Golv till Tak #5–2020
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fortsättning från sid 17: Parkettläggarna<br />
skap av sina bröder. Enligt en<br />
sägen bland parkettläggare ska<br />
Erik själv ha deltagit i arbetet.<br />
Ett fint parkettgolv från 1700-<br />
talet finns bevarat på Röhsska<br />
museet i Göteborg. Det har från<br />
början legat i ett förnämt hus i<br />
Frankrike och sedan flyttats <strong>till</strong> ett<br />
fint hem i Göteborg för att <strong>till</strong> slut<br />
bli museiföremål. Historien är full<br />
av eleganta parkettgolv i exklusiva<br />
miljöer, fram <strong>till</strong> slutet av 1800-<br />
talet. Många kan man läsa om i<br />
Arvid Lundströms lilla bok. Många<br />
historiskt intressanta parkettgolv<br />
har sannolikt gått förlorade i och<br />
med att man blev bättre på att<br />
värma upp inomhusluften. I slott<br />
och kyrkor blev då luften torrare<br />
än vad många gamla konstverk<br />
och golv av trä kunde klara av.<br />
Snickerifabriker<br />
blev golvfabriker<br />
När material <strong>till</strong> olika slags parkettgolv<br />
började framställas i snickerifabriker<br />
blev parkettgolv mer <strong>till</strong>gängliga.<br />
Dock var de i slutet av<br />
1800-talet fortfarande i huvudsak<br />
lyxgolv i lyxmiljö. I finare kontor<br />
och affärslokaler gjorde parkettgolv<br />
sitt intåg av delvis praktiska<br />
skäl som Lundström beskriver:<br />
”De voro synnerligen slitstarka<br />
i förhållande <strong>till</strong> andra golv, t.ex.<br />
furu- och grangolven, och på grund<br />
av sin homogena täthet voro de<br />
hygieniska och behövde därför ej<br />
ideligen tvättas och skuras.”<br />
I boken räknas en lång rad av<br />
svenska snickerifabriker upp som<br />
alla ändrat inriktning från <strong>till</strong>verkning<br />
av möbler och hästvagnar <strong>till</strong><br />
att montera parkettrutor av olika<br />
slag. De flesta av dessa företag<br />
finns inte längre, men flera av dem<br />
har senare gått upp i nu kända<br />
golvföretag och fanns på orter där<br />
dagens företag är verksamma.<br />
Aktiebolaget Hjul- & Parkettfabrikerna<br />
i Hanaskog, AB Gustaf<br />
Kähr, Limhamns Snickerifabrik<br />
AB, Ronnebyredds Snickeri- &<br />
Parkettfabrik och många fler omnämns<br />
i boken.<br />
Stor variation<br />
<strong>Golv</strong>produkterna från fabrik kunde<br />
variera mycket, från enkla stavar<br />
<strong>till</strong> avancerade kombinationer av<br />
stavar i olika träslag. Till detta kom<br />
möjligheterna att lägga golven i<br />
olika kombinationer av friser och<br />
vackra mönster. Fiskbensmönster,<br />
som har gamla anor från tiden<br />
kring 30-åriga kriget, var alltid efterfrågat<br />
och stavar <strong>till</strong> sådana golv<br />
<strong>till</strong>verkades i stor omfattning.<br />
Ofta, men inte alltid, var fabriksprodukterna<br />
klara att fogas med<br />
Kapning och notning av parkettstaven i en handdriven maskin – ett arbete som<br />
parkettläggarna ofta var tvungna att utföra på plats.<br />
spont. Parkettläggare måste vara<br />
beredda att på plats fräsa notspår<br />
för fogning med lös fjäder, så<br />
kallad ”lös slejf”. I boken beskrivs<br />
enkla maskiner för att fogfräsa<br />
och kapa parkett, konstruerade av<br />
parkettläggare.<br />
Långa hoplimmade bokbrädor<br />
från Perstorp var under en tid<br />
popu lära, men de brädorna rörde<br />
sig okontrollerat vid variationer<br />
i luftfuktighet. Det var därför en<br />
efterlängtad innovation, när Gustaf<br />
Kähr på 1930-talet introducerade<br />
lamellparketten. Med lameller och<br />
ytmaterial i olika riktning kunde<br />
rörelser motverkas. Många parket<strong>till</strong>verkare<br />
