett studieår gjorde han i Aberdeen i<br />
Skottland och fick bland annat lära hur<br />
skottarna planerar sin skogsskötsel med<br />
hänsyn till stormar och risk för vindfällen.<br />
– I Skottland har man alltid en landskapsarkitekt<br />
med när ny skog ska anläggas<br />
– ofta sitkagran.<br />
Alla tre ser fram emot sina jobb på <strong>Norra</strong><br />
med stor förväntan.<br />
– Än så länge är vi nyanställda skogsinspektorer,<br />
men vi har bra stöd från erfarna<br />
kollegor. Å andra sidan märker vi att vi också<br />
har en del att tillföra organisationen med våra<br />
rykande färska utbildningar, säger Therese,<br />
Christian och Kristian.<br />
– Det här ska bli kul!<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
in organisation rejält<br />
Lars-Henrik och<br />
Örjan ska leda<br />
avverkningarna<br />
Själva kärnan i en relation mellan en<br />
skogsägareförening och skogsägaren är<br />
avverkningen. Träden måste fällas, kvistas,<br />
apteras och köras fram till industrin på ett<br />
sätt som gör skogsägaren nöjd. Här har<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> i Luleåregionen förstärkt<br />
med kunniga och erfarna medarbetare.<br />
Text & foto: Lars Pekka<br />
– Efter nästan 20 år hos SCA känns det bra<br />
att byta till en ny miljö. Och särskilt bra är<br />
det att det blev <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>. Jag är<br />
själv familjeskogsbrukare och har länge varit<br />
medlem i föreningen trots att jag jobbade<br />
hos SCA, säger Lars-Henrik Hedlund, ny<br />
produktionsansvarig inom Luleåregionen.<br />
Erfaren skogsman<br />
Lars-Henrik är en mycket erfaren skogsman.<br />
Han gick ut skogsinstitutet i Värnamo 1987.<br />
Efter ett halvår som kronojägaraspirant hos<br />
Domänverket började han som arbetsledare<br />
Det blir full fart på avverkningarna hos <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> i vinter.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
Örjan Harila och Lars-Henrik Hedlund, två erfarna produktionsledare som tillsammans med<br />
Jim Degerman ska svara för <strong>Norra</strong>s avverkningar inom Luleåregionen.<br />
hos SCA i Gällivare. Därefter jobbade han<br />
ett antal år som planerare och skogsvårdsansvarig<br />
med Överkalix som bas. 1998 blev<br />
han distriktschef tills han vid senaste årsskiftet<br />
blev produktionsledare hos SCA.<br />
Och nu har han sadlat om till skogsägarrörelsen.<br />
Han är huvudansvarig för alla avverkningar<br />
inom Luleåregionen samt transporter<br />
till industrin i en organisation med<br />
12–13 maskinlag och 12–15 timmerbilar under<br />
högsäsong.<br />
När vi träffar honom jobbar han sin andra<br />
dag inom <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>, men han har redan<br />
upplevt den positiva,<br />
engagerade stämningen.<br />
Han ser fram<br />
emot sitt nya jobb med<br />
stor förväntan.<br />
– Jag ska se till att<br />
familjeskogsbrukarna<br />
blir nöjda med våra<br />
avverkningar, säger<br />
han.<br />
Entreprenörstyp<br />
I vintras kom Örjan<br />
Harila in som tillförordnadproduktionsinspektor<br />
för östra delen<br />
av Norrbotten. Nu<br />
är han fast anställd.<br />
Örjan är en riktig<br />
entreprenörstyp och<br />
har jobbat som egen företagare inom skogen<br />
under sju år. Dels drev han företaget Harilas<br />
Skogstjänst med skogsvård och planering<br />
som specialitet och dels körde han skördare<br />
och skotare i både Norrbotten och<br />
Västerbotten åt sin svärfar Stig Blomkvist.<br />
Han kan sitt nya jobb från grunden.<br />
– Jag kommer från en skogssläkt och för<br />
mig fanns inget annat jobb än skogsyrket.<br />
Nu ska han leda det operativa avverkningsarbetet<br />
i östra delen av Norrbotten och planera<br />
jobben tillsammans med de olika maskinlagen<br />
och åkarna.<br />
GPS värdefull<br />
– Vi har på senare år fått in ett mycket värdefullt<br />
hjälpmedel i form av GPS i skördarna.<br />
Maskinlagen får digitala kartor från oss där<br />
gränserna för poster, bestånd, kallkällor,<br />
bäckar och mycket annat finns inritat. Det<br />
underlättar planeringen och är oerhört värdefullt<br />
för skördarföraren när han exempelvis<br />
arbetar i mörker. Han behöver inte fundera<br />
om det är tio eller hundra meter kvar<br />
till rågången – han ser sin exakta position<br />
hela tiden på en digital skärm, säger Örjan.<br />
Han är redan i full gång i sitt jobb sedan i<br />
våras.<br />
– Det här är spännande!<br />
Tillsammans med den erfarne produktionsinspektorn<br />
Jim Degerman bildar Örjan<br />
och Lars-Henrik ett starkt team hos familjeskogsbrukarna.<br />
13
14<br />
Succébilen CR-V finns nu även med<br />
Hondas nya dieselmotor 2,2 i-CTDi; vinnare<br />
i International Engine of the Year 2005<br />
kategori 2,0 – 2,5 liter. Bränsleeffektiv,<br />
tyst och med en imponerande kraftfull<br />
prestandanivå!<br />
Honda CR-V Diesel: bränsleförbrukning blandad körning 6,7 l/100 km.<br />
Miljöklass 2005. CO 2 177 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad.<br />
Företagsleasing<br />
Leasingförslag på 36 månader (alla uppgifter är exkl. moms)<br />
CR-V diesel Pris 213.520 kr<br />
Första förhöjda hyra 42.704 kr<br />
Restvärde 106.760 kr<br />
Leasingavgift 2.296 kr<br />
Nu sänkt dieselskatt!<br />
Nya CR-V Diesel från 267.900 kr<br />
Se våra beg. bilar i bild på www.bosses-bil.se<br />
Sveriges<br />
största<br />
Honda-<br />
återförsäljare!<br />
LAN6233-<strong>Norra</strong>Skogsmag186x129 LULEÅ Ostrong. 4 (intill Coop Arena) 06-01-25 Tel. 0920-877 13.29 70 • Sida ÖPPETTIDER 1<br />
Mån-tor 08.00-18.00 • Fre 08.00-17.00 • Lör 11.00-14.00<br />
Prova hur vi kan<br />
göra verklighet av dina<br />
skogsdrömmar<br />
Prova vad det innebär att få en partner som är specialiserad på jordbruks- och skogsfastigheter. Att få ett finansieringsåtagande<br />
som sträcker sig längre än över själva köpet. Hur du kan få hjälp, inte bara med lån utan med råd som ger<br />
dig möjlighet till bättre intäkter från skogen.<br />
Det kan betyda skillnaden mellan dröm och verklighet. Ring oss på 0771- 44 00 20 eller gå in på www.landshypotek.se<br />
Jordnära finansieringar<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
»Det är aggregatet som gör din maskin produktiv«<br />
Log Max aggregat är byggda för hård körning och<br />
driftsäkerheten är oslagbar. Med hög och pålitlig<br />
prestanda ökar du din produktion under alla förhållanden.<br />
Tack vare den patenterade knivstyrningen<br />
kommer du att kunna minska dina maskinvarv och<br />
sänka bränsleförbrukningen. Den genomtänkta<br />
slangdragningen med korta flöden och fixerad slang<br />
bidrar till att du får en mjukare gång i aggregatet<br />
och maskin, dessutom byter du högst en slang var<br />
1000:e timme vilket ger en högre utnyttjandegrad<br />
på din skördare. Log Max står för kvalité som tex<br />
såglagringsbanorna som mäter hela 20 cm i diameter<br />
vilka också är självsmörjande genom sin egen<br />
sågkedjeolja.<br />
När man köper ett Log Max ingår alltid uppstart<br />
samt återbesök efter ca 200 timmar. Installationen<br />
är mycket enkel och efter ett par timmar är du igång<br />
