Rosendalsgymnasiet 2020

GOD MAT
STUDIERO
MÅL • DRÖMMAR
FRAMTID
den här tidningen är
producerad av sa18 –
avgångsklass på
sam rosendal

Hej Frida Ågstrand!
Vi har träffat
och tagit
pulsen på
två viktiga
personer på
Rosendalsgymnasiet.
Möt skolans
rektor och
elevkårens
ordförande.
Hej Frida! Vem är du?
Hej! Jag går mitt tredje år på Natur. Sedan dagen jag började på
Rosen har jag engagerat mig i elevkårens verksamhet, i både utskott
och styrelsen, och nu sitter jag som ordförande. Som person
är jag ganska utåtriktad, har alltid mycket för mig och tycker att
det är väldigt viktigt att få alla att känna sig inkluderade – egenskaper
som passar när jag som ordförande ska se till att verksamheten
flyter på bra och representera Elevkåren Rosendal utåt.
Vad är Elevkåren Rosendal?
Elevkåren Rosendal är en organisation av elever för elever och
vårt främsta syfte är att se till att alla elevers gymnasietid ska bli
så rolig som möjligt. Elevkåren Rosendal består av en styrelse,
fem utskott och massa föreningar. Tillsammans arbetar vi
för att uppfylla vårt syfte och göra varje skoldag lite trevligare.
Gymnasietiden ska man nämligen leva, inte överleva!
Vad har ni för typ av verksamhet?
Vi gör allt ifrån att arrangera utebio till att gömma
julklappar kring jul, men det som brukar vara mest
uppskattat är den årliga skolkampen Bataljen mot
Celsius, Catcher Games, Valvakan och Insparken.
Det finns ingen gräns på antal aktiviteter eller
saker vi kan göra – så länge fantasin finns så
kan man göra vad som helst. Ibland handlar
det om att fixa roliga event, medan det annars
kan handla om att designa skolkläder.
Det bästa med Elevkårens verksamhet måste
vara att vi samlar alla skolans elever och bidrar
till den härliga skolandan som finns på Rosen.
Frida Ågstrand
Ordförande
Elevkåren Rosendal
Samhällsvetenskapsprogrammet
… sid 8
sam … sid 12
smip … sid 14
beteende … sid 16
Naturvetenskapsprogrammet
… sid 24
SPRINT –
språkintroduktion … sid 38
Elevkåren Rosendal
mer än bara plugg.....................4
Rosendals matsal
skolans hjärta.............................6
Ellen Fries-biblioteket
....................................................18
Rosendal – mitt
i verkligheten
Kända besök på skolan..........20
Elevhälsan
vi finns här för dig...................32
Estet+
....................................................34
Med fokus på språket
....................................................36
Föreningsliv på Rosendal
RFF, MSU,
Schackföreningen m.fl...........42
Skolf-IF
....................................................44
Rostagram
en dag på Rosendal................45
Ett steg mot framtiden
....................................................46
Sök till Rosendal
frågor & svar............................48

Hej Jeanette Fry!
Vad tror du Rosendal har för rykte på stan?
Jag har hört rykten som säger att vi är en naturskola med mycket plugg men med en positiv
studiemiljö. Att vi har bra lärare som gör en förberedd för universitetet samt väldigt
aktiva elevföreningar.
Tycker du att det stämmer?
Jag tycker verkligen att det är ett positivt studieklimat i klassrummen och
korridorerna. Jag hör ofta från eleverna att de tycker lärarna är riktigt bra
och jag märker att alla i personalen, oavsett vad man jobbar med, är väldigt
engagerade i att man vill göra gymnasietiden så bra som möjlig för eleverna.
Dock upplever jag att det är en fin balans mellan programmen. Det
är lika mycket en SA-skola och en SPRINT-skola som en NA-skola.
Blir det inte stark konkurrens med så många duktiga elever?
Det skulle det kunna bli men å andra sidan bildas det också ett väldigt
positivt studieklimat med så många duktiga elever. Därför
är det viktigt att man inte håller på och jämför sig med andra
utan istället fokuserar på sin egen utveckling.
Får Rosendalselever höga betyg?
Ja, det får de. Om man tittar på betygsstatistiken har de väldigt
bra resultat, både när man ser till elevernas meritvärde
och över andelen som får högskoleförberedande examen.
Vad det gäller Sprint-eleverna är det många elever som
får behörighet från grundskolan och därmed kan söka
vidare till gymnasium eller komvux beroende på ålder.
Är alla elever superambitiösa?
Naturligtvis varierar ambitionsnivån eleverna emellan,
men det finns ett överhängande positivt studieklimat
som gynnar motivationen till studier.
Jeanette Fry
Rektor
ROSENDALSGYMNASIET
Husargatan 8
752 37 UPPSALA
018-727 33 30
rosendalsgymnasiet@uppsala.se
Studiebesök
Om smittläget tillåter tar vi gärna emot studiebesök hos oss. Kontakta
skolan eller fyll i vårt webbformulär på rosendalsgymnasiet.se så har
du möjlighet att komma någon av de dagar som vi tar emot besök.

ELEVKÅREN
ROSENDAL
– mer än bara plugg
X 5
Behöver du pluggpepp? Genom att haka på Elevkåren
får du garanterat den energikick du behöver! Det är
Elevkåren Rosendal som är den dolda arkitekten bakom
vad som händer på skolan. Utskotten är Elevkårens
händer och de jobbar med flera olika verksamheter.
Elevkåren samarbetar också med föreningar på skolan.
Därför finns det nästintill oändliga möjligheter att
engagera dig i det du tycker är kul!
form: Christopher Holmberg
#1 Föreläsningar
På Rosendal anordnar Elevkåren vid flera
tillfällen under året föreläsningar och
diskussioner. Vi välkomnar författare och
specialister som kommer från Sveriges
alla hörn och kanter för att berätta om
sina erfarenheter och kunskaper. Nyligen
var Pär Holmgren här och berättade
om Miljöpartiets ståndpunkt inför
EU-valet 2019. Andra personer som
också besökt Rosendal har varit: Gudrun
Schyman, Birgitta Ohlsson och
Jonas Hassen Khemiri.
#2 Utebio
Elevkåren anordnar i början av läsåret
utebio för alla medlemmar. På
plats finns popcorn och filtar, ett
lakan mellan två träd blir filmduk.
2015 visades filmen “En oväntad
vänskap”, 2016 “Grease” och 2017
“Grown ups”. Varmt sensommarväder
och god stämning garanterar
en mycket trevlig kväll.
#4 Valvaka
Vartannat år anordnas en valvaka där
både det svenska och amerikanska valet
uppmärksammas. Under valvakan övernattar
eleverna på skolan och deltar i olika
aktiviteter medan valet följs på en stor
skärm i matsalen. Smipklasser säljer fika
inför sin fältstudie och elever får uppleva
skolan after dark.
4
#3 Inspark
Inspark är ett sätt för alla nya ettor att lära känna
varandra under en kväll, men samtidigt träffa på
gamla vänner som går på andra gymnasieskolor
i Uppsala. Av den anledningen anordnar Elevkårens
Eventutskott ”Insparken”, ett uppskattat
samarbete med Fyriskåren, Skrapans Elevkår,
Elevkåren Katedral och Celsius Elevkår. I år dansade
alla ettor in på Flustret!
“
Målet med dessa
aktiviteter är att
ta vara på elevernas
sociala, rättsliga,
ekonomiska
och akademiska
intressen.

#5 Rosendagen
Detta event varierar från år till år med olika
teman såsom cirkus, barnkalas och festival.
Elever har genom åren fått prova på aktiviteter
som sumobrottning och femkamp.
Även skumkanoner och hoppborgar har
hyrts in. Under Festival Rosendal, som
har varit ett av Rosendagens teman, fick vi
dansa till band som Karakou och Mares.
5

