1927:9

ARGANG 14 

NOVEMBER

internationella 

kooperativa 

alliansens 

historia , 

koper 

Bomulkgarn oCh VBvnader 

fran 

Gefle Manufaktur A.-Bol 

STROMSBRO 

och vet att hon erhaller 

det basta mojliga far sitt 

HEM 

Svanens vavnader basta vwnader l 

Pris a: - kr. 

I varje bokhandel. 

Koop. förbundets 

b o k f ö r l a g 

Elektrisk belysningsarmatur 

Belysningsglas - Hush6lisglas 

Prydnadsglas. 

W ~ te S rn Electrlc's radiomateriel 

och dammsugare - "Evereadyanodbatterier 

o. ringlednlrigselement- 

Bil- o. Radioackumulatorer 

Laddningsstatlon 

BOHLMARKS 

HUVUDKONTOR: STOCKHOLM S& 

UTSTXLLNINGSLOKALER: 

Norrmalmrtorg 4 - H6gbrrgrgatan 19-25 

TeMoner Siden- & 

539 8326 5619 

Walmi 

Manutrilrturaifk 

Storsta arra1 nyheter

N 

NOVEMBER 1927 

Vita slavhandel'ns verklighet. 

u för ticleix kan man ~lmappast slfieiide siitt k0mm.a att javas av i saliingre 

med fog tala om en ,export ken annu mer initierade personer. Reav 

unga kvinnor till utomeuropeiska sultatet av .den viiial:clsomfattande uizosedlighet.sn%sten 

; clet internationella dersökning rörancle iien hemska trafiarbetet 

för utpliinande av denna skam- ken, som p3g;Sltt under tre lirs ti-d .och 

flii& p% v%r 1;nltur har 1yc.kats tillin- som verkstiil.lts av sakkunniga, ,däriT 

tetgöra eller Atminstone till mycket bland inInga cle skickligaste detektiver 

stor del förlama d& avsl~yvarcla tra- fr%n saväl gamla som nya varldea, 

fiken. » 

skulle p% ett otvetydigt satt komnia 

Det var i slutet av förra h-et som i att adlagalagga att den vita .slavhanT 

' ett offentligt anförande detta yttrande ,delils valde ingalunda ar brutet, att 

fiilliies av ett av Storbritanniens om- tvärtom .den ohyggliga handeln kanske 

bud vid en konferens för motarbetande al.drig .blomstrat mera iiii vad just nu 

av handeln med kvinnor och .barn. Ta- är fallet, att ,den, ehuru mahända med 

laren, sjalv en av fôrkiimparna i stri- nSgot Bndrade former, f ör närvarande 

den mot .s%,dana f örbrytelser och ngra uppl.ever sin stora guldtllcler och nu 

förbunden med engelska inrikesdepar- som förut %r en industri, som lamnar 

tementets friimsta awktoriteter, pz~lpe- sina utövare en ofantlig avkastning. 

kade en miingcl pil senare ti.d i Engl.ancl I febriiari manad innevarande lir ututfiixdacle 

dcä.rpta lagbest~m~elser kom som bekant första delen av den 

mot trafiken 0c.h ei.iiiracle lom dcri syn- rapport, .i vil-ken iden %r 1923 av Nathnerligen 

strhga polirskontroll över nernas förbund till.satta expertkommisstankta 

resande, som numera över- inittén för undersökande av vita slavallt 

i brittiska rikt utövas, och han handelns metoder avgivit sitt betänslöt 

sitt anförande med .o~den : »Det kande och uttalat sig om detta vart 

kan med full sanning sägas, latt vilra il~hunclrades SA ohyggliga och s& ytgemensamma 

strävanden hava krönts terst sv5rlösta problev. .eke lang tid 

med Fiaamg%ng och att den vita slavhandelns 

'udd ar lbruten.~ 

d.arefter var del II av samma rapport 

fardig, men . p8 offentliggörandet av 

Mariga m%nader skulle dock icke denna har en större allmanhet hithinna 

förg% förrän detta optimistiska tills förgäves fatt vänta och torde nog 

uttalande tyvärr skulle p% det mest ocl;.sa tillsvi,dare & f% göra. Skulle

1 82 HERTHA 

man möjligen harav f% draga den slut- 

satsen att ryktet talat sanning, d& det 

iippgivit Atskilliga haruti omnämnda 

fakta vara för en del stater s% kom- 

prometterande, att de icke ansetts 

lämpliga att offentliggöras ? Vare har- 

med huru som helst, visst är, att rap- 

porten sadan den i sin första avdelning 

föreligger redan nu ger tillräckligt 

stoff till allvarlig eftertanke och att 

den p& ett förfärande &tt bekräftar de 

arslöjanden som för snart femtio AT 

sedan gjordes i England varigenom det 

för första gbgen %lev uppenbart att 

den vita slavhandeln fanns till och att 

dess tillvaro var til.1 full eviidens bevi- 

sad. 

För dem som fatt till uppgift att 

medverka i striden mot den 'hemska 

trafiken och som till följd härav under 

Aratal mast satta sig in i hithörande 

fragor innebar expertkomnzitténs utla- 

tande icke egentligen .SA mycket, som 

kan Ballas alldeles nytt. Allt sedan 

mitten av 1880-talet, d& de över hela 

den civiliserade världen kända pr.oces- 

serna i Belgien mot en hel förbrytar- 

liga blottade denna skamfläck pi de 

moderna kultursamhiillena, ha de som 

studerat frligan haft klart för sig att 

här f öreligger en synnerligen fintligt 

organiserad affarsverksamhet, som om- 

spänner en stor dc1 av världen och ar 

förde1a.d p& olika händer : en arsiindare, 

agenten, som uppsparar bytet och om- 

besörjer dess bortskickande, och en 

mottagare il utrikes ort, som anbringar 

of f ret hos tredje person till exploate- 

ring i lastens tjänst. Man har vetat 

att offren rekryteras fran de flesta av 

Europas stater och att de olyckliga 

langs regelbundna noga utstakade rese- 

ruter f öras till respektive cfestinc~tionsorter, 

främst Nordafrika och de 

Sydamerikanska republikerna. Det har 

1,ikaledes varit kant, att unga oskyldiga 

kvinnor (s. k. »farsk rara») i egenskap 

av ~törre inkomstkiillor varit mest eftersökta 

och att i vissa storstäder maii 

icke »för» annan vara - andra fakta 

att fortiga. 

Xen aren p& .dem, för vilka dylika 

ruskiga detaljer redan lange rarit kanda, 

kan de sakkunnigas utliltaride s&dant 

ilet förekommer i del P ar Nationernas 

förbiinds laapport icke förfela 

att göra ett djupt beklammanrte iutryck. 

Det sorgligt n p i rapporten 

ar egentligen det, att i trots ar staters 

och enskildas bemödande att stiivja den 

skamliga hanteringeu den i det stora 

hela taget spes piigi ungefiir yti samma 

satt som förut. ;Expertkoliimitténs 

undersökning, som omfattat 28 lander 

och PI8 stader och varigenom sittnesbörd 

erhiillits frsn omkring 6,000 pli 

olika siitt i skiindliglieterna invecklade 

personer, utvisar bl. a. hur trafiken nu 

som förut ordnas efter den giiiigse x- 

geln om tillggng och efterfritgan. En 

slavhandelsagent, som en av kommitténs 

delegater samtalade med och som 

naturligtvis trodde, iitt delegiiten tillhörde 

lians »yrke», rhiide den andw 

att Wrliigga sis rerksaiiiliet till cil 

namngiren ort odl tillade iipp1,vsande : 

»Flottan kommer dit i janiiiiri ocli fcbruari. 

DA blir det förtjiinst.» ,indra 

i den ruskiga handeln inrecklade personer 

meddela beredvilligt uumiien pi 

de platser och stader, cliir »förlegad 

vara» utan svhighet finner ~uarkiiad 

- med mera dylikt i den vitgeii. 

Sir nian laser sildant .och mycket

annat, som ti.d och utrymme icke till- 

1Ata att anföra, d& fr3ga.r man sig ovill- 

lcorligeii med djupt vemod: Har allt 

arbete, ha alla de krafter, som under 

en 1Ang följd av Ar varit nedlagda p% 

det ondas bek%mpan.de, s&lunda varit 

f örgäves ? Lönar det sig överhuvud 

att s6ka motarbeta nggot som' tyckes 

hart wiia outrotligt? Allt sedcm Br 

1899, IdCi i London initiativet togs till 

grundande av en internationell orga- 

nisation för bektiinpande av den vita 

slavhancleln, ha fjorton konferenser 

odi kongresser med vissa inellanrum i 

olika länder samlat frBn skilda delar 

av världen inflytelserika personer till 

öveialiiggning rÖran.de de htgärder som 

borde vidtagas för att komma det onda 

till livs. I överens~stäriimelse med de 

riktlin jer till en internationell straff - 

lagstiftning, som ph Londonkongressen 

nu niininda Ar uppdrogos, -har man i 

en adel stater vidtagit de iindringar i 

stra;fflagxtif tniugen, som skulle göra 

det liittare att, oberoende av'deraa Da- 

tionalitet, fil professionella föfirytare 

av detta slag dömda; regeringarna i de 

flesta länder - ,däribland även .&e- 

riges regering - ha ratificerat 'den in- 

ternationella konvention i vad lagstift- 

ningen ang%r, till vilken ar 1902 rege- 

ringskonferensen i Paria uppdrog kon- 

turerna, och den i London IS99 upp- 

rättade kamp- . och skyddsm:ganisatio- 

nen, de s. k. Nati~onalkommittéerna för 

bekämpande av handeln med kvinnor 

och barn, ha utövat en energisk verk- 

samhet till kamp mot dem som g& Iden 

vita slavhandelns ärenden och till 

skydd för :de unga kvinnor, som varit 

utsatta för faror i beriirda hänseende 

- och ända, and9 vill det synas som 

HERTHA 153 

triumferade alltjämt de ondskans makter, 

mot vilka under & mhga Ar en 

ihärdig kamp f ortgatt. 

Men - det nedslhende resultatet av 

expertkommitténs undersökning far 

f ör ingen ,del komma oss, som ännu alltjbht 

vilja tro p% rättfärdighetens seger 

äv e'n i en av synd och brist SA 

fläckad v5irld som v%r, att uppgiva 

gardet och anse dlt förlorat. Koinmitterade 

framlägga ocksa en del förslag 

till trafikens intensiva #bekampande. 

Främst föreslks en skärpning av 

rlidancie passkontroll, ett närmare samarbete 

mellan staterna, ett krafti.gare 

tillampande av ,de ratificerade Bonventionernas 

pilbiid o& ett noggrannare 

aktgivande p% #de fragor, som kunna 

sägas sta i direkt eller indirekt samband 

ined man~xisk~handeln, sasom al- 

1coh.olf &gan, pornografi och den iweglenienterade 

prostitutionen,. vilken sis t- 

iihmda ~Ztsorn utgörande det basta 

smygh%let för vita slavlhandeln !helt och 

1zc"Lllet utc2ömes, varjamte den ur rent 

iiieclicin&a och hygieniska p3 samina 

&t som ur moraliska synpunkter förklaras 

vara en stor samhiillsfara. >%en 

först och sist Briives ett väckande av 

mänsklighetens samvete, och s9 c som medel 

hgrtill föreslas ett oavbrutet upplysniin.gsaiabete 

i det talade och skrivna 

ordets form. Upplysning om de faror 

i berörda hiinseende, för vilka a l l a 

länder i mer eller mindre grad iiro 

utsatta, är A och O i kampen mot den 

svaraste av alla förbrytelser. 