och kör för fullt i skogen.<br />
Nyhet nu i höst är att du mot din Maxi eller Timbermatic<br />
dator även kan köra flerträdshantering på<br />
ditt Log Max 4000 , 5000 eller 6000 aggregat.<br />
För dig som har den nya Maxidator med CAN-bus<br />
är det inget problem att sätta på Log Max utan det<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
fungerar lika enkelt som det alltid har gjort. Fördelen<br />
med den nya är att du kan göra autokalibrering<br />
direkt i datorn.<br />
Ring gärna om du vill ha referenser eller annan<br />
information om fakta och fördelar.<br />
Lars Strömsund - Försäljningsansvarig Sverige<br />
Område: <strong>Norra</strong> och mellersta Sverige<br />
lars.stromsund@logmax.com<br />
0240 -591145 / 070 -3476574<br />
Gunnar Bäck<br />
Område: Södra mellan-Sverige<br />
gunnar@logmax.com<br />
016-125056 / 070-3919750<br />
Roger Sandberg<br />
Område: Södra Sverige, Danmark<br />
roger@logmax.com<br />
0479-21599 / 070 -5105012<br />
Log Max AB, Stationsvägen 12, 770 13 Grangärde Tel. 0240-59 11 00<br />
Fax. 0240-59 11 10 E-post: info@logmax.com Web: www.logmax.se<br />
15
Inga slöa semesterdagar för Mats<br />
Det är en helt vanlig dag<br />
i tallträskskogarna, några mil väster<br />
om Lycksele. Det är spännande, riktigt<br />
dramatiskt – och svettigt. När Mats-Erik<br />
Ågrahn får meddelandet att en tjur<br />
påskjutits i andra änden av såten är det<br />
bara att ta med sig älghunden Zipp och<br />
trava iväg i högsta möjliga fart<br />
mot skottplatsen.<br />
Text & foto: Calle Bredberg<br />
Mats-Erik Ågrahn arbetar sedan 30 år tillbaka<br />
på Lycksele Såg, bland annat som kvalitets-<br />
och miljösamordnare på lokal nivå.<br />
Sågen är en arbetsplats där samtalsämnena<br />
allt som oftast halkar in på älgjakt. Inte<br />
minst gäller det på hösten, då Mats-Erik<br />
och flera av hans arbetskamrater lämnar sitt<br />
värv för ett par veckors samvaro i skogarna<br />
inom Tallträsk–Öravan VVO.<br />
I samma jaktlag återfinns arbetskamraterna<br />
Mats Filipsson, Anders Eklund och<br />
kusinen Lars-Bertil Ågran. Den sistnämnda<br />
är en av länets mest meriterade älgjägare,<br />
som vid det här laget har hunnit passera<br />
respektingivande 200 fällda älgar.<br />
Bara oxar<br />
Den här hösten har septemberjakten gått<br />
riktigt bra, men som vanligt har älgjaktlaget<br />
avsiktligt sparat några stora oxar till oktoberjakten.<br />
När Mats-Erik kallas till skottplatsen<br />
är det årets näst sista älg som påskjutits.<br />
En respektingivande älgjägare. Jaktledaren Lars-Bertil Ågran<br />
har skjutit omkring 200 älgar inom Tallträsk-Öravan VVO.<br />
16<br />
Mats-Erik och Zipp tar sig målmedvetet an spåret efter den dödligt sårade älgtjuren.<br />
Under morgontimmarna har Mats-Erik<br />
och Zipp, en blandning mellan vit älghund/<br />
gråhund och svart älghund, gått på dagens absolut<br />
besvärligaste område. Ekipaget har nämligen<br />
tilldelats det som kallas för ”Djävulsön”,<br />
ett blött och risigt land som främst lämpar sig<br />
för de riktiga tuffingarna. Dit hör definitivt<br />
Mats-Erik.<br />
Skicklig skytt<br />
När Mats-Erik och Zipp kämpat<br />
sig fram till Jan Ågrahn på<br />
pass nummer sjutton, ett fint<br />
myrpass som lämnat ifrån sig<br />
många troféer genom åren, meddelar<br />
skytten vad som hänt.<br />
– Det var en hel älgfamilj.<br />
Jag sköt på oxen och alla tre<br />
försvann in i skogen där borta,<br />
konstaterar Jan och pekar mot<br />
myrens östra flank.<br />
Jan är för övrigt Mats-Eriks<br />
bror, något som medför att de är väl bekanta<br />
med varandras egenskaper. Bland Jans kvalitéer<br />
som jägare märks bland annat att han är en<br />
mycket säker skytt, vilket innebär att chansen är<br />
stor att tjuren ligger i närområdet.<br />
Dödligt sårad<br />
Så småningom kommer Mats-Erik, Zipp och<br />
Jan fram till skottplatsen. Undersökningen klaras<br />
av snabbt och ger positiva utsikter inför fortsättningen<br />
av eftersöket.<br />
Det råder inga som helst tvivel om att den påskjutna<br />
älgtjuren är allvarligt sårad. Djuret blöder<br />
kraftigt och Zipp följer målmedvetet spåret över<br />
myren och vidare in i den täta skogen. Efter ungefär<br />
250 meters spårande återfinns det döda bytet<br />
och Zipp börjar genast ta itu med att lugga ”sin”<br />
älg.<br />
Ingen vila<br />
Tjuren visar sig ha en rejäl kroppshydda och tio<br />
taggar på huvudet. Jan kan förstås vara mycket<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
-Erik<br />
Efter 250 meters spårning leder Zipp sina<br />
följeslagare ända fram till oxen. ➝<br />
belåten med sin jaktdag och<br />
ställer gärna upp på några<br />
trofébilder.<br />
Efter att skytten har fått<br />
sin grankvist i kepsen går<br />
jakten vidare i området. Nu<br />
är det alltså bara en oxe kvar.<br />
Mats-Erik och Jan hinner<br />
dock knappt lämna bytet förrän<br />
det är dags igen.<br />
Två skott ljuder, sedan ytterligare<br />
ett till. Skotten kommer<br />
från andra änden av såten, ungefär<br />
där Mats-Erik befann sig<br />
för några timmar sedan.<br />
– Jahapp, då är det bara att<br />
stövla iväg igen, skrattar Mats-<br />
Erik och börjar fälla ut sina<br />
långa, vägvinnande älgkliv.<br />
För en hundförare i tallträskskogarna<br />
är det tydligen inga<br />
lata semesterdagar som gäller.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
Pass nummer<br />
sjutton är ett fint myrpass<br />
som lämnat ifrån<br />
sig många troféer<br />
genom åren…<br />
Tallträsk–Öravan VVO<br />
• Tallträsk-Öravan JVO bildades<br />
1943 och ombildades 2001 till<br />
viltvårdsområde (VVO).<br />
• Medlemsantal: 25–30.<br />
• Areal: 10 840 ha.<br />
• Tilldelning 2006:<br />
18 vuxna, fri kalvavskjutning<br />
• Största trofé:<br />
26 taggar, poäng okänt.<br />
Skytt: Ragnar Johansson, 1980.<br />
• Hemsida:<br />
www.come.to/talltrask-oravan<br />
17
Ny industristrategi inom <strong>Norra</strong><br />
– Vi har god vind i seglen inom <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s<br />
industrier. Men för den skull kan vi inte sitta still i båten, för<br />
då riskerar vi att bli omseglade.<br />
Text: Lars Pekka<br />
Det säger Göran Persson, teknisk chef vid <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s industrier<br />
med ansvar för utvecklings- och strategifrågor.<br />
Framtidsfrågor har alltid diskuterats inom ledningsgruppen för<br />
<strong>Norra</strong>s industrier. När Bo T Holm tillträdde som VD bildade man<br />
även en formell strategigrupp bestående av sågverkscheferna, marknadschefen,<br />
VD och Göran Persson.<br />
Det säger Christer Segerstéen, ordförande i LRF <strong>Skogsägarna</strong> och<br />
ledamot i den svenska Oljekommissionen där statsminister Göran<br />
Persson är ordförande.<br />
Kommissionens mål är att minska energiförbrukningen med 20<br />
procent, öka skogsproduktionen med 15–20 procent samt att redan<br />
nu öka tillvaratagandet av bioenergi från skogen. <strong>Skogen</strong> kan svara<br />
för 90 procent av den framtida bioenergin i Sverige.<br />
Den långsiktiga ökningen av tillväxten i skogen ska åstadkommas<br />