Rosendals matsal
– skolans hjärta
Många vet om att lunchen på Rosendal är något
alldeles extra. Varje dag njuter vi av den fräscha
salladsbuffén, det nybakade brödet och de vällagade
maträtterna. Några som alltid höjer stämningen
och alltid finns där med sina varma leenden är
kökspersonalen. Vi har intervjuat Ted Annerkull,
skolans chefskock.
Ted Annerkull jobbar sedan några månader
tillbaka som chefskock på Rosendalsgymnasiet.
Vi träffar Ted i matsalen en
regnig vårdagsförmiddag för att prata lite
om skolans uppskattade mat och teamet
bakom den. Vi slår oss ner runt ett bord
vid kaféterian med varsin kopp te tillsammans
med Ted.
Han berättar att det första han uppmärksammade
när han började jobba på
Rosendal var elevernas uppförande.
– Det var elever som tidigt la märke till
att jag var ny på skolan och hälsade mig
välkommen. Ni är väldigt engagerade i
maten och kommer gärna fram och pratar
med oss i köket. Förhoppningsvis får
vi igång ett matråd till hösten för att öka
samarbetet med elever och kök!
Matpersonalen strävar alltid efter att
göra ett så bra jobb som möjligt för att alla
elever ska vara nöjda och glada. Kommunen
har en matsedel som Rosendals
kök använder som bas, men de gör oftast
något roligare med recepten än det som
kommunen föreslår.
– Jag försöker ge mina medarbetare
så mycket frihet jag kan, att det ska få
tolka menyn och recepten på deras sätt.
På detta vis får vi en större variation på
maten vi serverar.
Ibland överraskar personalen med något
speciellt, såsom saft till maten, grillning
på skolgården eller en lyxig efterrätt.
Under juletid står det ofta levande ljus på
borden och julmusik spelas i serveringen.
Rosendalsgymnasiet är mycket omtalad
för att ha en av de bästa skolrestauranger
i Uppsala. Rosendalskökets
omdöme är inte något som stressar Ted
eftersom:
Ted Annerkull
– skolans chefskock.
– När man jobbar i kök drivs man av
att göra kunden nöjd, det är den tydligaste
målbilden vi har och där vi finner
vår motivation till att varje dag göra vårt
bästa. För att uppnå detta mål krävs det att
vi i köket hela tiden pushar varandra och
hjälps åt till att bli bättre.
Medan vi pratar har matsalen börjat
fyllas av hungriga och förväntansfulla
elever som alla har samma fråga i tankarna:
– Vad står på menyn idag?
6

röster från
matsalen
Elsa Söderberg
Vad tycker du om skolmaten?
– Den är superbra! Eftersom det
finns flera rätter kan man lätt hitta
något man gillar, dessutom finns det
oftast färskt bröd med olika röror.
Vad tycker du om kökspersonalen?
–De är jättetrevliga och hälsar
alltid på en och svarar glatt på frågor.
Vad tycker du om kafeterian?
– De har många mackor och
andra mellanmål, som är bra under
långa skoldagar.
Elicia Nilsson
Vad tycker du om skolmaten?
– Jag älskar skolmaten. Den är varierad,
har många alternativ och är
framförallt god!
Vad tycker du om kökspersonalen?
– Kökspersonalen är jättetrevlig
och finns alltid där när man har frågor.
Vad tycker du om kafeterian?
– Kafeterian har bra priser, stort
utbud och till och med godis!
Landets
bästa
gymnasie-
skolmat!
– Utsedd till främsta
gymnasieskola i
White Guide Juniors
rankning av
skolrestauranger
Eva Juto
arbetar i köket
Vad tycker du om att jobba här?
– Jättetrevligt! Vi är några i personalen
som turas om att jobba i köket
och i kafeterian, så det är alltid variation.
Det bästa är att man får sån skön
kontakt med eleverna. Det är verkligen
toppenelever på den här skolan!
Vad kan man köpa?
– Olika mellanmål, yoghurt, risifrutti,
kakor, varm choklad, tugggummi,
godis, frukt … Det som
säljer mest är kaffe och mackor (inklusive
veganska mackor, wow!!!
red. anm.).
Är det sant att ni bakar eget fika också?
– Ja! Vi bakar egna toscakakor, och favoriten: Hemgjord kladdkaka!
Ibland lyxar vi dessutom till den med ett kola-kokostäcke.
7

sam – smip –
beteende – sa
SA
Samhällsvetenskaplig
inriktning
8

m – smip – beteende
SA
sam – smip – beteende
TRE VÄGAR
PÅ SA
9

sam – smip – beteende
Svårt att välja?
Vi förstår att det kan vara svårt
att välja inriktning. På de följande
sidorna presenterar vi alla tre
vägarna lite närmare, men redan här
har vi försökt underlätta för dig genom
att kort beskriva varje inriktning. Det
allra mesta finns på alla varianter av
sa – men några inslag är unika just för
sin väg. Dessutom kan du jämföra vilka
kurser som ingår i de tre inriktningarna.
På Rosendalsgymnasiet erbjuder vi tre olika varianter på
samhällsvetenskapsprogrammet. På alla tre hittar du
engagerade lärare, spännande kurser och utbildningar
som förbereder dig inför universitetet.
sam
smip
beteende
Vill du hålla alla dörrar öppna och
samtidigt ha roligt? Då väljer du
sasam – samhällsvetenskapsprogrammet
med samhällsvetenskaplig
inriktning. Ett samhällsprogram
kryddat med medieproduktion,
skrivande och alla psykologikurser
som finns på gymnasiet.
Här funderar vi över vem människan
är och hur det kommer till
uttryck i samhället och världen.
Är du intresserad av globala frågor?
Smip är ett samhällsvetenskapligt
program med samhällsvetenskaplig
inriktning, med fokus
på de stora politiska utmaningar
världen står inför. Vi studerar
exempelvis demokratisering,
maktförhållanden och hållbar
utveckling på internationell nivå.
I årskurs tre genomför vi fältstudier
i ett land utanför Europa.
Vill du fördjupa dig i identitet
och människans plats i samhället?
Fundera över samspelet mellan
individer och kulturer? Då är
sam beteende – samhällsvetenskapsprogrammet
med inriktning
beteendevetenskap – rätt
för dig. Hos oss får du arbeta
med kommunikation samt hur
människan formas av idéer och
av samhället som omger henne.
s. 12 s. 14 s. 16
10

POÄNGPLANER – TRE VÄGAR PÅ SA
sam
smip
beteende
Gemensamma ämnen
Engelska 5 och 6
Historia 1b
Idrott och hälsa 1
Matematik 1b och 2b
Naturkunskap 1b
Religionskunskap 1
Samhällskunskap 1b
Svenska 1, 2 och 3
200p
100p
100p
200p
100p
50p
100p
300p
Gemensamma ämnen
Engelska 5 och 6
Historia 1b
Idrott och hälsa 1
Matematik 1b och 2b
Naturkunskap 1b
Religionskunskap 1
Samhällskunskap 1b
Svenska 1, 2 och 3
200p
100p
100p
200p
100p
50p
100p
300p
Gemensamma ämnen
Engelska 5 och 6
Historia 1b
Idrott och hälsa 1
Matematik 1b och 2b
Naturkunskap 1b
Religionskunskap 1
Samhällskunskap 1b
Svenska 1, 2 och 3
200p
100p
100p
200p
100p
50p
100p
300p
1150p
1150p
1150p
Programgemensamma ämnen
Psykologi 1
50p
Filosofi 1
50p
Moderna språk
200p
300p
Programgemensamma ämnen
Psykologi 1
50p
Filosofi 1
50p
Moderna språk
200p
300p
Programgemensamma ämnen
Psykologi 1
50p
Filosofi 1
50p
Moderna språk
200p
300p
De här kurserna är samma för alla samhällsvetenskapsprogram
Inriktningskurser
Geografi 1
Historia 2a
Religionskunskap 2
Samhällskunskap 2
Samhällskunskap 3
100p
100p
50p
100p
100p
Inriktningskurser
Geografi 1
Historia 2a
Religionskunskap 2
Samhällskunskap 2
Samhällskunskap 3
100p
100p
50p
100p
100p
Inriktningskurser
Sociologi
Kommunikation
Ledarskap och organisation
Samhällskunskap 2
Psykologi 2a
100p
100p
100p
100p
50p
450p
450p
450p
Programfördjupning
Skrivande
Psykologi 2a
Psykologi 2b
Medieproduktion 1
100p
50p
50p
100p
300p
Programfördjupning
Internationella relationer
Globala utvecklingsstudier 1
Globala utvecklingsstudier 2
100p
100p
100p
300p
Programfördjupning
Kultur- & idéhistoria 100p
Identitet & livsfrågor 100p
Människa, makt & modernitet 100p
300p
Individuellt val
Gymnasiearbete
200p
100p
Individuellt val
Gymnasiearbete
200p
100p
Individuellt val
Gymnasiearbete
200p
100p
De här kurserna är samma för alla studieförberedande program
Summa 2500p Summa 2500p Summa 2500p
11

SA sam
ett brett val
Sam på
Rosendal!
På vår breda sam-profil ligger fokus på människan i samhället
med historiska, sociala, politiska och kulturella
perspektiv. I profilen får du alla fördelar med ett vanligt
sam-program, men också extra mycket psykologi och
mer tid i svenska. Vi bjuder på stor variation i uppgifter och
arbetsformer – från föreläsningar till seminarier, projekt och
rollspel. Varje år möter du dessutom intressanta föreläsare
och deltar i heldagar med olika teman. Du har roligt medan
du lär dig och är väl förberedd för högskola och arbetsliv.
Öppna dörrar
Hos oss står dörren öppen. Vi tycker att
det är viktigt att du kan komma till oss
och diskutera – undervisningen ska inte
bara pågå på lektionerna! Öppna dörrar
är det också till omvärlden: Många projekt
blickar utåt och under gymnasiearbetet
står världen i fokus,
»Sam
känns
verkligen
som ett
andra hem
Anna, elev
En ingång –
massor av utgångar!
Efter tre år hos oss kan du bli nästan
vad du vill. Tidigare elever jobbar
bland annat som: kostvetare, jurist,
fysioterapeut, fotograf, medieanalytiker,
tävlingsförare, gymnasielärare,
polis, sjuksköterska, lokförare, personalvetare,
socionom, statsvetare,
psykolog, programledare,
journalist, konstvetare,
mäklare, musiker, officer,
butler, parfymör, iIllustratör,
rekryteringskonsult,
chefredaktör,
yogalärare,
sommelier,
litteraturvetare.
efter