Rapporten indelar dem som falla 

offer för denna förbrytelse i tre kategorier 

: lde medvetna, de till hälf ten 

m.edvetna och de fullkomligt oskyldiga. 

Det vil.1 synas som ski-dle i nuvarande 

.

tider ,den .f örsta kategorien, till vilken 

de höra, som redan kommit ut p& det 

sluttande planet och med öppna ögon 

g& sitt öde till mötes, i ratt viisentlig 

grad .ha ökats. Nen orakneliga äro 

förvisso ocksil de skaror av unga flic- 

kor, som av ren arentyrslusta, utan att 

ha en aning om vad som förestar dem, 

lamna #hemmets skyddande viirld för 

att i en frimande miljö ofta nog g& 

under. 

Sasom torde vara bekant har pi för- 

slag av Natio.nernas förbunds kommit- 

té med anledning av att icke blott rita 

kvinnor utan &ven kvinnor av f ärgad 

ras avensom barn befunnits lämpliga 

som handelsvara det populära uttryc- 

ket rit slavhan.dc1 p& sina hall under 

senare tid utbytts mot benämningen 

handel med kvinnor och barn. P& un- 

der de senare Aren hållna kongresser 

- har framkastats den tanken :huruvida 

icke .begreppet h a n d e l (traffic) bor- 

de utvidgas till att icke .blott innefatta 

det tillämnade offrets bortförande till 

utrikes ort utan att var och en som, 

1Bt vara blott i eget land, gör sig vinst 

av att förleda annan person till omo- 

raliikt liv gör sig wkyldig till sadan 

»traffic» och kan straffas sasom slav- 

handlare. En resolution i liknande 

syfte har avgivits av den: i juli inne- 

varande ar hallna kongressen i London. 

Hur .beröres ya1 Sverige av nu om- 

nämnda f örhallanden ? Det ar den fra- 

ga, som ju närmast angb oss och som 

väl kan antagas intressera oss en och 

var. 

Vart land star i rapporten icke om- 

nämnt bland i övrigt nibnnda länder, 

f r h vilka of fren rekryteras. Orsaken 

härtill torde vara att söka i den om- 

ständigheten att de »maisons de tolé- 

rances, vilka tyviim aven i vara stor- 

städer förekomma, lyckligtvis icke At- 

njuta skydd av svensk lag - nhgot 

som haft till följd att vi i stort sett 

varit befriade frin import av mansk- 

lig handelsrara - och att 8verig-e icke 

iir ett genomfartsland i samrna bernär- 

1;else som t. ex. Mellaneuropa. Nen 

härav far man för ingen del draga den 

slutsatsen att icke aven rgrt land falr 

lämna sin kontingent -till det stora 

människooffret, om ock de s t o r a kull- 

turlanderna i detta som i annat röra 

sig ,med större f Whallanden. De sven- 

ska flickornas liksom hela var nations 

reslust ar OM bekant stor, och nar 

dessa unga tanklöst och utan att. egent- 

ligen veta vart det bar, resa utomlands 

Ila den sita slavhandelns agenter ofta 

nog latt k6p, när det galler att under 

platsförmedlingens skylt inf 8nga sina 

offer. Med de brister .som annu allt- 

jamt just i den fraga det nu galler 

vidlada sar strafflagstiftning har det 

risat sig svht att leda saken i bel-is 

och att fil .de brottsliga dömda. Xen 

helt sisst ar det aven svenska flickor 

som i utlandet, illa rustade mot faror- 

na, som de ofta gro, ga sin undergbg 

till mötes. bit vara att de icke sa säl- 

lan &ro medvetna om vad som viintar 

dem o& att de ofta nog slil alla var- 

ningar i vädret. Xen man mhste dock 

Iiöja en ljungande protest mot att vin- 

nings- och njutningslystna manniskor 

begagna sig just ar deras liittsinne, 

tanklöshet och; slarr, med ett ord av 

deras svaghet för att göra dessa unga 

till offer för det fruktansvärdaste av 

alla brott. 

Till allvarlig kiinsla av gcinciisaiiit

ansvu ..bör .expertkommitténs rapport död bokstav,, , Matte under en Bom- 

fa niana en och var. Det galler för mande tid apbetet för en rattf+irdigare 

osis alla att var i sin man söka bidrag. samhällsmoral alltmer utvecklas p& 

till viickande. och bevarande av ,den grundvalen av de rattens och manni- 

rena oah sunda folkmoral som, särskilt skokarlekens principer, solm för snart 

näredet gäller etiska fragor, bör 'bära tretti6 ar #sedan drevo fram skydds- 

all lagstiftning och vari örutan den arbetet för den kvinnliga ungdomen ! 

basta 'lagparagraf icke är annat an en CLA4RA .W.ARLSTRö.M. 

. I . 

Dar det praktiska arbetet adlas. 

En Aterblick på F..B.rF:s yrkesskolas tioåriga verksamhet. 

tt led i de stravanden som under 

E senaste artionden gjort sig gällande 

att 'sida vid sida med lden t e o r e- 

t i's k a utbildningen ge var kvinnliga 

ungdom en grundlig kunskap i praktiska 

yrken och färdigheter är F.-B.- 

F:s yrkesskola för sömnad, 'som i dagarna 

arbetat i 'tio ar för ssdant andamål. 

Hur tacksamma vi an imed 

skäl äro mot alla de pioniikrer, som be- 

, . 

rett vägen för kvinnorna #ram till det 

bokliga vetandets mhga kallsprtg, 

kunna vi #dock icke blundla för att 

mbga av dem som med svett och möda 

arbeta sig fram »den lärda vagen» 

skulle ha farit väl av att i tid ha lagt 

böckerna asido för att i' dess ställe 

grundligt satta sig in i nitgot praktiskt 

yrke, vilket med största sannolikhet 

skulle 'ha skänkt .dem betydligt mera 

tillfredsställelse och även - ekono- 

.miskf utbyte, ity att som bekant över- 

pro.duktio~en . p& 1ärdorn.slmarknaden 

snart nog skapar ett proletariat, vilket 

da . som, med vaket. oga följa den 

kvinnliga ungdomens f örvarismöjligheter 

med oro maste konstc?;tera. 

. F.-B.-F :s yrkesskola för sömnad öppna.des 

i november 1917. Syftemalet med 

densainma framgiir med all ön~kvard 

tydlighet ,av -det hälsningstal varmed 

r.-B.-]? :s diivarande ordförande, fru 

Bgda Montelius öppnade skolan. Hon 

yppdrog ~dari linjerna för verksamiheten 

och framhöll att förbundet, samtidigt 

som det lade sig vinn om att 

iippna nya arbetso-mraden för de unga 

I;vinnorna, striivade efter att bibringa 

,clem en kunskap som kom dem att fullt 

behärska, sitt arbetsfält, i detta speciella 

fall, söm!nadsyrket. Kravet p% 

yrkesskolor hade ju förts fram langt 

tidigare, redan 1913 startade Stockholms 

stad vissa av sina yrkesskolor, 

].lien .dels vom ju dessa avsedda 'för 

folkskolans .barn, dels hade just dar- 

igenom uppstatt ~ehovet att erhalla ej 

blott yrkeskunniga utan även pedagogiskt 

tränade ledarekrafter. 

Det torde för den oinvigde vara av 

ett visst intresse att ta ,del a? sk,olans 

arbetsplan. I densamma ingar en l a g- 

r e kurs, tvaarig, samt en ah ö g T e kurs, 

ettarig ; däremellan ,bör förekomma yr:

l86 HERTHA 

kesarbete ptf en eller annan ateljé un- 

der tre ar, undantag 'kan dock i vissa 

fall darvidlag göras. Första Aret ut- 

föres övningsarbeten av olika slag, söm- 

nad av beställningsarbeten, i förening 

niecl teoretiska lektioner i en del med 

detta speciella yrke sammanhängande 

ämnen. Aliidra aret fortsatta de teo- 

retiska lektionerna, samtidigt ined att 

en del enklare och finare bestiillnings- 

arbete u tf öres, därvid eleverna beredas 

tillfälle att utftira arbeten p& den med 

pkesskolan förenade ateljén Stoff 

och Stil samt ephalla för sitt avbete s. 

k. flitpengar. Betyg erhallas efter av- 

slutad liigre kurs och eleverna söka sig 

nu ut i allehanda förvärvsarbete inom 

yrket; en del f& anstiillning vid den om- 

n.%mnda ateljén, dar man liigger sig 

vinn on1 att lata. dem f& deltaga i s& 

oilivaxlande arbete som möjligt för att 

bereda dem en allsidig kunskap i yrket. 

Efter avslutat praktiskt arbete Ater- 

hmma en del elever till den högre 

kursen för att dar sysselsattas dels 

med finare och mera kriiraiide bestall- 

ningsarbete, soin f ar utf Bras s jii1vstii.n- 

digt, dels ftf de öva sig att handleda 

och undervisa den yngsta arsklassen 

och kviillskiirsernas elever samt aveii 

giva lektioner i mönstei~konstruktion, 

kostnadsberäkning iii. m. ; slutligen 

deltaga de i vissa lektioner vid Social- 

politiska institutet. Avgifterna .för Bur- 

serna sattes relativt taget 18ga. Sal 

kostar den liigre kursen 300 kronor i 

ett för allt och den högre 400 kronor. 

Skolan har lyckats ershalla saviil stat- 

ligt som kommunalt anslag p& samma 

villkor som i allmänhet iiro fastade vid 

bidrag fran stad och kommun för ena- 

handa ändamal. Elerantalet kan av 

flera skal ej vara sardeles stort. Se vi 

p& siffrorna för antalet antagria dc- 

ver denna höst st2 finna vi att antalet 

i högre kursen uppgar till 12 och i dc:n 

liigre till 15; ifraga om den senare ap 

att marka att ett vaseiitligt antal kvar- 

sta av första Qrsklassen varför antalet 

i denna kurs gott uppgill* till det dubb- 

la. Flera ansökningar om intagning 

:in som kunna beviljas ,ha influtit. Sist- 

lidna Ar mAste lagre kursen arbeta y& 

tvii parallellkursela, s5 stort Tar antallet 

elever; högre kursen var daremot in- 

dragen, ity att tillströinningcc vas 

högst obetydlig. 

Att börja med hade inan tailkt sig 

att huvudsakligen flickor med Attaklassig 

l~roverksutbildni~ig skulle emottagas. 

Unsdersöker man det statistidca 

materialet i detta hänseende si finner 

inan att de mest skilda skoltyper krcp 

representerade, dar finnas elelver fsAn 

flickskolorna, f rin realskoloim? f rh högre folkskolan och 1;ommuilaln iiiellanskolan. 

Ett oavvisligt ~illkor ax3 

att vederbörande skall lin fyllt femton 

Ar och ha intyg av god kunskap i och 

anlag för ' sömnadsyrket. Till hegnie 

kursen soka sig stundom elerer frin 

stadens yrkessk.olor och andra med 

mangiirig praktik fr8n ateljé, meii som 

iinska hurudsakligeii f;9 ydcespedagogisk 

f ortbildning. 