genom bland annat ökade röjningar och gallringar, mer förädlat<br />
plantmaterial, dikesrensning av befintliga diken, gödsling samt<br />
skogsproduktion på nedlagd jordbruksmark.<br />
– Gödslingspotentialen är störst i norra Sverige.<br />
Stor ökning på kort sikt<br />
– På kort sikt, 4–5 år, kan vi öka produktionen av bioenergi från<br />
nuvarande 20 terrawattimmar till 40 terrawattimmar genom att öka<br />
tillvaratagandet av grenar, toppar, klenstammar och en del stubbar.<br />
Forskningen och storskaliga försök med ökning av skogsproduktionen<br />
måste intensifieras.<br />
– Det försök som skogsbruket och industrin i Norrbotten nu<br />
anlagt vid Ängesån norr om Överkalix är mycket intressant. Där är<br />
målet att fördubbla tillväxten – och potentialen finns.<br />
18<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s sågverk är relativt små både i en nationell<br />
och internationell jämförelse, men lönsamheten har varit god de<br />
senaste åren i jämförelse med många konkurrenter.<br />
– Men det innebär inte att vi kan sitta nöjda. Det finns många<br />
duktiga konkurrenter som är på alerten, säger Göran Persson.<br />
Stora enheter byggs<br />
Nu finns en tydlig trend mot allt större sågverksenheter. Bland annat i<br />
Tyskland och Österrike investeras i anläggningar som är dubbelt eller<br />
tredubbelt så stora som exempelvis SCA Munksund, Sveriges största<br />
furusågverk. De får sin råvara från östländer som Polen och Tjeckien.<br />
En annan trend är specialisering och ökad förädling, något som<br />
många sågverk lyckats bra med. Även inom <strong>Norra</strong> är förädlingsgraden<br />
hög – 40 procent av virket vidareförädlas.<br />
– Men ökad förädling är inget magiskt begrepp som ger ökad<br />
lönsamhet automatiskt, säger Göran Persson. Förädling måste ske i<br />
takt med marknaden.<br />
– Vi ska hitta en strategi som passar oss och är hållbar över tiden,<br />
men som samtidigt inte blir så rigid att vi inte kan göra marknadsanpassade<br />
förändringar, sammanfattar Göran Persson.<br />
Enighet om ökad skogsproduktion<br />
– Jag är glad över att vi fått en bred politisk enighet om att öka produktionen<br />
i skogbruket för att minska oljeberoendet. Vi kan realistiskt höja tillväxten i våra skogar<br />
från nuvarande 85 miljoner till över 100 miljoner skogskubikmeter.<br />
Text & foto: Lars Pekka<br />
Skogsindustrin behöver inte oroa sig så mycket, tycker han.<br />
Ökad tillväxt i skogen kommer också att medföra större uttag av<br />
timmer och massaved.<br />
– Men jag tror att både värmeverken och skogsindustrin måste ställa<br />
in sig på att betala mer för skogsråvaran, säger Christer Segerstéen.<br />
Flishuggar<br />
för<br />
proffsskördare<br />
Ta kontakt med oss för ytterligare information<br />
Sverige norr: Hans Wiippa 070 - 637 47 47<br />
Sverige mitt: Roland Johansson 070 - 577 21 01<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
ECO-TRACKS<br />
färre markskador<br />
minskat spårdjup<br />
lägre bränsleförbrukning<br />
minskade tillväxtförluster<br />
färre rötangrepp<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
Mjukast vinner<br />
Tekniken och produktutvecklingen bakom världens mest sålda band för skogsmaskiner<br />
är enkel att förstå – ekonomi. Allt handlar om hur vi kan optimera din<br />
investering genom minskad energiförbrukning, ökad lastkapacitet, bättre markgrepp<br />
och mindre slitage på däck och maskin. Det som är bra för din skogsmaskin<br />
är bra för skogen. Mjukt för plånboken, mjukt för miljön.<br />
www.olofsfors.se • Tel 0930-39600<br />
19
• <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s industrier • <strong>Norra</strong> Skogs<br />
Stor marknadskunskap<br />
i mer än 20 länder<br />
– Det enda stöd vi behöver i Norrland är transportstödet för att ge oss samma chans som övriga<br />
Sverige. Transportstödet måste vi värna om, säger Kjell Brodin.<br />
Japan – på andra sidan av norra halvklotet – är den största enskilda<br />
exportmarknaden bland mer än 20 exportländer för <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s<br />
skogsindustrier idag. Den stora exportandelen till så många länder ger styrka<br />
att överbrygga lågkonjunkturer.<br />
Text & foto: Lars Pekka<br />
– Vi har alltid strävat efter att sprida våra<br />
marknadsrisker, säger Kjell Brodin, marknadschef<br />
vid <strong>Norra</strong>. Om en marknad dyker<br />
så har vi ofta kanaler in till alternativa<br />
marknader.<br />
– Hade vi, som många andra sågverk, varit<br />
starkt beroende av danska möbelkunder,<br />
så hade vi fått stora problem när många<br />
danska möbeltillverkare har slagit igen de<br />
senaste åren.<br />
– Jag besökte Japan första gången 1993.<br />
När de europeiska marknaderna dök i början<br />
av 2000-talet var vi mogna att gå in i Japan.<br />
Vi växte från noll till 45 000 kubikmeter på<br />
några år.<br />
Mänskliga möten gav succé<br />
Men det krävdes en mental omställning<br />
bland produktionspersonalen för att möta<br />
den nya köparkulturen och nya krav på<br />
virke och leveranser. Kjell Brodin såg till att<br />
produktionsansvariga åkte över till Japan<br />
20<br />
för att träffa de nya kunderna öga mot öga.<br />
Och det blev en succé.<br />
– Utan dessa mänskliga möten hade vi<br />
aldrig lyckats, säger han.<br />
Säljarna<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> har säljare specialiserade<br />
på olika marknader.<br />
Torbjörn Andersson, Norge och Sverige.<br />
Bengt Johansson, Belgien, Frankrike,<br />
Holland, Sverige och Tyskland.<br />
Margaretha Marklund, Danmark, England<br />
och Sverige.<br />
Ulf Pääjärvi, England, Irland och Italien.<br />
Bertil Röjfors, Algeriet, Cypern, Egypten,<br />
Libyen, Marocko, Norge, Portugal, Spanien<br />
och Tunisien.<br />
Per Boman, Danmark, Frankrike och Japan.<br />
(Produktionsplanerare/säljare).<br />
Niclas Johansson, Japan och Sverige.<br />
(Produktionsplanerare/säljare).<br />
Och så har man en stark kundsupport och<br />
administration i Marie Bergström, Barbro<br />
Emanuelsson och Eric Johansson samt av de<br />
administrativa resurserna ute på industrierna.<br />
Men Sverige är fortfarande den största enskilda<br />
marknaden och köper 40 procent av<br />
produktionen. Norge är den näst största exportmarknaden.<br />
Därutöver exporterar <strong>Norra</strong> trävaror<br />
till ett 20-tal länder, bland annat USA,<br />
Singapore, Sydkorea, Nordafrika och Europa.<br />
Just nu jobbar marknadsavdelningen med<br />
att växa på Frankrike (14 000 kubikmeter<br />
idag) och USA (3 000 kubikmeter idag).<br />
Ett snabbfotat företag<br />
– Vi är ett snabbfotat, flexibelt trävaruföretag<br />
med marknadskunskap även inom produktionsledet.<br />
Därför klarar vi att uppfylla<br />
kunders önskemål i många olika länder<br />
med vitt skilda kulturer och behov. <strong>Norra</strong><br />
kan erbjuda kunderna ett brett sortiment av<br />
hög kvalitet från fem industrier.<br />
Skogsägarrörelsen i Västerbotten startade<br />
sin industriverksamhet efter andra världskriget.<br />
För några år sedan gjordes en intern<br />
utredning som visade att stora delar av<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s kapital byggts upp av<br />