SPÄNNANDE
PROJEKT
Samdagarna
På de årliga Samdagarna talar
inbjudna föreläsare om aktuella
samhällsfrågor och du använder
din kunskap för att på ett kreativt
sätt lösa spännande uppdrag
tillsammans med elever från alla
årskurser.
Uppdrag
granskning
I årskurs 1 får du tillsammans med klasskamrater
granska kommunens verksamhet, till exempel
framkomlighet för funktionshindrade, situationen
för hemlösa och Uppsalas busstrafik och göra en
dokumentär.
Utopi/dystopi
I årskurs 2 arbetar vi ämnesövergripande kring
frågor om det perfekta samhället. Finns det? Vill
vi ha det? Och hur fel kan det gå?
Klimatrollspel
Under ditt tredje år deltar du tillsammans med
elever från andra klasser på skolan i ett rollspel om
klimatet.
Spännande
kurser
MYCKET
PSYKOLOGI!
Vad har gjort mig
till den jag är? Hur
fungerar grupptryck?
Vad händer i
hjärnan vid en depression?
Varför leker
barn? Detta är
några av de frågor vi
tar upp inom ämnet psykologi, som vi läser i alla tre
årskurser på Sa-sam.
HISTORIA &
SAMHÄLLSKUNSKAP
Genom alla dina tre år på gymnasiet följer historien
och samhällsvetenskapen med. Hur har samhället
utvecklats? Hur fungerar det? Hur har olika
människor i olika tider tänkt och tyckt om sina
samhällen? Tillsammans undersöker vi allt från hur
global politik fungerar till hur enskilda individer kan
påverka historien och samhället.
SVENSKA &
SKRIVANDE
Debattartiklar, akademiska uppsatser, essäer, analyser
– på gymnasiet är det alltid mycket skrivande
men här får du genom kursen Skrivande extra tid att
slipa på dina texter tillsammans med lärare som har
mångårig erfarenhet av professionellt skrivande och
skrivundervisning. I Svenska 1, 2 och 3 deltar du till
exempel i litteratursamtal och lyssnar på litteraturföreläsningar,
tränar argumentation och muntligt
framförande.
efter sam:
Elin
sam:

SA smip
Smip!
ett globalt val
SMIP är ett samhällsvetenskapligt program med fördjupningskurserna
Globala utvecklingsstudier 1 och 2
samt Internationella relationer. Hållbar utveckling och
internationella frågor är centrala i undervisningen och vi har
tillgång till aktuell forskning genom lärarnätverket Kompetenscentrum
Uppsala: Lärande för hållbar utveckling. I årskurs
3 gör vi en fältstudie där de teoretiska kunskaperna
tillämpas.
Projekt
På smip får du arbeta i ämnesöverskridande
projekt. Fokus ligger på globala frågor
och hållbar utveckling med teman som
vatten, konflikt, livsmedelsförsörjning
och klimatrollspel. Du får samarbeta med
andra elever och samla information, bearbeta
och redovisa. Arbete i projektform
ger dig också en möjlighet att förbättra
och utveckla dina tidigare kunskaper.
Svårighetsgraden i projekten höjs successivt
både när det gäller innehåll och redovisningsformer.
– Att jobba i projektform är karaktäristiskt
för smip. Det är något mer än
traditionell undervisning. Man tränar
eleverna att söka kunskap och redovisa på
olika sätt, säger Siw-Inger Halling, lärare
på smip.
Arbetssätt
Programmet har ett varierat arbetssätt
där det är en tillgång om du har ett eget
driv och kan ta ansvar för dina studier.
– Vi jobbar på olika sätt, med grupparbeten,
diskussioner, seminarier och
muntliga redovisningar och tidvis även
med projekt som till exempel fred- och
konfliktprojektet, berättar läraren Hans
Niklasson.
Kombinationen av självständigt arbete
och grupparbete är mycket uppskattat av
eleverna som beskriver det som både omväxlande
och stimulerande.
– Ofta behöver man inte sitta och skriva
prov, vi har flera kreativa redovisningar.
Om du tycker om att prata och diskutera
med andra människor passar smip dig
väldigt bra, anser Andrea Byding, tidigare
elev på smip.
Samarbeten
En del av undervisningen på smip sker i
form av studiebesök på organisationer
och institutioner med anknytning till
programmet.
Vi har samarbeten med Nordiska
Afrikainstitutet, Uppsala universitet och
Sveriges lantbruksuniversitet. Detta bidrar
inte bara till en bredare utbildning,
utan ger också eleverna kontakter utanför
skolan. Vi bjuder också in personer med
erfarenhet av olika länder som föreläsare.
– Eleverna blir ofta väldigt engagerade
och intresserade av samhällsproblematiken.
Många blir också nyfikna på vad
man faktiskt kan åstadkomma. Det resulterar
i intressanta klassrumsdiskussioner,
säger Åsa Ridefelt, lärare på programmet.

– Intresserad av
internationella
frågor och hållbar
utveckling?
Då är sa-SMIP
rätt för dig!
Fältstudien
Sista terminen i trean åker smip-klasserna
till ett land utanför Europa där de gör
en fältstudie. Fältstudien är resultatet av
tre års undervisning där eleverna har arbetat
i projekt och i grupper, ett arbetssätt
som de även får tillämpa under sin fältresa.
– Vitsen är att komma iväg och studera
det teoretiska i verkligheten, berättar
Siw-Inger Halling, en av de ansvariga lärarna
för fältstudierna.
Fältstudien är alltid fokuserad på att
förstå hållbar utveckling i det specifika
landets sammanhang, till exempel klimat
an passning kring Victoriasjön i Kenya
eller turismens påverkan på kvinnors försörjningsmöjligheter
i Nicaragua.
Under fältstudierna arbetar eleverna
med intervjuer och deltar i olika aktiviteter
för att lära känna lokalbefolkningen.
Amanda Sajadi, tidigare elev på smip,
berättar:
– Fältstudien knyter ihop säcken av all
kunskap som man bär med sig från alla
lektioner och de olika ämnen som man
läst. Främst skulle jag vilja säga att fältstudien
hjälper en att inse värdet av alla studier
och all kunskap efter tre år på smip.
Hemma i Sverige presenterar eleverna
sina arbeten på olika sätt, till exempel som
utställningar, Dagsverke Rosendal eller
föreläsningar. Slutligen skriver eleverna
en vetenskaplig uppsats utifrån det material
som samlats in.
»fältstudien hjälper en
att inse värdet av alla
studier och all kunskap
efter tre år på SMIP

SA beteende
Sa beteende
Identitet & samspel
Funderar du över vem du är och hur du påverkas av
de livsvillkor du lever i? Vill du fördjupa dig i frågor
som handlar om identitet och om att orientera sig i vår
tid? Lära dig mer om samspel och relationer mellan individer,
grupper och samhället? Är du nyfiken på sambanden
mellan normer, kulturyttringar och tankesystem? Då är sam
beteende – samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning
beteendevetenskap rätt val för dig.
Vi vill tillsammans med dig undersöka vad
det innebär att leva som människa idag. Vi
alla påverkas och präglas av vår kultur och
vårt samhälle samtidigt som var och en av
oss måste ta egna individuella beslut och
hitta oss själva. Världen vi lever i är föränderlig
och erbjuder fler möjligheter än
någonsin tidigare. Samtidigt har det moderna
samhället allt högre förväntningar
på dig som individ. Hur skall du orientera
dig i den världen? Hur skall du förstå dig
själv och dem och det runt omkring dig
som spelar roll för den du är?
Sam beteende på Rosendal har en stark
helhetssyn kring människan och hennes
identitetsskapande i det moderna, mångkulturella
samhället. Här lär man sig att
förstå sambanden mellan normer, tankesystem,
kulturyttringar och maktstrukturer
i smått som stort och här får man
verktyg för att förstå sig själv, sin samtid
och sitt samhälle. Vi är nyfikna på att tillsammans
med dig undersöka och erövra
de verktyg som behövs för att förstå vad
det innebär att vara ung idag.
För att skapa sammanhang och bred
förståelse har vi ibland temaveckor. Exempel
på teman är identitet, normer, modernitet,
rättigheter, brott och straff. Detta varvas
med den mer kursspecifika undervisningen
där man inom ramen för varje ämne
kan gå mer på djupet.
Vi tränar under utbildningens gång
på att söka och inhämta kunskap genom
olika medier och att redovisa på olika
sätt, i olika gruppkonstallationer och individuellt,
muntligt, skriftligt, via bilder
och film. För oss lärare är det viktigt att
variera formerna för att alla elever ska få
stimulans och utmaningar samt att det ska
vara roligt och kreativt.
16