Till sist kan pilpekas att vid skolau 

anordnas nied kommunalt bidrag 

kviillskurser mot en ringa avgift för 

sadana krinnor som ha annat arkte i 

övrigt, men som önska en kort ntbild- 

ning i konsten att tillverka sina egna 

kliider. 1Dessa kurser iiro mycket efter- 

siikta och hAllas darför i lbgt sterse

utsträckning än vad som vid anslagets 

beviljande är stipulerat. 

En fraga som genast framkommer i 

var efter cko om st möjligheter törstande 

tid är ,den : Vad f ör s1ag.s anställning 

erh%lla nu dessa fran skolan utexami- 

nerade elever? Ja däro,m lämnar den 

allestädes närvarande statistiken gott 

besked. 'Om man skarskAdar en grupp 

om 50 elever, utexaminerade frAn högre 

kursen, s& ha av dessa 27 fatt plats i 

olika skolor, 4 undervisa vid mer eller 

mindre tillfälliga kurser, 12 ha yrkes- 

arbete, 1 &r slöjdlärarinna, nagra ha 

gift sig, av de.ssa fortsätta ett par med 

yrkesarbete vid sidan av hemmasysslor- 

na, nagra har man förlorat kontakten 

med. Av en grupp p% 125 fr%n lägre 

kursen avgangna elever ha 49 arbete i 

yrket, 9 äro yrkeslararinnor, 1.5 syssla 

med annat arbete, 6 ha blivit slöjdlä- 

rarinnor; även bland dessa ha nagra 

ingatt giftermal, men bedriva likväl 

arbetet yrkesmassigt. P& det hela ta- 

get maste man saga sig att skolan för 

alla .dessa varit till nytta och gagn 

vare sig .de Aterkomma aför att erhalla 

det slutliga diplomet ellqr stanna p& 

den plats där de efter tvharig utbild- 

ning hamnat. 

43% mariga möjligheter ,att erhalla 

anställning som facklärarinnor givas 

ej ännu &ärför att s& relativt f& ut- 

bildningsanstalter inom ,detta yrke fin- 

nas. Men i #den man sadana bomma 

till vare sig som sjalvstiindiga skolor 

eller som avdelningar för praktiskt ar- 

bete vid de större läroverken ökas ju 

helt naturligt arbetstillf allena. Vad 

som emellertid enligt undertecknads 

mening skulle vara av största betydel- 

se vore om man kunde genom detta 

HERTHA 187 

slag av utbildning f% i praktik omsatt 

tanken att unga kvinnor fran bildade 

hem skulle ataga sig ledningen. av egna 

- eller andras - ateljéer för olika slag 

av sömnad. Det skulle i hög ngrad bidra- 

ga till höjande av yr.ket och kladkultu- 

ren och, vad som icke .är av minsta vär- 

de, det skulle A t kvinnorna själva ge ett 

1CLngt större andligt och kroppsligt ut- 

byte än det eviga sysslandet i bank, 

bolag eller p& kontor. 

För den insats skolan gjort i adlandet 

av yrket och skapandet av arbetsglädje 

och kun~kap lit de unga tacka vi 

p& tioilrsdagen dess ansvarskännande 

ledning ,och personal. 

Rimf orsaseminariets 20-hrsdag. 

Denna högtidlighölls i all stilhet med 

en enkel festlighet % seminariet den 1 

noveimber. Den stora föreläsningssa- 

len hade :ommö blerats till en trev'lig 

salong, pryd,d med vackra blommor 

frAn nuvarande och f. d. elever, och 

har samlades vid 'halv niotiden p% kväl- 

len seminariets lararepersonal och 

elever. Fredrirka-Bremer-Förbundets 

sekreterare, fr6ken Ida von Plomgren, 

som ined anledning av jubiléet gastade 

seminariet, lämnade en kaserande re- 

-dogörelse .över f örbun,dets verksamhet, 

varjiimte eleverna bidrogo till under- 

.hallningen med .sång, musik ooh reci- 

tation. Vidare upp1,ästes en del tele- 

,gram, som anlänt under dagens lopp, 

fran förbundets styrelse, seminarie- 

styrelsens vice ordförande, fru Dyrs- 

sen, frtiken Gertrud Adelborg, p& vil- 

kens initiativ seminariet till~kommit, 

f. d. elever m. fl. Den angenäma och 

av synnerligen god &i.mniizlg präglade 

festen avslutades vid ett av bakverk 

dignande kaffebo~~d.

N 

Varför vi vilja 

ar har ni i ert arbete 

saknat medverkan ai 

kvinnlig polis? och: I vilke; 

avseende anser ni att behaov 

av kvinnliga poliser 

f ö r e 1 i g g e r ? :äro tvenne f rigor rioni 

vi ställt till nagra socialt arbetande 

eller pil annat siitt genom sin verksamhet 

direkt för .denna sak intresserade 

kvinnor. Det är förestandarinnan för 

Unga kvinnors värn, diakonissan syster 

Dagmar Ekström, medlemmen av 

barnavilrdsnamnd och fattigrfirdsnämnd 

fru Elin Lindley, advokaten 

BiEathilda Staël von 'Holstein och iiispektrisen 

i Stockholms stads nykterhetsniimnd 

fröken Astrid Sundberg 

som har svara p& ,de framställda fr%gorna. 

.Syster Dagmar Ekströni 

sager : 

Under en 13-brig verksambet bland 

unga flickor i Btockholm, dar vi 'huvudsakligen 

.haft till uppgift att genom 

Bjalpatgiirder i »ratta» stunden söka 

hindra att unga flickor skulle raka p& 

villovägar, har vi, i sandigt stigande 

grad, kant behovet av att hava kvinnlig 

polis som, i samarbete med frivilliga 

Braf ter, kunde hjiilpa. Barskilt. 

av vikt skulle det vara, -att kvinnor med 

polism~ans befogenhet voro anställda i 

patrulltjänst p& nöjeslokaler och dansbanor. 

Genom ett samarbete här med 

frivilliga arbetskrafter skulle manga 

unga människor med litet nog kunna 

hjälpas och skyddas fran att komma i 

händerna p& gatans siimsta element. 

Likasa borde kvinnlig polis patrullera 

vid Centralstationen, dar ett rikt falt 

finnes för samarbete med befintliga 

frivilliga kra.fter för att ta Iiand om 

kvinnlig polis. 

unga platss6kande flickor och lijiilpa 

dem till ratta. Vid hiisundersökningar, 

visiteringar o. d. horde aldrng andm 

iiil krinnliga poliser tjiinstgöra, d5 det 

galler kvinnor. Likasa borde krinmi- 

liga fAngar följas ar kvinnor. Flickor, 

som varit utsatta f ör sedlighetsför- 

brytelse, bora aldrig förhöras av diii. 

De stackars barn, som utsatts f& dettlt 

v:ild, taga niistan större skada ar for- 

höret inför idel niiin. Hven om dessli 

Gro aldrig sa finkhsliga, an av sjalra 

viildet. Har i f3tocld~olm finnas nii 

iiiiinga priiktiga, fina polisiii&n, utan 

vilkas hjalp man miiriga ganger ej lcaii 

reda sig, men det hindrar ej att ri kant 

ett skriande behov efter kvinnliga po- 

liser. 

Fru Elin Liridlej framliAllet. 

att hon i barnaviirds- och fattigvhharbetet 

standigt kant det mrcket staka 

behovet av kvinnliga poliser. Hon 

menar att bama\-iirden helt mkeU 

tvingar fram kravet p:t kvinnlig polis. 

Hur orimligt ar det inte att maii skola 

oiiihanderta och undersöka ömt Qliga 

förhAllanden rörande barn ocli nngdom. 

Uen icke endast i dessa avseeiiden 

ar kriunlig polis öriskviird. :

Advokat Matihild~a Stael 

von H.olstein yttrar: 

Samma &al, som gjorde sig gällande 

nar polissystrar anställdes, kunna an- 

föras stisom motivering för anstallan- 

det av kvinnlig polis. Visserligen ar 

visitering av de kvinnliga mhiillna en 

sak, som of rhkomligen bör .handhavas 

av en kvinna, men om än icke med 

samma styrka gör sig kravet gällande 

p% att f& kvinnor, som leda spanings- 

och utredningsafietet beträffande 

kvinnliga brottslingar. Ett exempel : 

en ung kvinnlig prostituerad .har blivit 

a.ndd för stöld fran sin manlige 

kund. D,et ar en manlig polis, som 

tidigt p% morgonen sändes till hennes 

bostad, väcker henne, visiterar hennes 

tillhörigheter och tager henne med till 

polisstationen. Är detta lämpligt ? 

Förhören fortsättas sedan av man. Lä- 

ser man polisförhörsprotokollen i sa- 

dana ärenden, maste man reagera emot 

att överhuvudtaget män 'hava med ' ut- 

redningen att skaffa. Man :har anfört, 

att de kvinnor det här &r frilga. om ej 

känna -det sa. D,et är tyvärr riktigt, 

att de ofta äro r&a och förslöade, men 

'icke väckes .deras anstandi.ghetsBansla 

av att d.et är män, som skola förhöra 

dem. Den manlige polisens uppgift 

torde även försvaras ,därigenom, att 

kvinnor av denna kategori ofta anse 

varje man sAsom en #deras eventuelle 

kund. 

I an högre grad är det ol&mpligt 

med manlig förliörspolisl vid utrednin- 

gar av sedlighetsförbrytelser maot kvin- 

nor och barn ooch i fraga om fosterför- 

drivningsärenden. De 4&innor, som da 

k.omma i förhör, äro vanligen anstan- 

diga, hyggliga kvinnor, Bör vilka det är 

en pl8ga att behöva lamna Idetaljerade 

redogörelser till .den manlige f örhörsledaren, 

denne ma leda förhöret p% ett 

aldrig sa finkänsligt sätt. Betriiffanode 

det senare slaget av ärenden kan 

jag ax egen erfarenhet säga, att . en 

kvinna torde just i sin egenskap av 

kvinna hava större förutsättningar att 

f% fram den sh.ela och fulla sanningen, 

Läser man .de stereotypa polisförhörsprotokollen 

beträffande .de kvinnliga 

lösdrivarna far man aven en stark 

Bänsla av att en socialt kannande kvin: 

na skulle sköta undersökningen och 

skriva pr.a~tokollen p& ett annat satt, 

ett sätt som möjliggjorde ett bättre 

bedömande av saken och kanske en 

rättvisare utgang. 

I min verl~sa131het -har jag i ovan anförda 

fall kant ett särskilt behov av 

kunnig, kvinnlig polis, och ldet ar min 

bestamda övertygelse, att den kvinnl.iga 

polisen bör utgöra ett komplement 

till d.en manliga, med samma befogenhet 

som denna. 

Fröken Astrid Sundberg 

säger till sist :. . 