industrirörelsen.<br />
Goda framtidsutsikter<br />
Kjell Brodin är inte särskilt oroad av konkurrensen<br />
från lågkostnadsländerna.<br />
– De baltiska länderna har passerat sin<br />
topp. Deras produktions- och råvarukostnader<br />
stiger brant. Ryssland verkar svälja sin<br />
utbyggda kapacitet på den egna marknaden<br />
och produktionen öster om Uralbergen går<br />
i ökad utsträckning till Kina.<br />
– Finland har problem med råvarutillgången<br />
och tvingas skära ner sin produktion.<br />
Dels har det blivit dyrare att köpa<br />
från Ryssland och dels har nya skatteregler<br />
– liknande de vi har i Sverige – minskat de<br />
inhemska avverkningarna.<br />
– Jag ser ljust på framtiden för <strong>Norra</strong><br />
<strong>Skogsägarna</strong>s skogsindustrier. Vi är duktiga<br />
på att producera, vi är flexibla och vi har<br />
stort marknadskunnande. Och råvaran klarar<br />
vi, inte minst med de satsningar som nu<br />
görs i Luleåregionen, säger Kjell Brodin som<br />
har mer än 30 års erfarenhet från trämarknaden<br />
både i Sverige och internationellt.<br />
– Det enda hot jag ser just nu är om byggandet<br />
i USA skulle dyka, vilket skulle påverka<br />
trämarknaden i hela världen.<br />
Det är nog ingen tvekan om att Kjell<br />
Brodin vet vad han talar om.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
ägarnas industrier •<br />
Digitala ögon ger<br />
exakta komponenter<br />
Platschefen Jens Forslund med den scanner som synar virket optiskt och kapar fram exakt rätt<br />
kvalitet och längd för kunden.<br />
Margaretha Marklund, säljare placerad vid Kågesågen, har som en av sina<br />
uppgifter att sälja in komponenter från Ostvik Komponent. En produkt som<br />
ger kunderna lönsamhet, men som kräver att de bryter gamla strukturer.<br />
Text & foto: Lars Pekka<br />
Komponenter är halvförädlade produkter – exempelvis ämnen till bordsben kapade<br />
i exakta rätt längd i dimensioner som passar den produkt där de ska ingå. En<br />
del komponenter hyvlas.<br />
Digitala ögon<br />
Komponentfabriken i Ostvik norr om Skellefteå har en toppmodern scanner med<br />
åtta ”digitala ögon”. I produktionslinjen avläses kvistar, sprickor, krökar och andra<br />
deformationer på virket. Varje kund får exakt rätt produkter utifrån sin specifikation.<br />
Datorns objektiva urval garanterar kvalitetsoptimerade komponenter.<br />
Man har också nyligen investerat i automatiska in- och utmatningar till hyveln<br />
som gör produktionen ännu effektivare. Här finns<br />
också fingerskarvning.<br />
Lång process<br />
Men det är ofta en lång process att sälja in komponenter<br />
till snickerier. Många snickerier känner<br />
osäkerhet att göra sig av med egen kapningskapacitet.<br />
– Å andra sidan blir komponentkunderna ofta<br />
långvariga kunder när de ser effektivitetsvinsterna<br />
och att de slipper stora mängder spill, säger<br />
Margaretha Marklund.<br />
Margaretha säljer också in vanligt sågat virke med<br />
Danmark, Sverige och Norge som sin huvudmarknad.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
Margaretha Marklunds specialitet<br />
är komponenter. Men det är ofta<br />
en lång process att sälja komponenter<br />
till en kund.<br />
Fakta om <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s industrier<br />
• Total omsättning: cirka 800 miljoner kr<br />
• Total volym: cirka 370 000 kubikmeter<br />
varav vidareförädlat 140 000 kubikmeter.<br />
• All produktion är kvalitets- och miljöcertifierad.<br />
Sävar såg<br />
Sävar såg producerar cirka 170 000 kubikmeter<br />
gran- och furuvaror av hög kvalitet. Anläggningen<br />
har stor kapacitet<br />
för bland annat<br />
hyvling, fingerskarvning<br />
och<br />
hållfasthetssortering.<br />
Kåge såg<br />
Kåge såg producerar<br />
cirka 150 000 kubikmeter gran- och furuvaror<br />
av hög kvalitet. Anläggningen har stor<br />
kapacitet för<br />
kundanpassning<br />
genom bland annat<br />
nedtorkning,<br />
hyvling och fingerskarvning.<br />
Lycksele såg<br />
Lycksele producerar<br />
cirka 60 000 kubikmeter klentimmer,<br />
huvudsakligen furu, med max 20 cm toppdiameter.<br />
Anläggningen har stor kapacitet för kundanpassninggenom<br />
bland annat<br />
nedtorkning och<br />
hyvling.<br />
Ostvik komponentfabrik<br />
Modern komponentkaplinje<br />
med<br />
hyvling och fingerskarvning och en produktionsvolym<br />
av cirka 20 000 kubikmeter per år. Den<br />
senaste tekniken med scanner och efterföljande<br />
deformationsmätning ger kundorderstyrd kvalitetsoptimering<br />
Agnäs stolpfabrik,<br />
Bjurholm<br />
Levererar cirka<br />
70 000 kraft- och<br />
telestolpar per<br />
år till ett 15-tal länder över hela världen i längder<br />
från 8–21 meter. Impregnering i samverkan med<br />
impregneringsföretag. En betydande del av produktionen<br />
levereras även som oimpregnerade<br />
svarvade stolpar.<br />
SKATTA DIG LYCKLIG<br />
JAKOBSSON WIKLUND<br />
21
22<br />
Flytta dina skogskonton till oss<br />
Konkurrenskraftig ränta från första kronan<br />
Räntan på Skogskonto och Skogsskadekonto är 2,20%* och gäller från<br />
första kronan.<br />
Nytt flexiblare konto<br />
Du har även möjlighet att öppna ett alldeles nytt konto, Skogslikvidkonto,<br />
med en ränta på 2,20%* och fyra avgiftsfria uttag per år.<br />
Fri flytträtt mellan bankerna<br />
Att flytta dina skogslikvider till oss kostar givetvis ingenting och vi genomför<br />
flytten åt dig.<br />
Kom in på ditt närmaste Handelsbankskontor redan idag så får du mer<br />
information om vad vi kan göra för dig som är skogsägare.<br />
* Räntan gäller från 25 augusti 2006 och tills vidare.<br />
www.handelsbanken.se<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
<strong>Norra</strong>profilen –<br />
”Visst finns<br />
det kvinnlig<br />
kompetens”<br />
Hon har gett de kvinnliga skogsägarna<br />
ett ansikte. En glad tjej, med stort<br />
engagemang som ser positivt på det<br />
mesta och inte räds hårt arbete. Deserée<br />
Olofsson är utan tvivel en riktig profil<br />
inom <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Text & foto: Calle Bredberg<br />
Deserée ”Desse” Olofsson bor och verkar i Inre<br />
Ultervattnet, 1,5 mil väster om Robertsfors.<br />
Hon är anställd på ett jordbruksföretag, där<br />
hon arbetar med djurskötsel och skogsvård.<br />
Som om inte det räckte är Deserée ensamstående<br />
tvåbarnsmor och förvaltar 160 hektar egen<br />
produktiv skogsmark i Lövsele, tre mil hemifrån,<br />
samt sitter med i Lövångers sbo-råd.<br />
I skogen är hon i högsta grad självverksam<br />
och har inget emot tungt arbete med<br />
motorsågen. Arbetsbördan är dock inget<br />
hon beklagar sig över.<br />
– Jag trivs med mitt jobb och min fritid.<br />
Det är enbart nyttigt att hålla igång, kommenterar<br />
39-åriga Deserée, som har alltid<br />
har varit idrottsintresserad.<br />
Nyttig uppväxtmiljö<br />
Barnen, Lars, 13, och Linnea, 17, är mer eller<br />
mindre delaktiga i skogsfastigheten. Även<br />
om de inte åtar sig de tyngsta jobben så följer<br />
de ofta med när en rågång ska markeras<br />
eller det är älgjakt på gång.<br />