»Det är
spännande att
tillsammans
med eleverna
djupdyka i
frågor som
verkligen berör
eleverna i deras
liv.
Anders Kalat, lärare
VÅRA FÖRDJUPNINGSKURSER
Programfördjupningskurserna skapar
tillsammans med övriga kurser en bred
och sammanhängande bild och förståelse
av människan och hennes samspel
med omvärlden. Kurserna nedan fördjupar
och knyter ihop programmets profil. Detta i
samarbete med de kurser som redan ingår
i programmet som psykologi, filosofi, samhällskunskap
och svenska. På sam-beteende
på Rosendal erbjuder vi dig som elev en
fördjupad bild av identitetsskapande, människans
tankevärld, det sociala samspelet och
hur det moderna samhället med sin kulturella
mångfald ger oss nya spelregler och förutsättningar.
»Här får man
verktyg för att
förstå sig själv,
sin samtid och sitt
samhälle.
KULTUR- & IDÉHISTORIA
Som en parallell till kursen Historia 1b ligger denna kurs. Här
får du en breddad historisk bild över hur människan har levt, tänkt
och gestaltat sig själv och sin kultur genom historien. Med hjälp av
mode, musik, mat, konst, film och litteratur kan vi komma nära
hur människor idag, igår och för länge sedan upplevde, tänkte
och kände det.
IDENTITET & LIVSFRÅGOR
I den här kursen har vi ett inifrånperspektiv när vi ser på människan.
Vem är jag? Vad påverkar min identitet? Vilka livsfrågor
brottas jag med? Inom ramen för kursen arbetar vi med alltifrån
idéströmningar, livsåskådningar och kultur till hur den ökande
individualismen får dig som person att göra nya vägval.
MÄNNISKA, MAKT &
MODERNITET
Här vänder vi blicken utåt och studerar hur den moderna världen
har förändrat sina krav på människan. I denna kurs arbetar
vi med de nu rådande förutsättningarna i såväl grupp, kultur och
samhälle. Hur påverkar det moderna samhället dig som individ?
Har du makt och inflytande? På stora skeenden, i din vardag, över
ditt liv?
Programfördjupningskurserna ger en god grund och bidrar
med material inför gymnasiearbetet i åk 3.
17

Ellen Friesbiblioteket
– Det är lugnt här, liksom lite avskärmat från allt som
är runt omkring, och grupprummen är ett bra ställe
att plugga på, säger Anna Strömbäck som då och då
använder biblioteket när hon pluggar.
I biblioteket finns det över tolvtusen
böcker. Romaner och facklitteratur blandas
med tidsskrifter, serier, databaser och
schackspel. Behöver man hjälp med att
hitta en bok eller undrar över något är
det bara att prata med bibliotekarien Lisa
Åström eller biblioteksassistenten Slobodan
Duric.
Men innanför de stora glasväggarna
finns det inte bara böcker, utan även
många roliga projekt och evenemang.
Biblioteket har aktiviteter som Litteraturdagen,
jultävlingen, påskäggsjakt
och boktips inför både jul- och sommarlov.
Världsbokdagen firas också på Rosendal.
Då bjuds intressanta författare in
och föreläser för alla elever. Bland annat
har författarna Bob Hansson, Johanna
Nilsson och Jonas Hassen Khemiri gästat
skolan.
Ytterligare en populär tävling är det
årliga Boktornet.
I Boktornet läser eleverna skönlitteratur
och fackböcker för att samla ihop poäng
till klassen. Den klass som har högst
genomsnittspoäng vinner ett pris vid slutet
av läsåret.
– Det som är roligt med Boktornet
är att tävlingen får en himla fart på folks
läslust, säger svenskläraren Nadja Ljunggren.
18

Hallå där Lisa &
Slobodan!
Slobodan
Vem är du?
– Jag är Slobodan Duric, jag är utbildad i komparativ
litteratur. Jag kommer från Bosnien och har tidigare jobbat
som kulturjournalist. Jag har jobbat på nästan alla
skolor i Uppsala men har varit med på Rosendal sedan
starten. På Rosendalsgymnasiet är det alltid mycket folk
i biblioteket.
Vad tycker du om Rosendal?
– Bästa skolan i Uppsala, det räcker så.
Lisa
Vad är din uppgift?
– Jag är ett stöd för alla elever, jag hjälper till med lästips
och med att söka information. Jag håller koll på vilka
böcker som ska delas ut till klasserna och med att registrera
dem första gången.
Vad är det bästa med Rosendalseleven?
– Rosendalseleven är glad, trevlig och intresserad av
böcker. Man kan verkligen diskutera litteratur med
dem.
I vårt mysiga bibliotek kan du plugga, läsa tidskrifter, få boktips och
studiehjälp av våra bibliotekarier och förstås låna och läsa böcker.

Nahid Perss
Hassen Khemiri
ttare
Leymah Gbowee
– Nobelpristagare fredspris 2011
Författare, politiker, programledare, forskare
nielsson
professor, författare
Sofia Hellqvist-Bernadotte
– prinsessa
Phung Xuan Nha
– utbildningsminister Vietnam
och experter inom många olika områden
besöker regelbundet Rosendalsgymnasiet.
Skolan har till och med haft besök av två nobelpristagare,
fredspristagaren Leymah Gbowee och
Amartya Sen som fick ekonomipriset 1998.
Mer eller mindre varje vecka fylls matsalen
med intressanta föreläsare för både elever och
personal. Hösten 2020 får skolan besök av bland
annat journalisten Martin Schibbye.
Här är ett litet urval av alla gäster som föreläst
på skolan:
Margot Wallström • Sofia Hellqvist-Bernadotte
• Gudrun Schyman • Birgitta Olssson • Sara
Mohammad • Katarina Wennstam • Paul Hansen
• Lotta Lundgren • Ulf Danielsson • Lasse
Berg • Cecilia Östlund • Maria-Pia Boëthius •
Pieter ten Hoopen • Nahid Persson Sarvestani
• Mattias Göransson • Björn Häger • Jessica
Ritzén • Katarina Gunnarsson • Urban Löfqvist
• Sofia Mirjamsdotter • Göran Segeholm • John
Christoffersson • Max Halldén • Amartya Sen •
Leymah Gbowee • Phung Xuan Nha • Svante
Axelsson • Carl-Johan Vallgren • Lilian Thuram •
r Holmgren • Marika Griehsel
Lasse Berg
– författare
– Sveriges Riksbanks pris i ekon
till Alfred No

Lotta Lundgren
– programledare
on Sarvestani
– filmare
Lilian Thuram
– fotbollsspelare
Ulf Danielsson
– fysikprofessor, författare
Carl-Johan Vallgren
– författare
Pillerpodden
– opinionsbildare
Katarina Gun
– journalist
ROSENDAL – MITT
I VERKLIGHETEN!
Pär Holmgren
– meteorolog
Margot Wallström
– före detta utrikesminister
Gudrun Schyman
– före detta partiledare för Feministiskt initiativ
Björn Häger
– journalist
Amartya Sen
omisk vetenskap
bels minne 1998
Paul Hansen
– fotograf
Birgitta Ohlsson
– riksdagsled
Katarina Gunnarsso
– journalist

Studieteknik
Att börja på gymnasiet kan kännas som att komma hem, men det kan
också ta tid att anpassa sig till nya krav och större ansvar.
För att hjälpa våra elever arbetar vi med studieteknik på flera
olika sätt. Det handlar om storskaliga satsningar som föreläsningar
om hur man bäst löser uppgifter eller planerar sin tid. Men vi har
också mindre insatser – enskild stödundervisning, mattestuga och
kompletteringstid. Plugg & Chill är en återkommande träff där elever
och lärare samlas, pratar om studier och löser läxuppgifter under
avslappnade former. Dessutom har vi föreläsningar om livstil och
hälsa, samt stresshanteringsgrupper för dem som behöver stöd och
prat i skolvardagen.
Föreläsningar om informationssökning
och digitala hjälpmedel
22

Valvaka Rosendal
Vid varje val, svenskt eller amerikanskt, brukar
Rosendalsgymnasiet anordna en valvaka. Vid tidigare val,
som till exempel riksdagsvalet 2018, samlades över 400
elever i skolans matsal för att övervaka valet. Det finns
alltid en gemensam känsla av pirr och spänning hos de
flesta av eleverna – hur ska det gå i detta val?
Elevkåren Rosendal och rektor Jeanette
välkomnar alla spända elever till valvakan
med ett kort tal i matsalen. Elevkåren presenterar
alla aktiviteter som en kan göra
under kvällen om en inte vill sitta bänkad
framför valvakan. Tidigare valvakor har det
till exempel funnits Guitar Hero, manikyr,
pimpning av hörlurar och sumobrottning.
Det mest uppskattade är nog möjligheten
att övernatta på skolan!
Morgonen efter dessa valvakor är alla trötta
efter nattens spektakel. Alla hasar sig
ur grupprummen och ner för trapporna till
matsalen. Skolans matpersonal serverar
frukost till alla trötta personer. Alla njuter
av gemenskapen som formats under valvakans
kväll och natt. En gemenskap som inte
går att konstruera, den kommer naturligt.
Spänd väntan på valresultaten
23