Pli anmodan av Herthas , redaktion 

har jag blivit i tillfiille yttra mig i fra- 

gan angaende behovet av kvinnlig, polis 

i var huvudstad. Denna fraga har -all- 

tid intresserat mig, enar jag under min 

mer an tio-ariga verksamhet som in- 

spektris hos Sta~ckholms stads nykter- 

hetsnämnd har. hzft att taga befatt- 

ning med kvinnliga alkoholister och 

därunder kommit i nära kontakt med 

polismyndigheten. Samarbetet med de 

polisman,. som handlägga ärenden rö- 

rande .de kvinnliga alkoholisterna, har 

visserligen al1ti.d varit #det basta möj? 

liga, men dock anser jag det ur flera

synpunkter lämpligare om dylikt f ör- 

hör *och uppsättande av rapporter sköt- 

tes av kvinnor. Icke blott ur den syn- 

punkten, natt en kvinna givetvis har 

lättare att sätta sig in i en annan kvin- 

nas lcanslor och uppfattningar, utan 

mahända mer därför, att de flickor, 

som jämte drycken&apen även föra ett 

lösaktigt levnadssätt, säkerligen rea- 

gera p& ett mindre lämpligt satt gent- 

emot den manliga polisen an vad som 

vore fallet om de omhändertoges och 

förhördes av kvinnlig polis. Med all 

säkerhet skulle respekten för lagens 

handhavare ej bli mindre. I ,vad som 

galler förhören inom polisen av kvin- 

nor och minderariga, i synnerhet d% 

det berör sedlighetsf örbrytelser, är det 

fullständigt upprörande att detta skall 

skotas av man. Jag hoppas att denna 

uppfattning, som delas av de flesta 

Maria 

roletardiktare har blivit en giingse 

P använd, p& sitt h%ll visst ock& 

högt skattaad klassificering av f örfattare 

som utghtt ur kroppsarbetarnas 

led och skildra dessas liv. Som en utmanande 

röd flagga viftas det understundom 

med skylten. Den litterära 

produkt, som den täcker, har aven allt 

som oftast en brutalt pålagd skrikande 

färg. Det ar inte att misstaga sig p& 

att avsikten är att prala med klassmärket 

och att markera den - som 

Inan menar - obrutet raka granslinjen 

mellan en den strålande solsidans 

socialt arbetande kvinnor, sh srniining- 

om kommer att medföra tillsiittandet 

av kvinnlig polis. Men till dess vore 

det lyckligt om de polissystrar, som nu 

finnas i arbete, finge utsträckt befo- 

genhet. ,Huru mhga ganger har jag 

icke haft nytta av deras hjälp, d& det 

gallt ntigon av mina stackars klienter, 

som omhändertagits i polisen. Men 

varför f& icke dessa polissystrar leda 

f ÖrhWet och uppsatta polisrapporten i 

st2illet för en manlig poliskonstapel! 

H frAga om behovet inom Staekholm 

av kvinnlig polis i yttre tjänstgöring, 

d. v. s. patrullering, ar jag en smula 

tveksam. Dock vore det giretvis befo- 

gat att kvinnlig polis funnes att tillgi 

vid de mhga danspalats och övriga 

n6jestillstalhingar, dar ungdomen sam- 

las och för övrig* dar den livligare 

nattrafiken pfigar. 

och en de djupsyarta slagskuggomm 

värld. 

%len den onyanserade etiketten sthr 

ocksil f6r författare som med för~ta- 

handskunskap om arbetarproletaria- 

tets villkor och liv förena psyl~ologisk 

blick och vilja att undersöka *betingel- 

serna bakom de yttre, omedelbart sen- 

liga, silka gA till ratta med mänskans 

eget ansvar och egna skuld, iiro iini för- 

hiillandena hon lever i icke endast 

harda ntan ocksa orättvisa. 

Maria Sanciel var en av dessa senare. 

När hon denna var gick bort, drogs

HERTHA 191 

slutatrecket för en samvetsgrann och därtill ytterligare isolerad fran sina 

rattfärdig .diktargarning, en sannings- medmänskor stark dövhet. F'ysökande 

mänskas och en ärlig förfat- siskt klen var hon aven, nagot Bolm lde 

tares allvarliga strävan att skildra omstindigheter ' hon levde i förvisso 

m&nsk.or och 'mansko6den i deras verk- inte f örbättrade. 

liga sammanhang. ' 

Bom författare ,debuterade hon med 

Dock kunde hon, med sin livligt ob- dikter oc'h noveller i social-Demokratserverande 

bli& och framträdmde för- ten. Hennes första bok, V i d e v a l t- 

maga att p& sin diktarduk skarpt pro- g r a n s e n, utkom 1908 ; hon var da 

jiciera de yttre företeelserna 'hos per- trettioatta &r gammal. 

mner, miljö och i handelsef6rlopp, Den utgöres av kortare noveller, 

framför mangen .annan .ha frestats att »skildringar ur "stockho1ms1ivet» anger 

ge sig den lättvindigare, men aven an- titelbladet, 1o.c.h den första berättelsens 

svarslösare, uppgiften i vald latt endast namn har även blivit bokens. 

lata Biladerna ,dansa fram i det utifrh Redan dessa ;bei.attelser visade attf 

allande, grella verklighets1 juset. Pör- Naria Sandel var en mindr,e vanlig 

visso .hade de av sig själva frdallat begavning. Det ar en starkt realistisk 

de mest effektfulla bakgrundsskuggor. skild ringskonst som under lyckligare 

Men det som man framför allt skattar f ö~hfillanden kunnat växa till konsthoe 

Maria Sandel hade ,d% saknats : #det närskap. Även med den beskurna utgenom 

ett innerljus korrigerade per- veckling, som kom -den till del, n&dde 

spektivet. 

.den 11n.derstu~dom högt. Maria Sandel 

Hur lyckades hon bärga sin glada hade grepp p% det väsentliga, 

optimism genom d.et harda liv som var m%nn&orna i. hennes böcker äro orgahennes? 

Flör allt vad man vet hade 

hon livet igenom att kampa med trycniskt 

levande, de konversera inte heller 

p& skriftsvenska - att hon kunde 

kande f örhallanden. S juttonarig erni- slang- och busspr&k p& sina fem finggrera.de 

hon till Amerika för att söka rar hörd.e till i övrigt diskutabla 

sin utkomst som hem%itrade. Endast 

efter nagra ar litervänlde hon till Stockf 

örmaner hennes f örhallan,den betingade 

- o& händelserna skildras med en 

holm och slet sig ,dar fram p& hemin.du- färg och en brio som gör läsningen av 

striellt arbete. I flera av hennes böc- hennes böcker till ett spannande nöje. 

ker möter man hemsömmerskan, arbe- Men tv& drag i hennes .författarskap 

tande för fabriken, med natten till äro framför andra , bemarkansvärda : 

hjälp för att i nhgon man öka p& den den goda, glittrande phum801rn, som beringa 

penning som blir det njugga re- friar och försonar, och hennes flamsultatet 

av ett langt och uthhlligt ,dags mande pato~, .buret av hennes medarbete. 

Slakerligen ar det vad hon själv känsla och ömhet för skuggsidans folk. 

alltf ör ofta erfarit av #dignande trött- Unsderstundom kan hon dock bli en 

het, parad med hunger, som -darvid smula sentimental och hennes berattel: 

skildras. Mycket ensam synes .hon ha ser verka »söta», men korrektivet finns 

varit. Enstöring av naturen blev h.on dock alltid nära til1han.d~. Den humor

och det patos, som nyss nämnts, ta 

snart nog igen sin legitima och örer- 

handtagande plats i hennes beriittar- 

konst. 

V i r v e l n, 1913, torde vara ?&aria 

Sandels starkaste och mest genomar- 

betade bok. Med man kan saga vald- 

sam kraft har #hon etsat fram sin skil- 

dring av chokladfabriken, dar den stac- 

kars Magda Mejsel först ryckes ut p& 

,det sluttande planet, och i det myller 

av proletartyper som rör sig inom fa- 

briken samt inoin ännu andra i bolieii 

förekommande arbets- .och limfGrlifil- 

landen har hon tecknat gestalter och 

öden som gripa .med en oundkomlig, 

hemsk verklighets 'styrka. F a m i l j e n 

V i ii g e, en bok om »verl

Det kunde inte tas som en artighet, 

och anda, p% nagot sätt kan'de jag mig 

i alla fall hedrad. Men hur nu .ho n 

an menade, episoden maste ha varit ett 

tecken p& hennes alltid arbetande sin- 

ne. Ett främmande ansikte, en ny 

mänska satte hennes fantasi i röreke. 

Skapande -mottaglighet levde frisk och 

stark i .henne, genom livets tunga och 

lhga *dagar, genom umbäranden och 

mödor. Hon tillvaratog det allra 

minsta som mötte henne, formade ut 

det i sitt sinne, gömde sectan eller föp- 

kastade allt efter soam hon fann ,det av 

viir.de. !Med gavan av #detta i sig, ge- 

nom hennes friska fantasi parad med 

hennes f örvanaride m'änsbokunskap, 

blevo hennes Iböcker de starkt levande 

skildringar ,de äro. 

Den gangna varen skördade henne, 

femtiosex &r gammal. 

mmmT IC~MAX. 

Annie Besant 80 ar ung. 

nder .denna rubrik talar S t r i 

D h a r m a - kvinnornas eget or- 

gan i det ijarran landet som Annie 

Besant sedan SA rnanga ar gjort till 

sitt - om ,den stora 1n.diavannens och 

teosofprästinnans attioarsdag. 

Dr Annie Besant, internationalisten, 

heter det dar, fullbordade sitt attionde 

Ar den l .oktober. Hon shar slagit ett 

världshistoriskt rekord under ode sista 

veckorna av sitt attionde ar genom sina 

flygbesök i Europas förnamsta sta- 

der.* Hon f örelaste i tjugoen stader 

under tre veckor och trotsade alla möj- 

liga faror genom att g3 upp i olika 

slags flygmaskiner i alla sorts vader, 

klimat och tider. Det var en bragd 

som distansera; mariga av vara djär- 

vaste man, )skriver S t i D h a r m a s 

artikelförfattare, Annie Besant ar vara 

dagars »Överkvinna». Hennes hijga 

Alder har, i stallet för att medföra 

svaghet, endast bringat henne större 

verkningskraft, mera visdom, kärlek) 

mod .och fullandning. Hennes exempel 

maste vara inspirerande för kvinnorna, 

för var och en i hennes egen sfär. Hon 

har natt höjder över vara huvuden, Ibo,k- 

stavligt och symboliskt talat, men dit 

e n kvinna har natt, kunna andra hin- 

na, och var stolthet över henne som en 

av oss skall inge varje kvinna en ökad 

självrespekt -och 1yckokSinsla. Indiska 

kvinnor sta i djup tacksamhetsskuld 

till dr Besant för hennes tjänster &t 

deras moderland, till lösningen av pro- 

blemet kvinnornas utbildning ,och till 

startandet av sociala reformer vilka 

skola bringa frigörelse at kvinnorna. 

Indiska kvinnors förening har klart för 

sig vilken ara det ar för densamma att 

hon är dess ordförande och huiv ge- 

nom lienne dess medlemmar äro för- 

bundna med det förflutnas, det narva- 

randes loch det tillkommandes kvinnor, 

med Osterns och V~asterns kvinnor. 

S% ltingt Stri Dharma. Och för- 

visso ha Indiens kvinnor mycket att 

vara Annie Besant tacksamma för. 

* 8cm bekant var Stockholni bland dessa. 

Teoretisk och praktisk undervisning 

i kläd: och. linnesömnad. 

I 

Anmälan till nya kurser om I minad och 6 veckor mottagas dagligen ntellan hl. 10-5. 

Birger Jarlsgatan 16. Prospekt på begäran. Tel. Ö. 93 30,

v 

"Det unga 

iiia världsdel har p& sistone upp- 

täckt Amerika. Den gamla dainen 

ar mer och .mer intresserad av sin unge 

arvinge p& andra sidan haven. Hon 

studerar honom uppmarksamt om ock 

med blandade känslor och skriver mas- 

sor av nya böcker lom honom för vart 

ar som gar. 