– Jag inbillar mig att det är en bra uppväxtmiljö<br />
här ute. Närheten till djur och natur<br />
är tyvärr en bristvara för många av våra<br />
ungdomar, påpekar Deserée.<br />
Mycket ogjort<br />
Deserée, eller ”Desse” som hon ofta kallas,<br />
var med när det kvinnliga nätverket Säf-<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
Deserée Olofsson gläds åt att de kvinnliga skogsägarna<br />
har börjat aktivera sig.<br />
kvinnorna bildades 1995. Trots att det bara är<br />
elva år sedan är det lätt att använda uttrycket<br />
”på den tiden”, då det inte fanns så många<br />
förtroendevalda kvinnor inom <strong>Norra</strong>.<br />
Det har alltså hänt oerhört mycket sedan<br />
dess, mycket tack vara Desse och hennes<br />
kvinnliga kollegor i nätverket.<br />
– Idén med nätverket var att synliggöra<br />
och aktivera kvinnorna i skogsbruket. Det<br />
har vi lyckats ganska hyfsat med tycker jag,<br />
men med tanke på att nästan hälften av<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>s medlemmar är kvinnor<br />
har vi fortfarande mycket jobb framför oss,<br />
konstaterar Deserée, som även är Säf-kvinnornas<br />
representant i det rikstäckande nätverket<br />
Skogsägarkvinnorna.<br />
Fler vågar<br />
Säf-kvinnorna kan säkert ta åt sig en stor del<br />
av äran av att det bland annat har blivit betydligt<br />
fler kvinnliga sbo-ledamöter under<br />
det senaste årtiondet. Det råder ingen tvekan<br />
om att kvinnor kan, men det är inte<br />
alltid säkert att de törs.<br />
– Vi har vunnit mycket förståelse för att<br />
kvinnorna har all nödvändig kompetens. I takt<br />
med att allt fler kvinnor syns blir det också<br />
fler som vågar stiga fram. Det blir hela tiden<br />
ringar på vattnet.<br />
– När det gäller att få fram nya kvinnor<br />
har valberedningarna ett stort ansvar. Det<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet presenterar<br />
”profiler” inom skog och<br />
skogsindustri. Deserée Olofsson<br />
berättar om sitt yrkesliv.<br />
gäller både att hitta och uppmuntra<br />
kvinnorna, fortsätter Deserée.<br />
Nätverket växer<br />
Idag har Säf-kvinnorna utökats och inkluderar<br />
numera även före detta Skogsägarkvinnorna<br />
NLS. Sammanslagningen<br />
av de bägge nätverken var ett självklart<br />
steg, även om de geografiska avstånden<br />
inte direkt gör det hela speciellt enkelt.<br />
– Sammanslagningen har gått riktigt<br />
bra. Två olika arbetssätt har smält<br />
samman till ett och alla får själva avgöra<br />
hur mycket de kan och vill engagera<br />
sig. För förtroendevalda kan<br />
tiden för engagemanget ibland vara<br />
begränsad, påpekar Deserée.<br />
Avsättningar oroar<br />
För denna enormt positiva, grundliga<br />
och gladlynta tjej, med en till synes<br />
outsinlig arbetskapacitet, verkar ingenting<br />
hopplöst eller omöjligt. Efter<br />
ett stormöte i Lövånger, initierat av <strong>Norra</strong><br />
<strong>Skogsägarna</strong>, har hon dock fått en del negativa<br />
föraningar om framtiden.<br />
– Jag blev riktigt oroad efter informationsträffen<br />
angående naturvårdsavsättningarna i<br />
Lövånger. Min skogsfastighet ligger delvis<br />
inom värdetrakten och det finns förstås en risk<br />
att länsstyrelsen en dag knackar på min dörr<br />
och meddelar att de ska ta det jag äger, det<br />
som familjen har förvaltat i fem generationer.<br />
Man känner sig helt maktlös. Vad är äganderätten<br />
egentligen värd idag? avslutar Deserée<br />
Olofsson och fyller famnen med björkved.<br />
Vedhantering är bara en av de många sysslorna<br />
hemma på gården i Inre Ultervattnet.<br />
23
Röjning<br />
inget lotteri<br />
24<br />
Det är vid röjning som det framtida skogsbeståndet utformas.<br />
En röjning medför positiva effekter under beståndets hela växttid<br />
och ger dessutom pengarna tillbaka med ränta.<br />
– Röjning är verkligen ett säkert kort, konstaterar<br />
Håkan Nordenstam från Norrbäck.<br />
Text & foto: Calle Bredberg<br />
– Jag förstår inte att folk inte visar mer intresse för<br />
röjning. Som jag ser det finns det endast fördelar med<br />
röjningen, fastslår Håkan Nordenstam, skogsägare från<br />
Norrbäck, sex mil väster om Lycksele.<br />
Håkan är en skogsägarröst som det finns all anledning<br />
att lyssna noga på. Han är mycket ambitiös och<br />
eftertänksam när det gäller den skogsfastighet han förvaltar,<br />
den skog han så småningom ämnar överlämna<br />
till nästa generation.<br />
Värdefull utbo-tid<br />
Håkan är barnfödd på gården Norrbäck, som han<br />
lämnade för att åka iväg och arbeta i Uppsala och<br />
Vännäsby under några decennier.<br />
– På den tiden sa folk att man skulle skaffa sig ett<br />
”riktigt” jobb istället för att stanna kvar och sköta<br />
om fastigheten. När jag ser tillbaka på det så var det<br />
egentligen inte så dumt, eftersom utbo-tiden gav mig<br />
den ekonomiska möjligheten att återvända och investera<br />
i skogsfastigheten, berättar Håkan.<br />
Naturkrafter motarbetar<br />
Håkan har insett att en god planering är halva jobbet.<br />
Idag förvaltar Håkan skogen enligt den skogsbruksplan<br />
han beställde av <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> för sex år sedan.<br />
Håkan Nordenstam vill framhäva vikten av att röja<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
– Jag ångrar inte<br />
att jag har byggt egna<br />
skogsbilvägar. De underlättar<br />
oerhört mycket, i planteringen,<br />
röjningen, jakten och i många<br />
andra avseenden<br />
– Jag är mycket nöjd med planen. Christer Staafs fältarbete visade att han var väl<br />
insatt i det kärva klimatläget här uppe.<br />
Det är många av naturens antagonister som motarbetar Håkan och hans skogsfastighet.<br />
De största fienderna är frosten, snötrycket och den svårföryngrade marken.<br />
Sådan är verkligheten för en skogsägare uppe på Stöttingfjället. Håkans 312 hektar<br />
produktiv skogsmark ligger nämligen i intervallet 400–600 meter över havsnivån.<br />
Tur med lotten<br />
Under åren 2003–2004 röjde Håken ungefär 12 hektar och deltog samtidigt i Lycksele<br />
sbo:s röjningslotteri. Utfallet blev optimalt, med vinster i form av röjningstillbehör<br />
bägge åren. Det därpå följande året valde han att lägga röjsågen åt sidan och prioritera<br />
arbetet med att anlägga en skogsbilväg.<br />
Håkan propagerar verkligen för skogsbilvägarna, som är bra investeringar för att<br />
öka åtkomligheten och göra skogsskötseln både lättare och roligare.<br />
– Jag ångrar inte att jag har byggt egna skogsbilvägar. De underlättar oerhört<br />
mycket, i planteringen, röjningen, jakten och i många andra avseenden, förklarar<br />
Håkan.<br />
Föredrar senhösten<br />
Det råder ingen tvekan om att Håkan är en målmedveten skogsägare som inte räds<br />
lite kroppsarbete, gärna med röjsågen vid höften. Förutom de stora förtjänsterna med<br />
röjningen anser Håkan att det är ett tillfredsställande arbete för både kropp och själ.<br />
– Det är fantastiskt att få utnyttja de fina senhöstdagarna, efter lövfallet, då man<br />
får en härlig överblick och kan andas klar och frisk skogsluft. Det är livskvalitet,<br />
avslutar Håkan Nordenstam.<br />