Intresserar du dig för naturvetenskap och matematik är
NA det självklara valet för dig. Här får du massor av verktyg
för att ta dig vidare till universitet och högskola. Vårt
mål är att du genom uppmuntran, stöd och utmaningar ska
lyckas med dina studier. Det ska vara roligt och inspirerande
att gå på Rosendal!
Varierad
undervisning
Hos oss får du undervisning där vi
varvar teori och praktik. I ämnesfördjupningar
får du träna analytiska förmågor
och utveckla ditt tänkande. Du
får göra en exkursion till Erken, gå på
studiebesök samt lyssna på föreläsningar
av inbjudna forskare. Några av Rosendals
lärare arbetar även på Uppsala
universitet. Detta samarbete gör att vi
ibland har både laborationer och föreläsningar
på Biomedicinskt centrum
och Ångströmlaboratoriet.
– Det roliga med att gå natur är att
vi gör många olika saker. Vi har besökt
universitetet flera gånger och det är
bra för att få insikt om vad som kommer
sen, säger eleven Moa Enström
Blomster.
Du kommer även att ha seminarier
av olika slag, vara med i studiegrupper
och arbeta självständigt.
– Här på skolan finns tillgång till
elevarbetsplatser och det är skönt att
själv kunna bestämma var man vill sitta
och jobba. Jag har verkligen lärt mig
att ta eget ansvar, säger eleven Kristoffer
Ley.
Gemenskap
– På Rosendal är det bra eftersom vi
elever har gemensamma mål. Vi hjälper
varandra och det är även lätt att
fråga elever i andra årskurser om hjälp,
säger eleven Neda Safa.
Här är också gemenskapen mellan
lärare och elever viktig.
– Jag tycker att lärarna är toppen!
Jag valde natur först och främst för att
det är ett brett program men lärarna
på Rosendal fick mig verkligt intresserad
av ämnena, säger eleven Mattias
Hesselgren.
Progression
Du får delta i projekt som Universitetsdagarna,
Experimentell fysik, Staden
och Projektmässan. Vi arbetar medvetet
mot programmålen under alla
tre åren. Det innebär att dina tidigare
kunskaper och färdigheter utvecklas
genom att svårighetsgraden ökar och
att du som elev förväntas bli mer och
mer självständig och att det du lärt dig
inom ett ämne blir något du kan dra
nytta av i andra ämnen.
– Jag kände mig väl förberedd när
jag kom till universitetet, säger Maria
Magnusson, student på läkarprogrammet
i Lund och före detta na-elev på
Rosendalsgymnasiet. Jag kunde redan
skriva rapporter och hade ett vetenskapligt
förhållningssätt som gav mig
försprång framför många av mina
kurskamrater.

Rosendalsgymnasiet ger dig
en bra naturvetenskaplig
grundutbildning som
öppnar många dörrar
för framtiden.
NA
Naturvetenskaplig
inriktning

Profiler på NA
I årskurs 3 på Naturvetenskapsprogrammet får du
fördjupa dig i en av dessa profiler
Bioteknik
Bioteknik är en profil för dig som är ute efter djupare förståelse
för att använda celler eller delar av celler i tekniska tilllämpningar.
Profilen Bioteknik ger dig chansen att fördjupa
dina kunskaper inom kemi och biologi samtidigt som du får
utveckla dina laborativa färdigheter. I profilen ingår kurserna
Bioteknik och Naturvetenskaplig specialisering. Vi fördjupar
oss framförallt i tre ämnesområden: antibiotikaresistens funktion,
framställning av medicin och genmodifiering med etiska
ställningstaganden. Vi arbetar med större projekt, laborationer
och aktuell forskning genom att bjuda in forskare från medicinska
institutioner från bland annat BMC.
Biologisk mångfald och
hållbar utveckling
Är du beredd att tackla de stora framtidsfrågorna som kan
rädda jorden samtidigt som du får fördjupa dina kunskaper
om miljön så passar profilen Biologisk mångfald och hållbar
utveckling dig utmärkt. Den här profilen innehåller kurserna
Naturvetenskaplig specialisering samt Politik och hållbar utveckling
och ger dig möjlighet att göra exkursioner och studera
naturen samt att diskutera den senaste forskningen.
– Vi kan förändra tillsammans, för en bättre värld, säger
läraren Annika Magnusson Ehn.
26

Tvärvetenskap
Om du, förutom naturämnen, är intresserad av humaniora
och samhällskunskap är den tvärvetenskapliga profilen något
för dig.
– Vi brukar säga att den här profilen kommer att vara rolig,
nyttig och lärorik oavsett vad du tänker läsa på universitetet,
säger Pelle Brändén, som undervisar i profilen.
I stället för att fördjupa oss i ett visst ämne tittar vi närmare
på ett tema som vi studerar utifrån ett naturvetenskapligt,
historiskt, ekonomiskt, filosofiskt, psykologiskt, sociologiskt,
kulturellt och etiskt perspektiv. Exempel på teman som kan
studeras är “brott och straff” och “normalitet”. Profilen har
också fokus på fördjupad vetenskaplighet utifrån både naturvetenskap,
samhällsvetenskap och humaniora. Det är en både
bred och djup profil.
Matematik/fysik/
programmering
I den här profilen väljer du två av de tre kurserna: Matematik
5, Fysik 3 och Programmering 1. Du fördjupar då tidigare
kunskaper inom ämnena samt lär dig nya områden, vilket ger
dig goda förutsättningar för fortsatta universitetsstudier. I Fysik
3 studeras bland annat den allmänna relativitetsteorin samt
kvantmekanik, medan du i kursen Matematik 5 lär dig lösa
differentialekvationer, får fördjupade kunskaper inom kombinatorik
och dessutom får arbeta med mer omfångsrik problemlösning.
Om du väljer Programmering 1 arbetar du med konkreta
problemsituationer där du tillägnar dig grundläggande
kunskaper i Java.
– Många elever tycker programmering är otroligt kul, det är
något helt nytt, säger läraren Karl Sitell

Exkursion till Erken
En stor del av elevernas undervisning i
hur man gör naturvetenskapliga undersökningar
sker under en två dagar lång
exkursion till Roslagen. Alla elever på
naturvetenskapliga programmet tillbringar
under hösten i årskurs 2, två dagar
vid Uppsala universitets laboratorium vid
sjön Erken. Eleverna undersöker under
dessa dagar, tillsammans med personal
från Erkenlaboratoriet och sin biologilärare
från skolan, sjön och dess omgivning.
Vid hemkomsten skriver eleverna
Staden
– I korthet handlar projektet Staden om
problemlösning kring hållbarhet. Alla
elever i årskurs 3 skapar påhittade städer,
som ska vara hållbara i 500 år, säger Anders
Kalat, filosofilärare.
Alla elever i årskurs 2 som valt det naturvetenskapliga
programmet kommer
under tre dagar att genomföra Staden.
Projektet går ut på att eleverna ska lösa sex
olika problem som kan uppstå i olika samhällen,
i sin påhittade stad. Eleverna arbetar
i grupper och handleds av sina lärare.
en laborationsrapport där de redovisar
sina undersökningar. En kortare muntlig
presentation av undersökningen görs vid
laboratoriet. Förläggning sker vid kursgården
Norr Malma.
Större delen av exkursionen ingår i kursen
Biologi 1. Eleverna lagar sin egen mat
i provisoriska fältkök och bland annat.
denna del av undervisningen ingår i kursen
Idrott och hälsa 1.
De lösningar de kommer fram till ska
vara hållbara i 500 år. Tanken med projektet
är att eleverna ska använda sig
av kunskaperna de fått inom naturvetenskapen
som de sedan följer upp ur
ett samhällsvetenskapligt perspektiv,
genom att granska hållbarheten.
Projektet avslutas med en presentation
av vardera stad samt en klassdiskussion
där eleverna talar för
och försvarar sina lösningar inför
de andra klasskamraterna.
Gymnasiearbetsmässan
I maj arrangerar eleverna i trean på naturvetenskapsprogrammet
en stor elevmässa
för elever i årskurs 2 dit även allmänheten,
släkt och vänner inbjuds där
de ställer ut och presenterar de undersökningar
de genomfört inom ramen för sina
gymnasiearbeten. Mässan besöks även av
kunniga naturvetare och forskare från
Uppsala universitet och SLU,
och några av dessa ställer upp
som jury och bedömer elevarbetenas
vetenskapliga
djup, bästa presentation,
mm. Vid mässans slut sker
en prisutdelning.
28

Projekt
på NA
Universitetsdagarna
Syftet med universitetsdagarna är att
eleverna ska få besöka olika naturvetenskapliga
institutioner på universitetet och
där få inspirerande föreläsningar. Föreläsarna
har blivit ombedda att presentera
vilken frågeställning de arbetat kring
och hur de samlat in och analyserat data
- alltså en del av det vetenskapliga arbetssättet.
Förhoppningsvis leder besöken
till att eleverna får en mer konkret bild
av hur en del av det vetenskapliga arbetssättet
går till. Efter föreläsningarna ska
eleverna bearbeta sina anteckningar och
sätta ihop en presentation som de sedan
ska hålla för andra elever i klassen.
29