För att citera Klara Johanson i före- 

talet till det urval ur H e mm e n i 

den nya världen, som nyss ut- 

kommit under titeln D e t u n g a 

A m e r i k a, »har Fredrika Bremers 

transatlantiska forskningsfärd, för 

mängden av .hennes samtida ett extra- 

vagant kuriosum utan rföljder, uppen- 

barat sig som en pionjärbragd, före- 

gangaren . till vara dagars energiska 

Färden anträddes %r 1849 och skild- 

ringen av den utkom i tre on1:fangsrika 

volymer 1853-54. Ett decennium se- 

nare utgav F. -4. Dahlgren en ny, av 

Fredrika Bremer sanktionerad, mycket 

f örk0rta.d upplaga. 

Men ,detta är ocksii allt, om man un- 

dantar översättningarna loch den sam- 

h g valda stycken ur den gamla eng- 

elska Översättningen vilken &r 1924 ut- 

givits av Yale-professorn i nordiska 

sprak Adolph Benson: A m e r i c a o f 

the bifties, en bok vilken haft 

stor framgiing i A.merika, ja, väl är det 

litterära svenska verk som där haft 

och har den största avsättningen. 

* Det unga Amerika. Skildringar av Pred- 

rika Bremer. Sammanstiillda och kommen- 

terade av K l a r a J o h a n s o n. Wahl- 

ström 6: Widstrands förlag. 

Amerika". 

.För den som av en eller annan an- 

ledning inte kunnat profitera av den 

Bensonska upplagan har det varit svart 

att alls f& nkgon inblick i detta Fred- 

rika Bremers verk, s& inskrtinkt till 

offentliga bibliotek loch gamla hems 

gömmor har det varit. 

Det &r darför med gliidje mm hiilsar 

utgirandet av detta urval där rirkildriu- 

gen dessutom ju ocksa ar mera över- 

skiidlig genom att de i den ursprung- 

liga foimen öser hela texten vitt sprid- 

da styckena sammanfogats till ett har- 

moniskt helt. 

Ty man behöver vii1 knappast säga 

att Klara Johanson gatt till verket s& 

omdtimesgillt och ;skickligt, s& ömt och 

kongenialt anderikt - som bara Klara 

Johanson kan ! 

Eesultatet har locksii blivit en av de 

böcker vilka p& ett s& särskilt satt ap- 

pellera till även den laströttaste yrkes- 

liisares hjarta att man rent av kalaner 

sig ha fatt ett nytt sviarmeri. 

Sildana böcker, liksom motsvarande 

miinniskor, matte för att tala modernt 

filmsprhk .ha »Deb>. Människor med 

denna charmens t~olldomsgiva Ban 

man stwa undan i de mest undan- 

gömda hörn i de mest lysande försam- 

lingar; man skall andi alltid inom 

kort finna dem vara medelpunkten fijr 

allas förtjusta uppmarksamhet. ,Och 

vad sbdana becker betriiffar gar man 

gladeligen förbi ett helt bibliotek med 

klassiker för deras skull, för att s& att 

saga om och om igen sluta dem till 

sitt hjärta, dessa chariternas lycko- 

barn, vilka, ehiirii de kanske varken

HERTHA 195 

iiro sa djupa eller märkliga som de för icke liitt och ledig som en fagel?' Min 

deras &ull f örsmadda, dock f örtrolla 

0c.h binda oss p& ett varaktigare satt 

själ hade vingar och hela varlden var 

min!. . .» 

an de. 

Jag kan inte säga att Fredrika Bre- 

$S& flyger hon likt en liten ljuslaga 

genom denna nya världs vi,dder - en 

mers andra verk fängsla mig p& just Ariel, nyfiken, välvillig, munter, god 

detta satt. Men D e t u n g a Ame- och appen. Inte under att hon vinner 

rika gör det! 

vänner överallt .bland dess basta och 

Den ar en av de älskvärdaste och 

bästa ma böcker jag läst mycket 

länge - ett utflöde av sin skaparinnas 

märkligaste .man och kvinnor. 

Men 5äst :har hon ,det ,dock ensam; 

gang på. gang stiger .d& den ton jag 

rena, klara, eldiga vasen, ett lyckobarn skulle vilja Balla Fredrika Bremers 

ingivet henne under den befrielsetid Arielsröst ur de verkliga sm% prosahennes 

herikaresa var efter den mör- poem hennes skildringar,, av sina enska 

epok hon nyss gatt igenom, da miss- liga vandringar äro. Hon säger själv 

mod och trötthet gripit henne till den att #d& hon ar ensam erfar hon alltid 

grad att hon, som hon själv förklarat, en sadan underlig Bänsla, »en känsla 

maste lämna den gamla varlden för att som om jag hade vingar ooh 1yfta.des 

i den nya söka aterhämta sitt fram- av dem utan mitt tillgörande, och det 

tidshopp. 

var mig en outsäglig njutning. Denna 

I den sköna skildringen av hennes halvt andliga, halvt kroppsliga känsla 

morgorivandring i Macon, golm Klara kan jag ej förklara, men den atervän- 

Johanson sant kallar »En lyckomor- ,der alltid till mig d& jag ar alldeles 

gom, liksom vid m%nga andra tillfallen ensam och i övrigt ostörd av oroande 

uader Amerikaresan tyckes ahon ju ock- tankar, och den ar min an i #denna 

sa ha atervunnit sitt vasens klarhet, ja, .dag; den gör min heliga, underliga 

fatt an mera ,darav än nagonsin förut. glädje !har dar jag ,star sa ensam ibland 

Hör själv : »Den bleka halvmanen sjönk 

l%ngsamt ned i ett röklikt töcken.. . 

främlingar, mitt i världshavet, och 1%ter 

mig kanna mig fri och lätt som 

.Träd och gras glänste av dagg i ,den 

stigande solen. . . Jag gick allena, allt 

fhgel p& kvist». 

Den fageln ar dock varken en sparv 

var tyst och stilla, men mitt hjärta eller, fa~tan ,den sjunger, en trast eller 

sjöng. Vad jag under hela min ung- nå.gon annan smilfagel. Det ligger n&d,om 

.ha.de önskat ,och längtat till, vad got örnlikt skarpt i Fredrika Bremers 

jag lansett mig vara mer än nagon an- framtidsblick, de goda, varma men 

nan stängd ifrh - en levande bekant- rannsakande ögon hon riktar mot förskap 

med livets :m&ngfaldiga gestalter .hallaiiden och människor i det nya 

-,det hade nu blivit mig till del, blivit landet, Ogon, som genomtränga dem 

det i ovanligt matt. Vandrade jag icke 

nu $ri - fri &%som f& äro .det - i den 

och fordra svar ooh inte äro nöj.da förrän 

de sett genom konventi,oner och ytfria, 

stora nya 'varlden, fri att se och varden intill sanningen dar bakom. 

lara kanna allt vad jag ville? Var jag Det var ju ocksa en mycket givande

cch intressant brytningstid vari hon 

vid sin ankomst till Amerika befann 

sig ! 

Det moderna Amerika av i dag höll 

p& att vakna. Chicago hade redan be- 

gynt uppsta - i den .d& endast tjugo- 

Ariga staden fann Fredrika inom paren- 

tes sagt samma ,drag av politisk kor- 

ruption, f örorsakad genom alltf ör 

manga laglösa elements invandring, 

inte minst fran Sydeuropa, som ännu 

i dag utmarker staden. Järnvagarna 

hö110 pil att laggas in mot land i stal- 

let för att som förut endast följa vat- 

tenviigarna. Annu harskade visserli- 

gen f ader Mississippi som Amerikas 

främsta transportled - Fredrika Bre- 

mer befor ju ocksi floden fran Minne- 

sota ner till Mexikanska viken - men 

'hans tid skulle snart vara ute. Den 

epokgörande revolution de nya sam- 

f ardselmedlen skulle verka i industri- 

ellt och ekonomiskt avseende hade re- 

dan begynt. Järnväg, telefon, telegraf 

(telegrafen som Fredrika provade i 

Rochester) befunno sig i början av den 

daningsprocess, som pil ett par decen- 

nier skulle förändra Amerikas biide 

ekonomiska, industriella och kulturella 

fy sionomi. 

annu blommade New Englandskul- 

turen - ja, stod i sin fullhets Ögon- 

blick, representerad av sadana man 

som Raph iiTaldo Eriierson, James Rus- 

sell Lomell, Channing, Andrew J. 

Downing m. fl. - man som alla ble~o 

Fredrika Bremers vänner, visade hen- 

ne omkring och hjälpte henne att kom- 

ma tillrätta med sina drligor. 

Det var ju i am er il ca^ mest intellek- 

tuella och allmanintresserade kretsar 

bon under sin vistelse hö11 till. 

Hon fick höra, mAste ta parti, vara 

för och mot i alla möjliga friigor. 

Tunga moln skockade sig den tiden 

rid berikas horisont, ett ruvande 

oviider ur vilket inbördeskrigets storm. 

snart skulle brjta ut. I deii mii- 

lande skildringen av hennes besök i 

Washington f& vi en bild av acleii 

hotande stiiiiiningen och ett par ut- 

miirkta portiaiitt av dc biigge ameri- 

kanska politiker, Heiliny Clay och Da- 

niel Webster, vilka i det liingsta med 

kompr.omissklokheteiis alla medel sökte 

besrarja stormen. Hlagorden 8eccwsioni 

och Cnion, begreppen fred eller krig 

började redan göra sig @.illande i den 

tunga luft, rari de snart skulle rimla 

kring, likt snö en blygra vintermorgon. 

»The Fugitire Blare Act» rörde upp 

sinnena. An i dag - jag har själv per- 

sonligen erfarit det - bar man inom 

abolitionistkretsar agg mot Fredrika 

Bremer för hennes ljumhet infiir detta 

brännande problem. 

Jag tror dock inte att hennes i bör- 

jan avvaktande 1i;illniing berochle p& 

likgiltighet. Jag tror snaraw att hon 

hade starkt utrecklade, iirspriingliga 

skaparenaturers instinktiva, natiarnod- 

randiga motrilja mot att liita sig le- 

das. De ha aldrig latt för att 1kta sig 

liittrindigt röras i sitt in~ierstii, sit? 

allra heligaste, ar oliks inflytanden 

och Asikter. 3Ban se. det t. ex. ccksil 

pc~ Fredrika Bremers egendoniliga ~iiotstriirighet 

gent emot Emerson i början 

ar deras bekantskap. Det var fiiirst d- 

ter noggrann prövning hon gav honom 

sitt fulla matt av varme och riiiiskap, 

men iinclQ - hur mycket hon %n beundrade 

,honom, gick hon aldrig riktigt 

med p% bans filosofi.

Likadant var .hennes förhc411ande i 

negerfragan. Först da hon grundligt 

studerat slavlivet i Södern fattade hon 

standpunkt. Men dc5 kan ingen an- 

vända varmare ord.lo.m det biista hos 

de f örkättrade svarta eller skarpare 

f ördöma det f örräderi mot .m&nsklig- 

hetens frihetsideal, slaveriet var. Man 

skall vara abolitionistättling med ett 

gammalt nedärvt groll att varda likt 

en fin sliiktklenod för ,att inte inse 

detta ! 

Fredrika Bremer fick ju genom sina 

mhga och langa resor i Amerika en 

synnerligen extensiv kannedoni om dess 

liv i de mest olika former, fran Nord 

till Söder, fran Östern till Mittersta 

Västern. 