följde efter och idag<br />
är tekniken helt dominerande.<br />
Intressant inblick<br />
i livet som parkettläggare<br />
De första parkettprodukterna hade,<br />
med dagens sätt att se, dålig passning<br />
och stora fogsprång. I parkettläggningsjobbet<br />
ingick därför länge<br />
att hyvla eller sickla bort kanter<br />
och ojämnheter. Det arbetet kunde<br />
ta lika lång tid som att få golvet på<br />
plats. Sedan skulle ytan slipas och<br />
bonas med smält vax och olja.<br />
Detta var ett brandfarligt moment<br />
och färdig<strong>till</strong>verkat bonvax blev en<br />
välkommen förbättring. Lackad<br />
parkett är en sentida uppfinning<br />
även om cellulosalack provades<br />
på 1920-talet.<br />
Någon utbildning för parkettläggaryrket<br />
fanns inte, annat än<br />
den erfarenhet man kunde få som<br />
lärling. Det var då en fördel att<br />
redan vara snickerikunnig från<br />
möbelverkstäder eller från <strong>till</strong>verkning<br />
av vagnar. Detta gällde fram<br />
<strong>till</strong> sekelskiftet 1900, vilket var en<br />
tid då häst och vagn stod för både<br />
gods- och persontrafik i stor omfattning.<br />
Arvid Lundström har mycket<br />
att berätta om livet som parkettläggare<br />
i en tid som var historia<br />
för honom själv 1959. För oss på<br />
2020-talet framstår mycket som<br />
otroligt primitivt. I arbetet kunde<br />
ingå att hämta parketten ombord<br />
på båtar eller tåg och själv bära<br />
upp den <strong>till</strong> arbetsplatsen. Arbetsdagarna<br />
kunde vara långa. Efter<br />
en strejk kunde man år 1917 förhandla<br />
sig <strong>till</strong> en lön på en krona<br />
i timmen. Även om penningvärdet<br />
var ett helt annat än dagens, blev<br />
man nog inte fet på en krona i timmen<br />
ens då. I boken får vi veta<br />
en hel del om arbetstider, ackord,<br />
arbetsmätning, ansvar för verktyg<br />
med mera.<br />
Hur såg framtiden ut förr?<br />
Arvid Lundström hade sett en hel<br />
del teknisk utveckling under sin<br />
tid som parkettläggare. Från sitt<br />
<strong>Golv</strong>et i Ellinge slott, Eslöv, och Anders<br />
Ahlström, som 1895 lade golvet.<br />
perspektiv år 1959 skriver han<br />
dessa klarsynta ord om framtiden:<br />
”Frågan är därför om den tekniska<br />
utvecklingen kan åstadkomma ett<br />
parkettmaterial, som ur kostnadsoch<br />
kvalitetssynpunkt är konkurrenskraftigt<br />
nog att slå ut hit<strong>till</strong>svarande<br />
parkettgolvmaterial och<br />
som dessutom kan inläggas av<br />
vilken som helst i ett träarbetareackordslag.<br />
Ska det med andra<br />
ord gå att åstadkomma golv, som<br />
i utseende, slitstyrka och prisbillighet<br />
är bättre än de parkettgolv<br />
vi nu ha? Om utvecklingen<br />
leder därhän, då torde parkettläggarefacket<br />
som särskild yrkesgrupp<br />
ej längre ha något berättigande.”<br />
Så såg Arvid Lundström på<br />
framtiden då. Hur ser vi på framtiden<br />
nu, drygt 60 år senare?<br />
Köp boken om du kan!<br />
Arvid Lundströms bok innehåller,<br />
utöver det som vi kort refererat,<br />
många historier och personliga<br />
levnadsöden som är intressanta<br />
och underhållande. I initierade<br />
kretsar skulle den kunna bli underlag<br />
för föredrag och diskussioner<br />
om parkett, och om golvteknik<br />
i allmänhet. Det exemplar vi läst<br />
är ett fynd från ett antikvariat, och<br />
det är sannolikt på så vis man<br />
skulle kunna finna ytterligare<br />
exemplar av Parkettläggarna av<br />
Arvid Lundström. Vad boken<br />
kostar vid ett sådant inköp idag<br />
vet vi inte, men 1959 kostade den<br />
tio kronor.<br />
Magnus Rönnmark<br />
18 | GOLV TILL TAK | #5 - 2020