Matematik
på Rosendal
För dig som är intresserad av
matematik finns flera valmöjligheter
på Rosendalsgymnasiet.
Om du redan har betyg i gymnasiekursen
Ma1c kan du välja inriktningen Matematik+
och fortsätter då direkt med Ma2c.
När det är dags för matematik på schemat
delas klasserna upp och Matematik+ har en
egen grupp och lärare. Eftersom de flesta
i den här gruppen är extra intresserade av
matematik kan läraren hålla en lite högre
nivå och, i mån av tid, fördjupa mer.
Den lokalt utformade kursen Matematik
specialisering: ”Från tal till vektor”
kan läsas i årskurs 3 och ger dig som
elev en första kontakt med den högre
matematiken genom föreläsningar, gemensamma
problemlösningsövningar
och diskussioner. Kursen tar dig genom
flera speciellt utvalda områden som du
annars skulle få möta först på universitetsnivå
och tjänar på så sätt som en god
förberedelse inför högre studier. Det är
ett lämpligt val för dig som har ett brinnande
intresse för matematik och vill få ett
kunskapsmässigt försprång inför framtiden.
På Rosendalsgymnasiet finns även en matteklubb. Vi
har deltagare från alla årskurser som tycker att det är roligt
att lösa och resonera kring matematiska problem. Rosendalsgymnasiet
har också en stolt tradition av att årligen delta
i Skolornas Matematiktävling. År 2019 placerade sig vårt
duktiga lag på 4:e plats totalt i Sverige!
30

Röster om NA
– Jag tycker naturprogrammet på Rosendal
är otroligt bra. Vi lär oss mycket
och lärarna är väldigt stöttande. Jag
valde natur då det är den bredaste
linjen och för att jag älskar biologi.
Jag förväntade mig att det skulle vara
extremt svårt och mycket plugg, men
även att andra studiemotiverade och
likasinnade skulle samlas.
Jag älskar min klass och är så nöjd
med de jag hamnat med, det hade inte
kunnat bli bättre.
Det kan vara svårt i perioder men
så är det med allt och i slutändan är
det alltid värt det. Utöver skolarbetet
händer det mycket roliga aktiviteter
på skolan som livar upp vardagen.
Bean Khalil
– före detta elev
– Rosendal är en fantastisk skola med
bra lärare, bra lokaler och en atmosfär
som bidrar till en studiemiljö i toppklass.
Vår äldsta dotter tog studenten i
fjol och vår yngsta går sitt tredje år och
båda är väldigt nöjda. Lärarna är mycket
engagerade, alltid uppriktigt intresserade
och hjälpsamma. På skolan drivs
också många kulturella aktiviteter, något
som med största säkerhet bidrar till
den goda stämning som genomsyrar
hela skolan.
Vi ger Rosendal våra varmaste rekommendationer!
Natur-sam
Donya Taslimi
– elev
– Jag tyckte naturprogrammet var suveränt!
Det var en intensiv men rolig
och inspirerande linje. Lärarna ville
att vi skulle prestera så bra som möjligt
utifrån våra egna förutsättningar och
fanns där och peppade hela vägen. Jag
ville spendera min gymnasietid med
andra ambitiösa elever som tyckte om
samma ämnen som jag och jag tror inte
att det är något jag kunde ha hitta på
andra ställen än Rosen.
Jenny Lindholm
– förälder
Inför årskurs 2 har du möjlighet att välja inriktningen Naturvetenskap
och samhälle. Det innebär att du byter ut
två av de naturvetenskapliga kurserna mot Geografi 1 och
Samhällskunskap 2. Om du väljer inriktningen Naturvetenskap
och samhälle kommer du gå kvar i din klass.
Poängplan
Gemensamma ämnen
Engelska 5 och 6
Historia 1b
Idrott och hälsa 1
Matematik 1c, 2c och 3c
Religionskunskap 1
Samhällskunskap 1b
Svenska 1, 2 och 3
200p
100p
100p
300p
50p
100p
300p
1150p
Programgemensamma ämnen
Biologi 1
100p
Fysik 1a
150p
Kemi 1
100p
Moderna språk
100p
Inriktningskurser
Biologi 2
Fysik 2
Kemi 2
Matematik 4
Programfördjupning
ges som valbara profilpaket.
450p
100p
100p
100p
100p
400p
Biologisk mångfald och hållbar
utveckling
Politisk och
hållbar utveckling
100p
Naturvetenskaplig
specialisering
100p
...........................................................
Bioteknik
Bioteknik
100p
Naturvetenskaplig
specialisering
100p
...........................................................
Matematik/data/fysik
Du väljer 2 av dessa 3 kurser:
Matematik 5
100p
Programmering
100p
Fysik 3
100p
...........................................................
Tvärvetenskap
Historia 2a
100p
Humanistisk & samhällsvetenskaplig
specialisering 100p
Individuellt val
Gymnasiearbete
Summa
200p
200p
100p
2500p
31

Elevhälsoteamet
Elevhälsoteamet på Rosendalsgymnasiet
består av skolsköterska, skolkuratorer,
studie- och yrkesvägledare,
speciallärare och skolpsykolog samt skolledning.
Elevhälsoteamets uppdrag är att
bidra till och underlätta för elever att nå
målet för sina studier. Arbetet görs på
såväl individ- grupp- och organisationsnivå.
Fokus är skolans gemensamma hälsofrämjande
och förebyggande utvecklingsarbete.
Vi vill tillsammans med hela
skolans personal skapa en lärandemiljö
där alla elever kan utvecklas och må bra.
Sara Undén, programrektor
Jeanette Fry, rektor
Leena Sundsten, skolpsykolog
32

– vi finns här för dig
Dragan Perkovic, Kurator
Emma Lundgren, syv
Karin Jonsson, speciallärare
Lena Olof-Ors, syv
Anna Beckman, syv
Annika Ehn Magnusson, förstelärare
Gunilla Nordén, Kurator
Katia Grzechnik, Skolsköterska
… och dessutom:
Christer Nilsson, programrektor

Estet+
I och med den nya gymnasiereformen, Gy11,
togs all estetisk verksamhet bort från gymnasieprogrammen.
På Rosendalsgymnasiet
ville vi behålla den kreativa verksamheten
på skolan som ett komplement till den teoretiska
undervisningen. Därför införde Rosendal
Estet+.
Vi vill att alla våra elever ska få
mycket träning i olika typer av
kommunikation. Estet+ är en
del av detta arbete. Att hålla
tal, att diskutera, analysera, reflektera
och debattera. En duktig kommunikatör
behöver även ha verktyg för att förstärka
sitt budskap med hjälp av bild,
film, musik, kroppsspråk och drama.
Att öva på och skaffa sig tillgång till
dessa färdigheter är ett av målen med
Estet +.
Undervisningen ska ge eleverna
möjlighet att öva, utveckla färdigheter
och hitta olika uttrycksformer som
gynnar dem i olika sammanhang där de
ska presentera sig själva och sina kun-

skaper. Kunskaper om, och färdigheter
i estetisk kommunikation ökar
även förmågan att uppfatta och tolka
budskap som förs fram i kulturliv, i
medier och människor emellan.
På de högskoleförberedande program
som Rosendal har är det mycket
plugg och många teoretiska lektioner.
Vi här på skolan har skapat Estet
+ för att skapa tillfällen där eleverna
får ett annorlunda och förhoppningsvis
lite roligt inslag i skoldagen. Vi
anser att aktiviteter där kreativt skapande
i grupp står i fokus är stressförebyggande,
stressreducerande och
gemenskapsfrämjande.

duscha
språk!
trettionde
september
Med fokus på
språket
Språkundervisningen är en viktig del av vardagen
på Rosendalsgymnasiet. Vi erbjuder språkkurser
på flera nivåer och utöver det anordnas också
roliga språkevenemang på skolan. Cecilia Ringmar,
spansklärare och Florence Naud Björklund, franskoch
spansklärare, både undervisar och är engagerade i
spännande projekt.
Språkkurserna på skolan
På Rosendal erbjuder vi franska och
spanska upp till steg 5, samt tyska och italienska.
Går du ett samhällsvetenskapligt
program ingår steg 4, vilket är viktigt för
din framtida utbildning, då det ger dig en
meritpoäng.
– Vi är stolta över vår undervisning
och våra erfarna lärare, säger Cecilia. Vill
du läsa andra språk, så som ryska och kinesiska,
kan du läsa dessa kurser kvällstid
på andra skolor.
Universitetssamarbete
Rosendals breda samarbete med Uppsala
universitet syns även i språkundervisningen.
Språklärarna har ett samarbete
med Uppsala universitets fortbildningsavdelning,
som arbetar för att fortbilda
skolpersonal med fokus på internationalisering.
– Vi vill ha det så autentiskt som möjligt,
förklarar Florence.
Evenemang
Den 26 september varje år firas den europeiska
språkdagen. Detta är något som
Rosendal väljer att uppmärksamma genom
att välkomna årskurs 1 med en så
kallad ”språkdusch”. Här får elever i årskurs
2 och 3 undervisa i sina modersmål.
På skolan går elever från språkintroduktionsklasserna,
vilket gör att de andra
eleverna på skolan får ta del av en stor
bredd av språk och kulturer.
36