Det vimlar av typer och personer, 

händelser och scenerier i hennes skil- 

dring. P& ömse sidor om Missis.sippi- 

baten eller järnvägen rullar Amerika 

ut sig för oss med en levande, brokig 

askildlighet som oemotstandligt fangs- 

lar. 

C>ampmeetings, f alangstarer, ,dfirhus 

och f&ngelser, kväkarmöten och socie- 

tetsbaler, till .alla upptänkliga platser 

f ör b örfattarinnau oss, särskilt natur- 

ligtvis dit ilär .kvinnorna ha nagon spe- 

ciell veiakiiingskrets. klter och ater, da 

hon betraktar dessa sociala företag och 

experiment, rikta sig -hennes tankar 

mot Sverige ; hon funderar p& den eller 

den sakens tilliimplighet därhemma och 

da ljunga hennes ögon till i llienhes lilla 

fina livfulla ansikte - [den dar örn- 

blicken mot framtiden tändes i dem, 

som gör att 'Sveriges stora M.amsel1 

lika väl som Sveriges stora Fru, Birgit- 

ta, borde kallas »Sierskan frh N;or- 

den». 

HERTHA 197 

~e't är rent av övei~askande hula ofta 

Fredrika Bremers framsynthet slar en 

om mlan tänker tillbaka p& det Amerika 

hon sag *d& och det vi se nu. Denna 

framsynthet, sig inte blott 

gällande i sadana yttre ting som da 

hon genast sag att Minnesotas jord 

och klimat borde vara speciellt lämpliga 

för invandrare fr&n Sverige, eller 

i sad.ana estetiska saker som t. ex. att 

hon !aldrig kunde höra sig mätt p& 

negrernas vid -den tideh iiven av dmii 

själva föraktade sanger och musik - 

vilka Amerika ju sedan dess med förtjusniag 

adopterat och som ju i själva 

verket äro dess enda urspirungliga 

konstniirligi insats i världens tonkonst. 

Överallt, i synnerhet i slutet av boken 

märker man ocksa den smygande 

misstro till den lamerikanska andens 

verkl.iga frihetskärlek, som även den 

besaiinat sig i vara dagar. suckade 

efter litet mindre s j&lvbelA.tenliet, 

litet mera w,torsint missnöje» -med sig 

självt hos det amerikanska folket. I 

vara dagar sevi ju ocksa att dess yverborna 

fariseism växt ut till en verklig 

kulturf ara. 

Hos amerikand~o~na fann 'hon allt 

fös 1:itet sjal, ursprunglighet och verlrlig 

karaktiirsdaning. Hon förstod att 

felet lag i deras ytliga uppfostran, 

men samtidigt som hon rättvist och 

entusiastiskt gladde sig över de mariga 

nya och djärva försöli till kvinnoemancipation 

som gjordes i landet, räddes 

hon för ,den brist p& verklig självstandighet 

hon .fann, p& verklig känsla av 

-de speciella värden kvinnan i kraft av 

sitt moderskap ihar ansvaret inför. 

Och aven denna rädsla 5ar ju besank 

nat sig. Utan att förringa värdet av de

amerikanska rösträtts- och fredskam- 

parnas insats m%ste man saga sig att 

kvinnorörelsen i Amerika icke tillfört 

det amerikanska samhället den för- 

d jupning och humanisering kvinnornas 

dominerande stallning borde, tycker 

man, gjort ,det möjligt för dem att 

iistadkomma. Rättigheterna 'ha stan- 

nat vid yttre ting - i det inre .har kvin- 

nan dar ofta ifortsatt att följa mannens 

spar. Kanske hade Fredr2ka Bremer 

ratt da hon just ut från dessa synpunk- 

ter kritiserade .den berömda feministen 

Lucy Stones anförande p% en abolutio- 

nistkongress shom varande buret av 

alltf ör ,manliga% synpunk ter, givande 

alltför litet av kvinnans speciella. Som 

Klara Johanson fint säger anviinder 

Fredrika Bremer har en fullständig 

Ellen Keysk vokabulär. 

Men som Ellen Key agade hon 

endast emedan (hon älskade. Ron 

älskade och trodde pil sina m- 

systar - med en egendomlig vacker 

ridderlig ömhet, som gladde sig At 

inte endast deras andliga utan ock- 

sii kroppsliga skönhet. Hon älskade 

Amerikas man ocksa, det basta hos 

dem, deras ungdomliga kraft och mod, 

till vilka 'hon sjunger en lovsang i det 

lilla uttrycksfulla stycket »Yankeen». 

Hon är visserligen desillusionerad 

nar hon lämnar Amerika. Men hennes 

kärlek- är, trots hennes har och där 

uppspirande tvivel, stark nog för att 

hon $kall kunna sluta sin skildring 

med de varma orden - vari aven nu- 

tida Amerikaf arare torde kunna in- 

stämma : »fragar man .mig vad den nya 

varldeiis folk har framför den gamlas, 

s& svarar jag, med intrycket av vad jag 

i Amerika sett och genomlevat friskt i 

min sjal: ett varmare hjärtslag, ett 

mera energiskt, ungdomsstarkt liv., 

Ned de orden är den lilla boken slut. 

Man Iiigger undan den, men i minnet 

stannar den likt nAgot ljust och klart, 

som kommes en att tanka p& det snab- 

ba flöde av eld och vatten - ett ele- 

ment som har eldens styrka, vindens 

frihet och vattnets mjukhet - som en- 

ligt en gammal tysk lärd iir scharis» 

- behagets, iiven det konstnibliga be- 

hagets personifie~ing~ 

Det intqycket innefattar ock& utgi- 

varinnans del av rerket. Känslan ar 

'behag och liitthet skylles sikkert delvis 

den hand som verkställt redigeringen 

- Klara Johansons hand, vilken som 

penna matte föra en fjiider ur n8gon av 

de ovannämnda chariternars vingar - 

s& absolut galler det om henne att hon 

har »only to touch to adom». 

De sammanfattande och f örklarande 

kommentarer som fylla bokens sista 

del är det ett ~ant nöje att l8sa - s& 

kunskapsrikt, kvickt och fängslande ge 

de en hel, mangsidigt facetterad bild, 

sammanfattande bade den markliga 

och jäsande epok varunder Fredrika 

Bremers bes6k inföll och de nutidsförhulanden, 

som äro dess frukt - en 

bild som i sin klarhet och skarpa inom 

det begränsade omridet för tanken p& 

bilden i en av de clairvoyanters glaskulor, 

silka soro SA moderna under 

Fredrika Bremers Aruerikatid. 

ANXA LENAH ELGSTRöM.

Notisspalten. 

Ams terdamkonferensen. 

Nar detta Herthaliafte kommit sina 

liisare tillhanda p8gå.r den av Inter- 

nationella kvinnoröstr~ttsal1iansen or- 

ganiserade studiekonferensen i Amster- 

dam över filedsproblemen. Av de frm- 

staende talare och experter i fragan 

frfin olika lander, vilka komma att 

framtrada med större anföranden, kun- 

na namnas : M. Maurette, represen- 

tant för Internationella Arbetsbyrh, 

Mr Ouilegeest, 9Öiwtvaraude v. ordfö- 

rande i Internationella Arbetsbyrans 

verkställande utskott, ledanioten av 

tyska riksdagen dr Else Luders, leda- 

moten av österrikiska riksdagen fru 

Emmy Freundlicli, professorn vid uni- 

versitetet i Bryssel Louis de Brcmchere 

samt Mrs Chapman C&, som li8ller sitt 

stora tal vid det stora offentliga mö- 

tet den 17 november p& kvallen i Ko- 

lonialinstitutet. 

Mrs Corbett Asliby presiderar vid 

mötet. 

Fran Sverige kommer fru Ester 

Akesson-Beskow att närvara; fru An- 

na Wicksell, vilken inbjudits som ta- 

lare, liar varit hindrad att infinna sig. 

Hur Tyskland sköter fragan om 

kvinnlig polis. 

Preiissen tog ledningen genom an- 

stiillanclet av den första kvinnan i 

Frankfurt am Mains polisktir i juni 

1926. Sachsen blev ngsta stat: i april 

detta ar Ulevo sex kvinnor, efter en 

genomg%encle teoretisk .och praktisk 

träning och efter att ha avlagt polis- 

examen i Dresden, inkorporerade i den 

officiella polisstyrkan. ' Detsamma. 

skedde samtidigt i Hamburg, medan 

i Berlin, dar redan sex kvinnliga. poli- 

ser varit provisoriskt ansrtiillda, dessa 

ökats till tjugo stycken, och den spe- 

ciella kvinnliga polisinspektören 9rii 

Friederike Wiekiiig liar utnämnts till 

kriminellt »polisr&d». I Baden (Karls- 

HERTHA 199 

ruhe), ,dar de kvinnliga poliserna hit- 

tills endast varit använda vid hälso- 

v8rdsavdelningen .och f ör arbete inne 

p& stationerna, kommer man för fram- 

tiden att följa de ovannämnda stater- 

nas exempel, och lata dem göra prak- 

tisk tja.nst med ~haktningsratt. Kur- 

ser i poli~stjänst lära ha anordnats p& 

flera hA11. 

Segrar och nederlag i Oxford. 

l?ör första gangen har man givit en 

Iiviniia Newdigatepriset f ör engelsk 

vers, och iniss Penrose, förutvarande 

rektor av Somerville College; har bli- 

vit »Dame of the Brittish ,Empire.» 

Men - den 14 sistlidne juni antog 

universitetskollegiet ett statut, som in- 

skranker ,de kvinnliga studenternas an- 

tal i Oxford till 850, d. v. s. en p% 

fyra manliga. Det var ar 1920, som 

Oxfords universitet öppnades för kvinn- 

liga studerande p8 samma vil&or som 

för man ! Internationella röstrattsal- 

liansens nyhetsbulletin nämner beslu- 

tet av den 14 juni nedslaende nyheter 

- och det ar det minsta man kan saga 

soiii det. De kvinnliga akademikernas 

internatioiial lär val 1ia.orsak att vara 

intresserad av fallet. 

Kvindelig Laesef orenings i Köbenhavn 

boksamling. 

Det ar ingen nyhet, inte ens .i Sverige 

att Jivi.ndel.ig J~~sdorenings bibliotek 

i Köbenhavii under fröken ~Sophie Albertis 

energiska ledning vuxit ut till 

en verkligt 'betydande 'boksamling, ett 

gott och rikt urval fran 'litteraturens . 

inanga olika omraden.. En nu utsänd 

»Fortegnelse» över böcker som tillkominit 

under de fyra sista Areii visar 

i vilken .alltjamt stadig tillvaxt detta 

företag befinner sig, och nian far veta 

att biblioteket nu omfattar 70,000 

band. Med nöje finner man att .aven 

svensk litteratur, saval i original som 

i översattning, sr rikhaltigt representerad. 

.

200 HERTHA 

-- --. -p.- - - 

Miss Edith Tancred i Stockholm. 

Xss Edith Tancred har kommit - 

och farit - och hallit sitt bebadade 

föredrag om kvinnlig polis och den- 

nas uppgifter. Hon började sina före- 

drag i Malmö, den 24 oktober, fort- 

satte i Jönk6ping och Norrköping, och 

den 2s oktober talade hon här i Stock- 

holm inför en talrik och intresserad 

publik. 

Det var en historik över tillkomsten 

av kvinnlig polis i England hon läm- 

nade tillika med en översikt .av deras 

nuvarande stiillning och det arbete de 

litföra. 