skogen. Röjningen kan dessutom vara ett både fysiskt och mentalt stärkande arbete.<br />
Röjning<br />
– även ett lotteri<br />
Att röja sin ungskog är inget hasardspel, men det kan<br />
faktiskt vara ett lotteri – ett spel där det enbart finns<br />
vinnare.<br />
I Lycksele har <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> haft ett röjningslotteri<br />
i närmare 20 år, tidigare i samarbete med<br />
Skogsvårdsstyrelsen men numera i egen regi. Tanken<br />
är att lotteriet ska stimulera till ökad röjningsaktivitet.<br />
I fjol kvitterades det ut lotter motsvarande cirka<br />
25 procent av den röjda arealen. Röjningsbehovet är<br />
dock nästan tredubbelt så stort som den röjda arealen.<br />
Det finns alltså betydligt fler lotter att hämta.<br />
Reglerna är enkla:<br />
• En hektar röjd mark ger en lott.<br />
• Priser i form av röjselar, skyddsskor, klingor m.m<br />
lottas ut.<br />
• Lotteriet avslutas 30 november.<br />
• Kontakta kontoret i Lycksele för att få dina lotter.<br />
Korta fakta om röjning<br />
Syftet med röjning är att glesa ut alltför täta<br />
ungskogar och lägga all tillväxt på de bästa<br />
stammarna. Vid första gallring, 10–15 år efter<br />
röjning, kan nettot vara 50–60 kronor högre<br />
per kubikmeter fast mått under bark (m 3 fub)<br />
jämfört med om du inte röjer alls.<br />
– Röjning betalar sig verkligen, säger Nils<br />
Broman, skogschef vid <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Se upp med älgen<br />
Röjning görs normalt när beståndets medelhöjd<br />
är 2–3 meter. Är det risk för älgbetning så<br />
bör du vänta tills beståndet nått 4 meter, även<br />
om röjningen då blir dyrare.<br />
Den vanligaste röjningsformen är punktröjning<br />
där syftet är att röja fram de huvudstammar<br />
man vill ha kvar och lämna stammar som<br />
inte bedöms skada huvudstammarna. Antalet<br />
lämnade huvudstammar varierar mellan 1 700<br />
och 2 700 per hektar beroende på trädslag och<br />
hur bördig marken är.<br />
Underväxtröjning kan behövas före gallring<br />
eller slutavverkning. Då tar man bort de stammar<br />
som inte ger gagnvirke, men som underlättar<br />
och sänker kostnaden för avverkning<br />
och återväxtarbete.<br />
Kontakta inspektorn<br />
– Ta kontakt med din skogsinspektor hos<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> så får du veta mer, säger<br />
Nils Broman. Röjningsbehoven är stora i privatskogen<br />
i norra Sverige.<br />
– Röjningen ökar kraftigt bland medlemmarna<br />
– hela 50 procent från 2002 till 2005.<br />
Men det handlar fortfarande om mycket blygsamma<br />
arealer. Vi har alltså åtskilligt mer att<br />
göra, konstaterar Nils Broman.<br />
SKATTA DIG LYCKLIG<br />
JAKOBSSON WIKLUND<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006 25
26<br />
<strong>Norra</strong>s Skogsskola<br />
<strong>Norra</strong>s Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd – vänd dig till din skogsinspektor!<br />
Gallring<br />
Ger pengar idag och höjer det<br />
framtida virkesvärdet<br />
Gallring är en viktig åtgärd på din skogsfastighet. Gallring ger dig intäkter innan<br />
beståndet är moget att slutavverka – och framför allt ges plats för de bästa träden<br />
att utvecklas till värdefulla timmerträd.<br />
Text: Lars Pekka och Nils Broman<br />
Foto: Peter Lilja<br />
Gallring är, liksom röjning, en beståndsvårdande<br />
åtgärd där träd avverkas för att lägga<br />
markens tillväxtförmåga på de mest värdefulla<br />
träden. Gallring görs i medelålders skog,<br />
normalt två eller tre gånger per omloppstid<br />
i norra Sverige. Ett skogsbestånd bör gallras<br />
första gången vid 45–55 års ålder, förutsatt att<br />
ungskogsröjning utförts i rätt tid.<br />
Syftet med gallring – maximera<br />
beståndets ekonomiska avkastning!<br />
Genom att gallra vid rätt tidpunkt och på<br />
rätt sätt, ökar den ekonomiska avkastningen<br />
jämfört med ett passivt skogsbruk. Detta<br />
beror på följande:<br />
Ordförklaringar<br />
Bestånd Träd som växer inom en viss areal och som<br />
främst kännetecknas av enhetlig ålder och<br />
trädslagsblandning.<br />
Självgallring Träd konkurreras ut och dör.<br />
Omloppstid Tidsperiod räknat från återbeskogning av ett<br />
bestånd till slutavverkning<br />
• Produktionen samlas på ett mindre antal<br />
träd som ger sågtimmer av grövre dimension<br />
och god kvalitet i framtiden, det vill<br />
säga ett högre virkesvärde.<br />
• Bättre dimensionsutveckling av enskilda<br />
träd, vilket ger lägre avverkningskostnader.<br />
• Mer solinstrålning på marken, vilket ger<br />
ökad näringsomsättning. Grenar och toppar<br />
gödslar marken.<br />
• Mindre risk för självgallring, stormskador<br />
och snöskador (bland annat toppbrott).<br />
• Intäkter redan efter 40–50 år, vilket ökar<br />
avkastningen (nuvärdet).<br />
• Det är ingen tvekan om att ett aktivt skogsbruk<br />
med röjning och gallring<br />
ger betydligt högre ekonomisk<br />
avkastning än ett ”låt-stå-skogsbruk”,<br />
säger Nils Broman, skogschef<br />
vid <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Stamval – kvalitetsgallring<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> gallrar normalt<br />
för att maximera beståndets<br />
ekonomiska avkastning.<br />
För att uppnå detta gallras<br />
främst träd bort som har sämre<br />
kvalitet, såväl större som mindre<br />
träd. Vi benämner detta<br />
kvalitetsgallring.<br />
Gallringsform – gallringskvot<br />
Kvalitetsgallring kan utföras<br />
som normal-, hög- eller låggallring.<br />
Vanligtvis rekommen-<br />
– Ta kontakt med din skogsinspektor<br />
för att få utförligare råd om gallring,<br />
anpassade just för din skog, säger<br />
skogschefen Nils Broman. Våra<br />
gallringsmallar ger skogsägaren maximal<br />
avkastning under skogens omloppstid.<br />
derar <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> normalgallring.<br />
Detta innebär att de träd som gallras ut i<br />
genomsnitt är något klenare än de som lämnas.<br />
Gallringskvot är ett mått på relationen<br />
mellan avverkade och kvarlämnade träds<br />
medeldiameter.<br />
Vid låggallring tar man främst ut de undertryckta,<br />
klenare stammarna med liten krona.<br />
De grövsta träden lämnas kvar. Denna gallringsform<br />
blir aktuell i täta, starkt eftersatta<br />
(försenade) gallringar och där ungskogsröjning<br />
inte genomförts.<br />
Vid höggallring gallras de grövre träden<br />
bort. Denna gallringsform kan användas i<br />
bestånd med stor diameter- och kvalitetsspridning.<br />
– Vi rekommenderar dock en viss försiktighet<br />
vid höggallring, säger Nils Broman.<br />
Det finns en risk att antalet stammar som<br />
gallras bort blir för stort med tillväxtförluster<br />
som följd. Denna gallringsform kan<br />
också öka risken för snö-/stormskador.<br />
Hur hårt ska jag gallra?<br />
Ur kvalitetssynpunkt kan det vara bättre att<br />
göra fler och svagare gallringar. Av praktiska<br />
och ekonomiska skäl är det däremot svårt<br />
att motivera alltför svaga gallringar. 30 procent<br />
gallringsstyrka är ofta en bra kompromiss.<br />
Skogsstyrelsens gallringsmallar visar<br />
vilken grundyta som är lämplig beroende<br />