▲
Linnea Kjellberg mottar sitt
pris i EU-kommissionens
översättartävling Juvenes
Translatores i Bryssel 2012.
▲
Lilian Thuram (f.d. fransk världsoch
europamästare i fotboll)
besökte Rosendalsgymnasiet april
2017. Thuram har länge varit aktiv i
kampen mot rasism och diskuterade
med våra elever om tolerans och
mångfald i dagens Europa.
▲
Rosendalselever som läser
spanska på utbyte i Valencia
– Ett år talades 50 olika språk på skolan!
säger Cecilia.
Tävlingar
För dig som känner att du vill utmana
dig själv finns det möjlighet att delta i olika
tävlingar under din tid på Rosendal.
”Juvenes Translatores” är en tävling som
utlyses av EU-kommissionen, där elever
tävlar i att översätta från ett valfritt europeiskt
språk till svenska. Hundra elever
från Sverige får varje år ställa upp och
tävla mot varandra, och texten granskas
av just EU-kommissionen. Rosendal har
varit med fem gånger och vunnit två av
dem, även när konkurrenterna har varit
från skolor med språkinriktning. Vinnaren
får åka till Bryssel och vara med i en
tv-sänd prisutdelning, samt träffa vinnarna
från 27 andra europeiska länder.
En annan tävling du kan delta i är
”Poesi utan gränser”, en tävling som Rosendal
har vunnit flera år. I samband med
tävlingen lägger man fokus på att läsa och
skriva poesi i språkundervisningen på
skolan.
Utbyte
Florence tog för några år sedan initiativ
till ett projekt med utbytesstudenter från
Frankrike och senare gavs även spanskeleverna
möjlighet att ge sig in i ett liknande
samarbete med en skola i Valencia.
Här får elever utbyta kulturer och språk
med varandra, både via brevväxling, resor
och besök i varandras familjer och skolor.
– Det ger ett sådant avtryck på Rosendal
när det kommer en utbytesgrupp.
Oavsett vilket språk man läser så blir hela
skolan inblandad, berättar Cecilia.
Att få en givande språkutbildning är
en självklarhet på Rosendal. Det är en
central del i skolans undervisning och
har lett till många spännande och roliga
projekt. Det är lätt att bli engagerad och
inspirerad av såväl lärare som elever.
Här får du inte bara utveckla dina
språkkunskaper, utan även utvecklas själv
genom ständig uppmuntran och spännande
möten.
37

För dig som
är en relativt
nyanländ ungdom
i 16–19-årsåldern
erbjuder sprint en
väg in i samhället
och en möjlighet
att utvecklas
språkligt
samtidigt som
du får kunskaper
och betyg som
leder vidare till
gymnasiestudier.
»Det finns ett starkt driv hos eleverna på sprint,
det är ett ambitiöst studieprogram. Många
siktar in sig på att studera på universitetet så
småningom, förklarar David Erlandsson som är en av mentorerna
på programmet.
Förutom David Erlandsson arbetar
många andra lärare på Rosendal på
SPRINT-programmet, de flesta även
på gymnasieprogrammen. Någonting
som är väldigt omtalat om Rosendal är
den goda studiemiljön.
- De studiemotiverade har mycket
god nytta av den goda studiemiljön här
på skolan.
Mats Strand har arbetat som mentor
för sprint i fem år, och har många
gånger fått uppleva gamla elevers återbesök.
- Jag har jobbat här i sex år och det
har kommit tillbaka gamla elever på
besök. De kommer tillbaka med positiva
känslor och goda minnen. De såg
tillbaka på sin tid här som en bra tid.
Sprint-klassens elever har inte bara
en bra relation gentemot varandra, utan
programmet har också gjort flera samarbeten
med de andra programmen på
Rosendal. Bland annat har elever från
Sam fått chansen att dokumentera några
gripande livshistorier och händelser
som sprint-elever upplevt. Eleverna på
de två programmen har också träffats
flera gånger och diskuterat olika ämnen
tillsammans. sprint-programmet
har också samarbetat med sam-smip på
Rosendal, som de passande nog delar
korridor med. Resultaten är väldigt
lyckade.
Eleverna på sprint strävar mot samma
mål, det är god sammanhållning
och mycket samarbete, de får bra stöttning
av varandra men även mycket stöd
från lärarna för att de ska kunna stå på
egna ben med svenskan och studierna
som en bra grund.
- Vi mentorer finns alltid tillgängliga
för eleverna och vi anser att de
täta mentorskontakterna är någonting
unikt för sprint. Vår dörr står alltid
öppen, avslutar David Erlandsson.

SPRINT
Språkintroduktion

Lärarna här är duktiga, de får alla
elever att förstå. Jag hade en bra tid
här, även om det var mycket plugg.
–Aliyawer Qambari, fd elev på SPRINT
nu civilingenjörsprogrammet Uppsala universitet
Språket som nyckel
På SPRINT står språket i centrum. Här går
elever som är relativt nyanlända till Sverige.
Både elever som knappt har någon
skolgång och sådana som har lång utbildning
i bagaget, men som behöver lära sig
svenska för att kunna ta nästa steg.
– När eleverna lyckas uttrycka sig med
hjälp av det svenska språket, öppnas en
stor frihet och det är så häftigt att se, berättar
Marléne Åström, lärare på sprint.
Med språket som nyckeln till framtiden
jobbar lärarna aktivt med det svenska
språket inom olika ämnen och inte enbart
på de schemalagda svensklektionerna.
– Vår önskan är att samarbeta med
samhällskunskapslärare och naturkunskapslärare,
att få jobba med olika lässtrategier
och studietekniker, säger Marléne
Åström.
– Det är språkutvecklande i alla ämnen
och den inställningen har alla lärare på
sprint här på Rosendal, så måste det vara,
lägger Maria Gabrielsson till.
Det är en varm och vänlig känsla i
klassrummet. Elever med olika kulturer
från världen över samarbetar tillsammans
här på sprint. Alla har samma mål och viljan
att lära sig språket är väldigt stor.
syv på sprint
– Jag heter Anna Beckman och är studie- och
yrkesvägledare på Språkintroduktion, SPRINT.
Som studie- och yrkesvägledare på detta program
vägleder jag eleverna i det svenska skolsystemet,
och försöker ge dem en bra grund av information
så att de tar sig igenom sina studier här på
Rosendal och kommer vidare mot fortsatta studier.
Efter SPRINT går de flesta av eleverna vidare till
något nationellt gymnasieprogram, andra börjar på
komvux eller folkhögskola. Några av eleverna har
valt att studera vidare på Rosendal, vilket är roligt,
för då får jag följa med på deras resa i ytterligare tre
år.
Oavsett vilken väg eleverna väljer efter sina studier
här på SPRINT vill jag att de är välrustade med
information för att klara sig igenom hela skolsystemet
så att de till slut når ett arbete, förhoppningsvis sitt
drömarbete.
Anna Beckman,
SYV på SPRINT
40

Röster om SPRINT
– Jag trivs bra här! Rosendalsgymnasiet
har ett system som gör att jag
snabbt kan gå vidare till en mer avancerad
grupp om jag försöker. Här
pluggar eleverna självständigt och de
studerar mycket eftersom lärarna vill
att elever ska lära sig många ämnen.
Rosendal har bra metoder och ställer
man en fråga till en lärare får man svar
med många exempel. Efter sprint vill
jag läsa ett vårdprogram så att jag kan
läsa på universitetet och bli tandläkare.
Men först måste jag lära mig svenska
och Rosendal är den bästa skolan om
man vill lära sig svenska snabbt.”
Mohammad Abbas f.d elev
på SPRINT
Siyar Imamzada f.d elev på
SPRINT
– Sprint förbereder oss på ett bra sätt
inför gymnasiet. Jag själv vill bli ingenjör.
Lärarna är alltid trevliga mot
oss, och det är roligt att lära känna
kompisar från olika länder. Vi pratar
alltid svenska med varandra, och på så
sätt lär vi oss språket bättre också.
Det som är bra med Sprint på Rosendal
är att vi ofta gör roliga aktiviteter
tillsammans, som bio, teater, utflykter
och tävlingar.
Det som också är bra här är att vi
kan få studiehandledning på våra modersmål.
Intervju med
koordinator
Per Wingård
Vad är Sprint?
Sprint står för Språkintroduktionsprogrammet,
ett individuellt gymnasieprogram
med tyngdpunkt på att lära sig
svenska och läsa in grundskolekompetens.
Här på Rosendal har Sprinteleverna
möjlighet att nå tolv betyg, vilket är
vad som behövs för att bli behörig till
ett teoretiskt gymnasieprogram.
Hur kommer
eleverna in på Sprint?
Sprintgymnasiet (i gamla Bolandgymnasiets
lokaler) kartlägger nyanlända
ungdomars kunskaper och placerar
dem på de skolor i Uppsala kommun
som har Sprint. Det går inte att ansöka
till en viss skola, men vi försöker se till
att de som vill läsa vidare på ett teoretiskt
gymnasieprogram går Sprint på
en gymnasieskola som har teoretiska
program. Vi har i år plats för 100 elever
i våra fem Sprintklasser på Rosendal.
elevstöd
Vi på Sprint har en plats dit eleverna
kan gå på lediga stunder för
att umgås, få hjälp med pluggande,
öva sig på engelska (vår
elevstödjare Lisa har engelska
som modersmål) eller bara ta
en kopp te.
Lisa säger att en av de bästa
sakerna med vårt elevstödjarrum
är att man får möta elever
från alla klasser, inte bara sin
egen klass. Även elever från
gymnasiet brukar komma in.
Lisa Andersson,
elevstödjare på SPRINT
Hur länge går
eleverna på Sprint?
Det beror på var eleven befinner sig
när hen kommer in, men ungefär två
år. En del är snabba och klarar det på
ett år. Sprint är ett individuellt program,
vilket betyder att vi har olika
lösningar för olika personer.
Vad gör eleverna efter Sprint?
Det beror på hur gamla eleverna är när
de går ut. De som är under 20 kan börja
på ett nationellt gymnasieprogram, då
kan de söka hit till Sam eller Natur eller
till någon annan gymnasieskola. Vi
har flera ”gamla” sprintare på både Na
och Sa på Rosendal. Är eleverna över 20
år är det ett vuxenprogram som gäller.
Det läser de på Komvux. Målet är att
alla elever som går Sprint ska gå vidare
till den utbildning de är intresserade av.
41