Kriget vala' den direkta tillskynda- 

ren av etablerandet av de första kvinn- 

liga poliserna- och .d& p& frivillighetens 

riig. Bristen pik tillräcklig manlig polis 

vid krigsutbrottet var ett av skiilen till 

att kvinnoorganisationerna - särskilt 

nämndes ,darvid National Oouncil .of 

Women av Miss Tancred - tog initia- 

tivet till att kvinnlig polis började 

funktionera. De i England sammaii- 

dragna trupperna, de stora fältlägren 

där manlig ungdom övades, aven de 

unga krinnornas tillströmning till am- 

munitionsfa'brikerna f ramskapade ock- 

s& förhallanden diir kvinnlig polis 

gjorde ett bade nödvändigt och utom- 

ordentligt gott arbete. Det visade sig 

att de medelhlders kvinnliga poliserna 

funno liittare gehör hos de unga an 

den manliga polisen. I London stall- 

des den kvinnliga polisen direkt under 

polischefen och avlönades med statens 

medel. Ett stort m e n fanns emeller- 

tid, lagen tillät .ännu ej kvinnliga 

poliser. 

Men aren England fick sin behörig- 

hetslag, och stabilisering .av kvinnlig 

polis kunde legalt ske. Fram och till- 

baka gick det emellertid med den 

kvinnliga polisens ställning, Den i 

London organiserade polidchren p& 100 

kvinnliga poliskonstaplar .o& 12 dito 

poliskommissarier med särskild ,byra i 

D 

Scotland Yard under tvenne kvinnliga 

chefer fick stryka pli foten nar Geddeskom.missionen 

började genomföra sina 

sparsamhetsreduktioner. Ärkebiskopen 

av Canterbu~ pläderade för den kvinnliga 

polisen, Lady Astor höll ett vältaligt 

anförande i parlamentet, protestmöten 

ih-er allt i landet mot intlragning 

aT den kvinnliga polisstyiqkan visade 

att institutionen gjort sig viilkänd och 

ansags oumbiirlig. Xen antalet kvinnliga 

poliser i London nedskars till 20. 

En utökning har emellertid eftertit 

kommit till stAnd, 00 Brinnliga poliser 

iiro nu anställda i London, i England 

tillsasimanlagt lQ2 st~cken ; dlrjiimte 

finnas 168 polissjstrar, »Police-matrons», 

men dessa arbcta ju ej imder 

samma betingelser. 

Londons kvinnliga polis ar uniformerad 

och har sin verksamhet utomhus. 

Dess arbete är i huvudsak inriktat 

p& att ta hand .olm och hjiilpa tillla&tta 

imga kvinnor och barn. De kvinnliga 

poliserna patrullera i parkm, vid 

jiirnvlgsstationerna ni. m. och uträtta 

härvid ett utomordentligt gott arbete. 

I medeltal om'hanclertar och h jiilper 

den kvinnliga polisen i London 500 

unga kvinnor pr vecka som av den ena 

eller andra anledningen stå övergivna 

eller utan resurser i den stora. staden. 

1 Glasgom+, Miss Tanc~eds egen stad 

och diir hon under kriget startade och 

förestod en kvinnlig polisskola, göra 

de kvinnliga poliserna sitt arbete pB 

polisstationerna och de bara icke uniform. 

Xen de, ensamma, f% upptaga 

vittnesmil1 rörande seaighetsbrott mot 

barn och f# följa kvinnorna och barnen 

genom alla domstolsf örhör. 

- Den kvinnliga polisen i England har 

i stort taget samma lönevillkor som 

mannen och samma befordringsmöjligheter. 

Tre utbildningsskolor finnais, 

i Bristol, Liverpool och Glasgow. 

Niss Tancred slutade sitt föreclrag

med' att betona f ragans internationella 

karaktär, hur i varje land gamma be- 

hov förefinnes av att kvinnor .och barn 

vid övervak.ning, förhör m. m. komma 

under kvinnlig polis: ,och att Idemas 

uppgifter, när de fyllas ratt; äro .av 

ofrAnkolmligt varde för samhallet. , 

Nötet, som stod under Fredrika- 

Rremer-Förbundets och Svenska Kvin- 

Den mörka gryningen 'av Marta Os- 

temoe. Till svenskan av Ingegerd 

von Tell. Albert Bonniers förlag. 

En ung, dittills okhd norskfödd för- 

fattarinna i Amerika erövrade för na- 

got ar sedan ett mycket betydande lit- 

terart tävlingspris, omkring femtiotu- 

sen kronor i svenskt mynt. Bland fem- 

tonhundra insända manuskript erkgn- 

des, hennes av den förnämliga prisdo- 

marenamnden siisom staende s& högt 

över de andras att inte nhgon av dessa 

ens kunde anses .sasom medtgvlare. . 

Det var Marta Ostensoe med sin för- 

sta bok, V i 1 d g ii, s s. Redan förra 

Aret hade vi den i svensk översättning. 

Nu har hennes andra bok, D e n. m ö r- 

k a g r y n i n g e n, ocksa kommit 

hit. 

Det &r farligt med en andra bok 

när man vunnit en sroldan succes. som 

Marta Ostensoe med sin första. Men 

denna haller strecket. Samma starka 

och genomarbetade människoskildring 

som den tidigares kännetecknar den, 

avensa den frappanta förmagan att ge 

intensiv miljöst&mning. Ocksa i den- 

na bok finns för övrigt det slag av 

iiArd koncentrerad viljemänniska som 

Caleb Gare i V i l d g a s s gav prov 

pii,meniDen mörka gry- 

n i n g e n ar det en vek och dröm- 

mande diktarnatur som sättes i. ödes- 

HER'THA . ?o1 . 

Från bokvärlden. 

nornas Nationalförbunds auspicier, in- 

leddes noch avtackades av de tv% orga- 

nisationernas v. ordf örande och .ord- 

f öra,n.de, dr Karolina Wi.derström och 

dr Nalin Wester43alIberg. 

Miss Tancred talade senare i Gävle 

och Witeborg och till .sist, p% Aterva- 

gen hem, i Oslo. På. hitresan talade. 

-hon. aven i Köpenhamn. 

digert beroende av den andra. Beundransvärt 

geaomförd är konflikten, 

och det bestaende intrycket ' av boken 

ar, 1.iksom air den förra: i sitt slag ett 

mästerverk. . 

Alberte' och Jakob av Cwa Sandel. 

Med inledning av Anders Österling. 

. Oversattning fran norskan av Inge- 

borg Essén. Albert Bonniers förlag, 

(Gula serien). 

Ater en ung debuterande författarin- 

na - denna g%ng akta norska - som 

i sitt första arbete visar en betydande 

ibeg5vning. Boken har nAgot av Jonas 

Lies siiggererande skildringskonst av 

hem och familjeliv, bhar ett tröst- 

löst armt och rent nedbrytande för 

personerna det galler. Den lilla kust- 

staden uppe i Nordnorge, med sin för- 

krppande dödvattensatmosfär, ar yp- 

perligt skildrad, och framför allt sti- 

ger Albertes gestalt fram mot dess bak- 

grund med skarpt dragen kontur. 

Boken gör en inte glad, men den är 

värd att .läsas p& grund av sin konst- 

närliga h alt. . . 

Under skraataket. Roman av Nki 

Roll Adher.. H. Aisch6houg & C:o 

. (W. Nygaard), Oslo. 

Nini Roll Ankers nya bok har %rom- 

mit direkt frAp det norska förlaget, 

huruvida eller hur snart vi f9 den i

202 HEBTHA - - . 

-- -.d 

svensk översättning &r mig inte be- 

kant. För övrigt borde den fragan 

vara av ganska ringa intresse, nog böra 

vi kunna läsa varandras böcker p& ori- 

ginalsprilket, vi p& var sin sida om 

Kölen. 

H%gkomster och skisser av Amt Uar- 

gret Holmgren, f. Tersm eden. Wahl- 

ström & Widstrands förlag. 

Den lilla boken liar en hagkomst som 

stannar i minnet, G a m l a M a j a, 

Den ar berättad med bade humor och 

kansla, och den sotiga och trasiga gam- 

la tjänarinnan av en gangen tid synes 

\-ii1 förtjaa sitt iireminne. H o s 

Granldonkel p& Brohamra 

iir annii en l.&sviird bit. Den bär nit- 

got av en gwnla pastellmalnings läckra 

f iirgton. 

En vr% bland bergen. Berättelse fran 

Xya England av Mary E. Waller. 

Oversattning av Anna Bergström. J. 

A. Lindblads förlag 

En betagande skildring av gammal- 

dags mdnniskor i en avkrok av Nya 

England i var tid. JIed gammaldags 

menar jag en art enkla, utanför tids- 

jiiktet och tidsgrubblet levande mgnni- 

skor. Nen verkligt levande och därför 

kännande, lidande, &l skande. En ömt 

mild dager skimrar kring det lilla hem- 

met vid den övergivna gamla kyrkbyn 

uppe pil höjdsluttningen, och Hugh 

Armstrongs och lilla T~ticldies öden, 

sci p& en g hg tragiska och ljusa, höra 

till det som man bevarar i minnet i 

tacksam tro p& att livet dock gömmer 

goclliet, styrka och skiinhet. 

Sjöboda skola av Vira EkLzr.~zd. J.. 

Under ~kraataketiirsk~i- A. Lindblads f örlag. 

veii med den rutinerade förf attarin- r litteratur iiger eii oförgiitligt 

nans sakra penna, och man ar med skakande skildring frin ~uia~k~lliil~a- 

ens inne i krigs- och gulaschtidens rinnans liv, V i t l j ii u g av Afatiiilda 

stamning, här med betoning av den Roos. Den bok som har med nilgra 

norska huvudstadens miljö. En annan ord anmiiles gör inget :tnspr&k att p& 

fraga torde. val vara om över huvud samma satt gripa iii i ett djupt trtttaget 

dessa f örhallanden längre kunna giskt tillvarclscmoment. Men den rör 

intressera. Är man inte hjärtans glaci vid en del sm&skolefö~hiillanden som i 

att bara slippa tanka p% dem? alen sin praktiska verklighet tydligen göra 

med dessa till bakgrund har Nini Roll lararinnans liv surt nog, och den lilla 

Anker i alla fall tecknat ett par krin- boken torde kunna fylla en uppgift att 

noöden som starkt gripa. Hennes man- viicka opinion för en reformerad tinniskoskildring 

star sig. 

gens ordning. Historien om Ingrid 

Ekenbergs vikariat vid Sjöboda skola 

iir för övrigt friskt beriittad och roan-. 

de, aren om ett par av bokens kapitel 

blivit en n&got protokollstoiar f ranilaggning 

av de undervisnings- och 1önefr%gor 

med a\-seende p& vilka boken 

ar slt att saga ett diskussionsinl~gg- 

E. K-n. 

C: ii r I e k r e t s e n hade den 31 okt.. 

mote, det första för terminen, under fru. 

Anna Björks ordförandeskap. Diin-id före- 

kom redogörelse ar frii Hedrig Törjesoii för 

F.-B.-F:s lirsmöte i Ystad samt föredrag av 

miss Edith Tancreil frQn (Ilasgom över iim- 

net sn'omen Police, a Sational and Inter- 

national Xorements. Föredraget, som pi 

ett utmiirkt siitt tolkades av fröken Ester 

Heden, blev mottiaget in(x1 stor förstAelse och 

det beslöts att taga upp uninet pil nytt vid 

ett kommancle möte. 