på beståndets förutsättningar.<br />
– Din skogsinspektor kan ge dig råd om<br />
detta, säger Nils Broman.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
<strong>Norra</strong> tillbaka<br />
på spåret<br />
Efter ett mindre uppehåll runt<br />
Nordmaling har <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
återupptagit avverkningarna utefter<br />
Botniabanan. Den sista sträckningen,<br />
mellan Åhedån och Umeå, inleddes<br />
10 augusti och beräknas generera<br />
12 000 m 3 fub.<br />
Det är tydligt att inget objekt är för stort för<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>, som har varit en högst<br />
aktiv part i mastodontprojektet Botniabanan.<br />
<strong>Norra</strong>s engagemang inleddes redan i slutet<br />
av förra seklet, då den första etappen<br />
runt Husum skulle avverkas, därefter fortsatte<br />
arbetet med etapperna omkring Gålsjöskogen,<br />
Nätraälven och avsnittet Husum<br />
–Nordmaling. Med undantag av sträckan<br />
Nordmaling – Åhedån har <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
varit delaktiga hela vägen.<br />
När målsnöret under den sista sträckningen<br />
upp till Sofiehem nås står dock skrivet<br />
i stjärnorna, men förhoppningen är att<br />
det ska vara möjligt att slutföra jobbet om<br />
ungefär ett år.<br />
– I stora projekt blir det alltid en hel del<br />
förseningar. När det gäller den sista biten<br />
fram till Umeå har inte alla överklaganden<br />
handlagts ännu, påpekar Stefan Olofsson,<br />
produktionsansvarig på <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>,<br />
som har varit med under hela projekttiden.<br />
Höga krav<br />
Enbart det senaste kontraktet, mellan Åhedån<br />
och Umeå, innebär en volym på 12 000 m 3 fub.<br />
För den sammanlagda volymen, från Nyland<br />
i söder till Umeå i norr, torde det röra sig om<br />
nästan 90 000 m 3 fub.<br />
– Det känns väldigt roligt och inspirerande<br />
att Botniabanan väljer <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong><br />
som entreprenör när det gäller avverkningarna<br />
för järnvägsbygget, speciellt med tanke<br />
på att det ställs höga krav på kvalitet, pris<br />
och miljö vid arbetets utförande, säger Stefan<br />
Olofsson.<br />
SKATTA DIG LYCKLIG<br />
JAKOBSSON WIKLUND<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
Ekonomi & Juridik<br />
David Boström, jägmästare, aukt. lantbruksvärderare<br />
vid LRF Konsult, skogsbyrån i norra Norrland.<br />
Vad är en värdering värd?<br />
Frågan om värdering av den egna skogsfastighet är något som aktualiseras förr eller<br />
senare för flesta. Några exempel.<br />
1. Försäljning på öppna marknaden<br />
2. Generationsskifte<br />
3. Försäljning till t ex grannen<br />
4. Belåning bank<br />
5. Bodelning<br />
6. Upplösning samägande<br />
7. Intrång, (naturreservat, vägar m.m)<br />
Vad menar vi med värde?<br />
I det allra flesta fall är det marknadsvärdet som avses. Definitionen av marknadsvärdet<br />
är ”det pris som sannolikt skulle betalas om fastigheten bjöds ut på en fri och öppen<br />
marknad med tillräcklig marknadsföringstid, utan partsrelationer eller tvång”.<br />
Vad består värdet av för en skogsfastighet?<br />
Den viktigaste delen är summan av nuvärdet för alla inkomster och utgifter som kommer<br />
från fastigheten – främst avverkningsnetton, jakt/fiske och utdelningar från samfälligheter.<br />
På senare år har man börjat betala även för sådant som inte går att uppskatta i kronor,<br />
så kallade icke monetära värden. Exempel på det kan vara rekreationsvärden, ägandets<br />
egenvärde m.m.<br />
I södra Sverige har undersökningar indikerat dessa värden till cirka 15–40 procent av<br />
fastighetens marknadsvärde. För norra Sverige tros den delen vara betydligt lägre.<br />
Värderingsmannens uppgift är att samla in så mycket information som möjligt om<br />
fastigheten och därefter, med stöd av främst avkastningskalkyler och köpeskillingsstatistik,<br />
bedöma marknadsvärdet.<br />
Denna bedömning är ingen absolut sanning. ”Facit” får man ju bara om fastigheten<br />
bjuds ut på öppna marknaden.<br />
I mitt arbete som värderingsman stöter man på en hel del frågor angående värdering.<br />
Vi har en 10 år gammal skogsbruksplan.<br />
Kan vi inte bara addera tillväxten och använda den i värderingen?<br />
– Det är naturligtvis möjligt, men man får då ett mycket osäkert resultat. Det är något jag<br />
avråder ifrån. Man ska komma ihåg att ofta är det stora värden det handlar om. Kostnaden<br />
för en noggrann värdering med fältinventering är i relation till värdet ofta lågt.<br />
Är det lönsamt att köpa till marknadsvärdet?<br />
– Varje köpare har en individuell ekonomisk situation. Mycket handlar idag om skattesituationen,<br />
som är väldigt individuell (sparad räntefördelning, skogsavdrag, med mera).<br />
Med rätt förutsättningar kan köpet vara en god affär.<br />
Ska man värdera annorlunda i en familjesituation?<br />
– Nej, normalt gör man en marknadsvärdering. Det är dock viktigt att övertagaren<br />
klarar av köpet ekonomiskt på lång sikt. Ofta ser man ett värde i att gården finns kvar i<br />
familjen och justerar ned priset.<br />
Kan man lita på värderingarna?<br />
Det kan vara bra att få en ”second opinion”, det vill säga egen koll på värderingen. Vid<br />
intrångsfrågor, till exempel naturreservat, har man normalt rätt till ombudskostnader<br />
inkluderande granskning av värderingsunderlag av sakkunnig. Denna hjälp bör man<br />
nyttja, eftersom värderingar är relativt komplicerade.<br />
27
28<br />
Håkan Stenmark<br />
arbetar i Norrbotten bor<br />
i Sävast, Boden och har<br />
varit egen företagare sedan<br />
-89 inom konsult- och<br />
utbildningsområdet med<br />
inriktning på landsbygds-/<br />
näringslivsutveckling.<br />
LRF Norrbotten<br />
0920-23 77 39<br />
070-600 93 34<br />
hakan.stenmark@lrf.se<br />
LRF Norrbotten och Västerbotten<br />
Nyanställda Företagscoacher<br />
LRF har anställt företagscoacher i Norr och<br />
Västerbotten för att kunna stödja dig som<br />
jord- och skogsägare i utvecklingen av ditt<br />
företag, bland annat genom att:<br />
• Stötta och lotsa dig vidare till specifika<br />
utvecklingsinsatser.<br />
• Leda gruppdiskussioner.<br />
• Samordna och driva aktiviteter.<br />
• Arbeta med olika aktörer för näringslivet,<br />
förtroendevalda och rådgivare.<br />
• Bolla idéer med dig som enskild företagare.<br />
Din regionala företagarcoach är spindeln i<br />
nätet som ser till att du som efterfrågar och är<br />
i behov av utvecklingsinsatser och råd också<br />
får tillgång till dem.<br />
LRFs vision är att de gröna näringarna till<br />
2010 ska inta en tätposition i den ekonomiska<br />
utvecklingen i Sverige. För att nå dit måste<br />
vi arbeta intensivt med företags- och<br />
affärsutveckling på gårdsnivå.<br />
LRFs nya Företagscoacher<br />
Harrieth Andersson<br />
arbetar i Västerbotten bor<br />
i Vilhelmina och har de<br />
senaste sex åren arbetat<br />
som konsult med EUfinansierade<br />
projekt främst<br />
med landsbygds- och<br />
företagsutveckling.<br />
LRF Västerbotten<br />
090-10 80 26<br />
070-283 40 03<br />
harrieth.andersson@lrf.se<br />
Framtidssamtalet<br />