FÖRENINGSLIV
PÅ ROSENDAL
Rosendal har många föreningar.
Här är vi stolta över att satsa på många
och varierade aktiviteter vid sidan om
studierna. Du kan gå med i befintliga
föreningar eller varför inte gå ihop i en
grupp och starta en egen?
People of Color Rosendal
Marinföreningen
42

Rosens feminister
Snack & Chill
På skolan finns bland annat:
• Astrakon
• Rosendals Klimatförening
• Minecraftföreningen
• Rosen Marinförening
• People of Color Rosendal
• Rosendals E-sportsförening
• Rosens Feminister
• Hay Day Föreningen
• SSU Rosendal
• Rosens Styrkeförening
• Dead Board Game Society
• Moderat Skolungdom
• Tacoföreningen Rosendal
• Snack & Chill
• Vandra med en ros (vandringsföreningen)
• Oldarna
• Rosens Circusförening
Klimatföreningen
43

Skol IF
– styrka, vilja, framgång
Skol IF är en förening på Rosendal
som anordnar idrottsevent.
Föreningen startade
hösten 2010 och har under
åren satsat på att skapa meningsfulla
evenemang som för
klasserna och skolan närmare
varandra. Bland annat har
Skol IF anordnat en fotbollscup,
Klass kampen, och en beachvolleybollturnering.
Målet med Skol IF är att
skapa en inkluderande förening
med så många medlemmar
som möjligt.

Rosengram
– livet på Rosen!
45

Ett steg mot
Studenten, målgången,
och en fantastiskt härlig
dag. Det finns många sätt att
beskriva studenten på, men
bara ett sätt att verkligen
förstå den – att vara där.
Det är en solig morgon, vinden
blåser friskt och på Rosendalsgymnasiets
skolgård strövar
elever omkring. Finklädda huttrar de i
den kyliga vinden och drar koftor och
kavajer tätare omkring sig. Klockan
är 8:05 och en grupp elever har redan
börjat samlas vid skogen bakom skolan.
Det är dags för fotografering.
En efter en går eleverna fram och
tar individuella foton innan det är dags
för hela klassen att samlas inför kameran.
Det blir många skämt och kommentarer
- det märks att den här klassen
har trivts tillsammans i tre år.
När fotot är taget myllrar eleverna
ut på skolgården. Det är dags för champagnefrukost.
Bord flyttas omkring på
skolgården och mat dukas upp. Snart
sitter alla klasser för sig, i långa rader,
med borden proppfyllda med plastpåsar
och bunkar med mat och dryck.
Studentmössorna skickas runt för att
alla ska få chansen att skriva en sista
hälsning. Nu skiner solen och alla går
runt med ett leende på läpparna.
Det är en spänd väntan. Eleverna
vandrar otåligt omkring på skolgår-

framtiden
den medan personalen ställer iordning
för utspringet och tiden går långsamt
framåt. Det är en väntan som fyller
elevernas sista timmar som klass, men
också en väntan som leder dem in i
framtiden.
De flesta har redan planerat vad de
ska göra till hösten. Wael Yaakoub är
en av dem:
– Jag ska jobba, läsa kurser i spanska
utomlands och finna mig själv.
När klockan börjar närma sig lunch ser
man det på eleverna, de går runt med
förväntansfulla miner. Till slut öppnar
äntligen lärarna dörren till matsalen,
och in stiger eleverna. De möts av tända
ljus, svenska flaggor och glada lärare.
Klass för klass sätter de sig ner i
den dekorerade matsalen och inväntar
rektorns välkomstskål.
Alla klappar glatt i händerna åt
rektorn, snart kommer lärarna in med
maten. Fläskfilé med hasselbackspotatis,
sparris, grillad tomat och champinjonsås
med mango chutney. Sorlet som
fyller matsalen den här dagen är inte
kompakt, som det brukar vara. Idag är
det förväntansfullt.
Rektor Jeanette Fry ställer sig upp
för att hålla tal, och alla tystnar. Som
alltid levererar hon ett underhållande
och tänkvärt tal, en sista gång för dessa
elever.
En lång stipendieceremoni invigs av
Arne Nilsson från SLU. Detta är tätt
följt av diverse andra priser och det
hela avslutas med att hylla elever som
har varit extra duktiga i vissa ämnen.
Efterrätten, chokladmousse swirl,
kommer fram på bordet, och när den
tagit slut strömmar eleverna mot sina
klassrum. I ett av dem sitter en Samklass,
uppflugna på både stolar och
bänkar, med kläder alldeles för fina för
ett klassrum. Framme vid tavlan står
klassföreståndarna Nadja Ljunggren
och Anders Björkelid. De räknar eleverna
som droppar in i klassrummet och
till sist står de där, framför hela klassen.
Två elever kommer upp och tackar
lärarna å allas vägnar och överlämnar
en avskedspresent tillsammans med ett
kort tacktal.
– Det finns inget vi kan ge er som
betyder lika mycket som det ni gett oss.
Fönstren längst bak i klassrummet
är öppna och in strömmar jazzmusik
från skolgården. Examensbetyg delas
ut, ett efter ett, och sedan finns det
inget mer kvar att säga än hejdå.
I matsalen ställs klasserna upp och
alla elever får varsin ballong. Ute på
skolgården trängs vänner och familj i
den varma solen. Bandet spelar musik
medan föräldrarna väntar på att deras
barn ska springa ut. Och till slut kommer
de - studenterna. Ut springer de,
med ballong i ena handen, och examensbetyg
i den andra. Publiken jublar
och klappar i händerna och en efter en
kommer klasserna ut, hurrande över
sin frihet.
Till slut står de där - hela årskurs 3,
och vinkar åt sina bekanta. De sjunger
Studentsången tillsammans, och
för första gången i Rosendals historia
lyckas alla släppa ballongerna vid rätt
tillfälle. Ballongerna är fria, och så är
även de.
Lastbilarna väntar på framsidan och så
småningom tar sig studenterna dit. Det
är dags att kliva på flaken. Snart river
det första flaket iväg, och studenterna
är på väg mot framtiden.

FRÅGOR & SVAR
Kan jag söka både Sa-sam, Sa-smip och Sabeteende?
– När du söker till gymnasiet söker du skola och
program. Du anger i Dexter även önskemål om
inriktning och profil: sa-sam, sa-smip eller sabeteende.
SA
Hur sker urvalet till respektive inriktning och profil
på SA?
– Urvalet till inriktning och profil på
Rosendalsgymnasiet sker via betyg.
Detta innebär att du får besked av
gymnasieantagningen att du kommit in på
programmet och skolan. Beskedet om du
kommit in på önskad inriktning och profil får
du av oss på skolan.
Vem får gå Matematik+?
– De som redan på grundskolan fått betyg i
Matematik 1c.
Hur söker jag Matematik+?
– Du väljer na-nat på Rosendal och anger även
profil-önskemål: Matematik+.
NA
Hur söker man till na-profilerna på skolan som
ligger i åk 3?
– Under åk 2, på våren, får alla elever på natur
en blankett att fylla i för att välja den profil
man helst vill gå på.
ÖPPET
PÅ HÖSTEN SES VI DIGITALT:
SCANNA KODEN HÄR ELLER GÅ IN
PÅ ROSENDADALSGYMNASIET.SE
HUS tisdag 24/11
18.30 – 19.30
www.rosendalsgymnasiet.se
TILL VÅREN KOMMER VI OCKSÅ
ATT HÅLLA ETT ÖPPET HUS. UNDER
VILKA FORMER DET BLIR VET VI
INTE ÄNNU. INFORMATION KOMMER
PÅ VÅR HEMSIDA.
Husargatan 8
752 37 UPPSALA
018-727 33 30
rosendalsgymnasiet@uppsala.se