Funderar du över hur ditt företagande ser ut i<br />
framtiden då kan verktyget Framtidssamtalet<br />
som genomförs av LRF Konsult ge ett stöd för<br />
dig som enskild företagare och din familj att<br />
utifrån era förutsättningar och drivkrafter fatta<br />
beslut om hur ni går vidare i företagandet.<br />
• Affärsrådgivaren från LRF Konsult är en<br />
halvdag hemma hos er, ni diskuterar nuläge,<br />
drivkrafter och framtid.<br />
• Samtalet dokumenteras och ni får råd av<br />
rådgivaren som ger underlag för er att<br />
bestämma hur ni går vidare med utvecklingen.<br />
• Inom tre månader efter mötet följer en<br />
återkoppling.<br />
Pris: Som LRF-medlem betalar du endast en<br />
tredjedel 1 500 kr + moms av kostnaden för<br />
samtalet, resten står LRF och LRF Konsult för.<br />
Är du intresserad av att göra<br />
framtidssamtal eller har andra funderingar<br />
hör gärna av dig till oss LRF coacher.<br />
Tillsammans får vi landet att växa<br />
www.lrf.se<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
Jakobsson Wiklund<br />
�������������������������������<br />
����������������������������<br />
������������������������������������������������������������<br />
������������������������������������������������������������<br />
�������������������������������������������������������<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006<br />
������������<br />
���������������������<br />
���������������������������������������<br />
��������������<br />
������������������������������������<br />
��������������������������������<br />
Kryssvinnare och rätt lösning<br />
Korsordsvinnaren i <strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 2, 2006 blev Therese Eriksson,<br />
Furuvägen 18, 871 52 HÄRNÖSAND. Grattis! Hon får en ryggsäck med hemliga<br />
presenter från <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Här publicerar vi rätta lösningen för krysset i <strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 2, 2006.<br />
SKATTA DIG LYCKLIG<br />
Vi mäklar Er skogsfastighet.<br />
Ordnar familjejuridiken & löser generationsskiftet. Ring!<br />
Tel 0660-<br />
Örnsköldsvik • Umeå • Skellefteå • Luleå<br />
w w w . j – w . s e<br />
29
30<br />
Skogsägarkrysset – vinn ryggsäck med överraskningar<br />
Skicka din lösning senast 1 nov -06 till <strong>Skogsägarna</strong>/Bonitet Media, Bälingevägen 43, 975 94 LULEÅ.<br />
Märk kuvertet ”Skogsägarkrysset”. Korsordsmaster: Magister Åke Andersson, Kalix.<br />
Namn _______________________________________ Adress ___________________________________________<br />
Postnr/ort ____________________________________ Telefon __________________________________________<br />
Rätta lösningen samt vinnaren publiceras i <strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 4, 2006. Först öppnad rätt lösning vinner en ryggsäck med överraskningar.<br />
<strong>Norra</strong> Skogsmagasinet nr 3/2006
VI HAR PLANTORNA<br />
FÖR ER!<br />
Kontakta oss på Wallons eller<br />
skogsvårdsansvarige inom <strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong>.<br />
Region Luleå: 070-547 06 66<br />
Region Skellefteå: 070-236 44 22<br />
Tel 0912-320 12 Fax 0912-320 10<br />
wallons.skogsplantor@telia.com<br />
”Grattis skogsägare!<br />
Tre virkesrika skogsfastigheter med attraktivt<br />
läge är till salu. <strong>Skogen</strong>s värden ökar<br />
och Skogsmästarna har två nya duktiga<br />
med arbetare som ska ge skogsägare<br />
högre lönsamhet.<br />
Sverker Forsén, vd, jägmästare och skogsskribent<br />
Gustav Nordström från Piteå är jägmästaren som<br />
inte drar sig för att hantera en motorsåg. Något som<br />
han visade när han ryckte in som manuell huggare för<br />
att upparbeta vindfällen efter stormen Gudrun. Nu har<br />
han och jakttaxen Wilma börjat på Skogsmästarna.<br />
Gunilla Enberg-Nordquist, dotter till en skogsägare<br />
i Råbäcken nära Boden, skapar ordning och<br />
reda i vår administration. Hon har mångårig erfarenhet<br />
från administrativ service i kombination med<br />
vidare utbildning och intresse för skog och trädgård.<br />
Dessutom har hon en konstnärlig ådra, hon är duktig<br />
naturfotograf.<br />
Skogsmark<br />
till salu!<br />
Luleå Vitå 9:3 m fl<br />
med stor del slutavverkningsskog<br />
i ett skifte.<br />
92 ha / 8 500 m 3 sk<br />
Piteå Hortlax 20:25<br />
med välskött skog<br />
i ett skifte.<br />
69 ha / 6 900 m 3 sk<br />
Piteå Blåsmark 6:15<br />
med fina skogar<br />
i två skiften.<br />
62 ha / 6 100 m 3 sk<br />
Ring eller gå in på vår<br />
hemsida för information<br />
och anbudsunderlag.<br />
Skogsmästarna<br />
– tar skogsägarens parti<br />
när skogsfastigheter ska säljas – vid värdering av skogsfastigheter – vid skötselfrågor<br />
och skogsbruksplaner – vid generationsskiften – vid deklaration och skatterådgivning<br />
Skogsmästarna i Norrbotten AB, Köpmangatan 2, 972 38 Luleå<br />
Tel 0920-20 02 80 • Fax 0920-24 41 90<br />
www.skogsmastarna.se | info@skogsmastarna.se<br />
Jägmästaren Sverker Forsén och Hushållningssällskapet med 4500 medlemmar äger<br />
gemensamt Skogsmästarna. Hushållningssällskapet har verkat i länet sedan 1814.<br />
ADCD
B<br />
Porto betalt<br />
Bilaga medföljer<br />
Returer till:<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Skogsägarna</strong> ek. för.<br />
Box 4076, 904 03 UMEÅ<br />
Power Partner<br />
Unika Valtra-egenskaper<br />
• Stark och robust.<br />
• Smidig och lättmanövrerad.<br />
• Hög frigångshöjd.<br />
• Perfekt viktfördelning.<br />
• Bekväm förarmiljö.<br />
• Enkel att köra.<br />
• Servicevänlig.<br />
Lantmännen<br />
1/1-sida<br />
���������������������������������<br />
Nu erbjuder vi en mycket bra traktor med standardutrustning<br />
till priset av 3.606 kronor per hästkraft. Du får din<br />
traktor personligt tillverkad och kan välja tillvalsutrustning<br />
efter ditt behov.<br />
�����������������<br />
���������������������������������������������<br />
����������<br />
�����������������������������������������������<br />
�����<br />
�������������������������������������������<br />
�����<br />
��������������������������������������������������<br />
�����������������������<br />
���������������<br />
6250 HiTech<br />
Pris från<br />
339.000:-<br />
Ord.pris från 429.000:- (Priser exkl.moms)<br />
Standard Valtra 6250<br />
• HiTech-transmission - marknadens bästa fram/back?<br />
Enkelt att ändra körriktning, integrerad parkeringsbroms.<br />
• Power Control - DeltaPowerShift växlas automatiskt<br />
med Auto 1 eller Auto 2. Med N Auto frikopplar traktorn<br />
automatiskt när du släpper gasen eller trampar på<br />
bromspedalen.<br />
Redan i standardutrustningen ingår flera unika Valtraegenskaper.<br />
Din säljare hjälper dig i ditt val.<br />
* Uttalande från teknikreporter Anders Niléhn, ATL 060530.<br />
Tillval Valtra 6250<br />
Turbinkoppling - gör traktorn till en lastmaskin.<br />
Med turbinkoppling blir igångkörningen alltid mjuk och<br />
smidig, utan risk för motorstopp. Smygkörning i mycket<br />
låg hastighet utan slirning är en perfekt egenskap. Lika<br />
perfekt vid lastarkörning som vid körning i skogen och på<br />
känsliga jordar.
Change language