II a l n1 s t a (1 s k r e t s e n samlades 

första gangen för hösten onsdagen den 12 

olrtol~er. Efter eu kort redogörelse för Hrs-

mötet i Ystad av frii Ruth Hernqvist 1iö11 

doktor Elof Nielsen ett intressant och väc- 

liande föredrag om tuberkulos odi tuberku- 

losvkrcl. 31rögen Ingrid Nybloni sjöng nilgi-a 

shger nckompagnerad av Felix Körling. 

Vid supen sjöngs en trevlig bordsvisa för- 

fattad av fröken Edit Johansson till me- 

lodien Tre trallande jantor. 

Karlstadsl~retsenhadeclen1S 

oktober eii animerad disliussion~aftoii. Lek- 

tor Karin Ringenson inledde äini~et »Hem- 

met, liögliisniiigen och litteraturem. Ett 

ovanligt stort antal l~retsnieclleinmar Iiade 

inf nnnit sig. 

K u m l a 6 r e t s e n hade den 4 okt. ett 

talrikt besökt sninmaiitriicle, som tillika var 

ett avsliedsmöte under festliga former för 

dess ordf., fröken Trienna Mestertoii H ,S5- 

bylund, vilken i dagarna avflyttade till 

Uppsala. Under sin inhgariga vistelse i 

Kumla har fröken Mesterton nedlagt ett o111 

vasmt .och levande intresse vittnande arbete 

inom ett flertal föreningar, icke minst in- 

om Freclrika-Breinerkretseii, vilken Iiuvud- 

sakligast 115 liemes initiativ stiftades 1921 

och vars ordf. hon varit hela tiden. 

Fru Anna Björkman frambar ett varmt 

tack till fröken Mestertoii för ospard möda 

och framglng samt överlämnade en 

mant bukett röda nejlikor. 

I sitt tadi till kretsen gav fröken Mester- 

ton uttryck för den djupa Saknad hon sliiille 

kiinna efter Siibylund och Kumla, där sil 

mycket av intresse .och förstHelse, siirskilt 

inom de speciella kviniioföreiiingari-ia, niött 

henne. 

L a n d s 1: r o 11 a 1: r e t s e n hacle oiis- 

clngen den 19 oktober mmkväm, varvid ord- 

förnncleii, fröken TriigArdh i korta drag re- 

dogjorde för ti.rsinötet i Ystad den 14-15 

juni. Darefter W11s föredrag av f rölceii 

HERTHA 203 

nfagnhild Pulton oin Tolstoys dramatiska ar- 

beten. Aftonen avslutades med tesupé celi 

&ng. 

L i. n k ö p i n g s k r e t s e ii fortfar att 

i sitt klubbriiin anordna roande aftoiiunder- 

hfillningar. Den 19 okt. beruttade kapten 

A. Jakobson oni en resa till Spetsbergen, fru 

Leniininii föredrog nfigra &ngnummer och 

fröken Anna Taube bidrog med uppliisning. 

Kretsen *Lund med -omnejd 

hade clen 17 &t. tillsammans med Malmö 

F.-B.-F.-krets ett talrikt besökt möte A. folkbögskolan 

Vilan ancler orclförandeskap av 

fru Anna Herrlin. Föredrag hölls av perso- 

KristiaiistadsIiretsen~~iade iiallconsiilenten fil. kand. Signe E'ïedholni, 

clen 13 okt. sitt första möte för hösten var- Malmö, o111 ,Socialt arbete i fabrikers, Tarvid 

ordförnnclen, fru Elisabeth Sjövall ta- efter fru Holmström-Ingers Berörde önskelade 

om »Det gninla Ystad och F.-B.-3':s 311s- mhlet om incliistriar~etariias tilltrlicle till 

möte» beledsagat av sliioptil;onbilcler. Mu- f~lliliög~li~ltili. Durefter vidtog under ~llerrsik 

utfördes av fru Inez Winberg och clelcla- skapet Ingers' ~iirclskap ett synnerligen niimattoii 

nv fil. mag. Else IHolingren. 

geniimt samkväm ined temp&, varvid stiiiniiingeii 

ytterligare förhöjdes genom sang och 

musik. 

3Ii1riestadslcretsenhadeden 

13 okt. alliniint samniaiitriide och samkviiin. 

Fru Florén och fröken Langenheiin redogjorde 

för arsmötet i Ystad, varefter visades 

flern bilder frh Ystad, Glimmingehus och 

Tosterup. 

PK kretsens inbjcdan hö11 fröken Thyra 

Kiillgren den 7 nov. offentligt föredrag om 

»Frcidrika-Bremer-Förbundets uppgifter i nutiden~. 

Efter föredraget hade samkvarn an- 

.orclnnts. 

N g 1i ö p i n g S-li r e t S e n hacle sitt 

första sammanträde för hösten mlndagen 

den 3 okt. För att stirka kretsens liassa be- 

slöts att anorclna en konsert pil Röda kvarn 

den 13 nov. under medverkan av fröken 

Marta Olsson och fru Anclersén-Bo?:eIl. Orcl- 

förandeii gav nagra meddelanden frkii ars- 

mötet. i Ystad, vid vilket dock ingen repre- 

seiltant frfi.n Nyliöping Iruiiiiat niirrara. Där- 

efter höll fil. 1;ancl. Dagnk Thorvall föredrag 

om »Ett stillhetens och handlingens folk - 

liviiliarna förr och nu., . Sammanträdet rar 

mycket talrikt besökt ,och flera nya mecl- 

lemriinr antecknades. Gemeiisani tesupé.

Stock;holmskretsenhadeden 

25 okt. ett spropagandamötw i Arstaklub- 

ben, vartill inbjudits utomstliende, siiriskilt 

studerande kvinnlig ungdom. Propagandan, 

som gällde förbundet och kretsen själv, sköt- 

tes i första hand av fröken Ida von Plom- 

gren som i ett inledande föredrag talade om 

förbundets uppgifter och syften och fram- 

höll det naturliga i att en allman tillslut- 

ning till förbundet kom till sthd bland kvin- 

norna. En kortare diskussion resulterade i 

att uppdrag gavs ;ft kretsstyrelsen att till- 

siitta en propugmdakommitt6 för att sköta 

medlemsrekry tering inom kretsen. Kvällen 

avslutades med ett intressant föredrag av 

fröken Ingeborg Wikander om ,Kinas krin- 

nor i revolutionstider>. 

.Striingniiskretsenhadeden28 

okt. sitt första sammanträde för hösten. Se- 

dan ordf., fröken Ninni Huldt sagt nagra 

rarma ord om de sedan sista sammanträ- 

det avlidna medlemmarna fru Elin Törnberg 

och fru Vilhelmina Samuelsson och deras 

livsgärning samt lyst frid över deras minne 

öppnades mötet, varefter fröken Huldt gav 

en intressant skildring av Ystad och för- 

bundets arsmöte därstädes. 

Harpå avhandlades en del inre angela- 

geiiheter. Efter mötet vidtog en animerad 

tesiip6. 

Kobbs Théer 

ar0 odisputabelt d i 

finaste 

sch i bruket de 

billiigasfie, 

1- a r b e r g s k r e t s e n anordnade den 

13 sept. ett offentligt föredrag med skiopti- 

konbilder ar dr Elsa Köliler frfin Wien onm 

,Karlsbad genom tidernas. 

Den 13 okt. samlades hetsen till hundar- 

betsa£ton. En vacker utetillning av gamla 

hrndarbeten hade ordnats. Gamla reliker 

hbde framsökts ur gömmena, sarskilt vit- 

broderier, korsstygns- och piirlarbeten, alster 

av krinnoflit friin srunntt tider. I anslut- 

ning till utställningen yttrade ordföranden 

niigra ord. Sekreteraren, fr. Tora Lund- 

gren, kretsens ombud 113 Srsrnötet i Ystad, 

redogjorde diirefter för detta. niirpt följde 

tesup6 och samkrlim. 

V li n j ö k r e t s e n hade den 25 okt. 

ett talrikt besökt kretsmöte. Ordf. fru El- 

sa Sordenskjöld hälsade de narvarande eäl- 

komna, varp8 fru Blenda Sylvan gav ena 

skildring av Grsmötet i Ystad och en re- 

sum6 av förbundets verksamhet under aret 

Härefter höll .med. dr Ruth Grubb ett syn- 

nerligen rardefullt föredrag om ~Föräldra- 

ansrars. Hon avtackades med livliga appl3- 

der och blommor. Fru Ingrid Sylvander ut- 

förde p& piano flera av viira förnämligare 

mästares kompositioner. Det i allo trevliga 

och intressanta mötet nvslutacics med te- 

s11pé.

ndskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET. 

Redaktör: JZZen Ktemtcn, 

Samtliga förbundsmedlemmar erhglla tidskrif ten. lcke-f örbuadsrnedZ&mar pre 

numerera ii niimccste postanstalt eller i bobhadel. Pris för postupplaga: 1/1 &r 

kr. 6:50 ; 1/2 Ar kr. 3S0 ; 1/4 Ar kr. 190. Lösnummer 65 öre. Redabth och eaped6 

thn: 48 Kiarabergsgatan, 8tocbhoZm. Redaktionstid: tisdagar och fredagar kZ. 

I-S. Tel. Norr 48 50, 27 62. Blxpeditionen: kZ. 11-4 wje röokendag. Tel. 

Norr 48 60, 27 62. 

C, A, KAHL & C! A,-B, 

Lärftskramhandel. 

3 Sturegatan 3, Stockholm 

Telefoner: 2538, Norr 8110 

Linne- och Bomullsvaror 

Zephyr för Herrskjortor 

Linneutstyrslar och rlkhaltlgt lager 

av damunderklader 

F redrika-Bremer-Fflrbundets 

skola för kvinnlig yrkes- 

utbildning 

med anslag av stat och kommun. 

Höstterminen börjar den 1 Sept. 

Lägre kursen, Q-Arig ltirlingsskola, avsedd 

huvudsakligen för kvinnlig ungdom 

med högre allmänbildning, meddelar 

gr.undl#ggande yrkesutbildning i klädsömnad. 

Högre kursen, l-krig, avser att utbilda 

kvinnliga arbetsledare och yrkeslararinnor 

f ör bekladnadsyrket. 

Bortbildnhgskurs C sömbad; l-grig, för 

utexaminerade handarbetsltirarinilor. 

~xtra elever mottagas i m8n av utrymme. 

Prospekt sandas. Adr. Norrlandsgataii 

210, I, Stockholm. Tel. 803199. Ans8kningar 

insändas före 30 juli. 

AKTIEBOLAGET 

S~otbholms Nya ~ämsIlsBsIalnlk 

$proiala@r f&. 

Shgar, Sångklader, Soffof, 

Ottomaner 1 och 2 bgddar, 

Tacken, Filtar, Overkast, 

Kuddar m. m., m. m. 

Kontor 0 Ut rtäitnlnfl 

16 Norrlrndsgatan 16 

STOCKHOLM Tel.7856.N.7181 

Stoff o~~ Stil 

20 NORRLANDSGATAN 20 

TEL. 30399 

Mottager beställningar 

p& elegantare och 

e n k l a r e klänningar. 

Förstklassigt arbete. 

Moderata priser.

llllllllllllnll11111lnl!llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 1ll11111111111111111l11l11I1111111111111lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 

- 

Innehåll;\) 

- - 

- 

Vita slavhandelns verklighet. Av ~ l a A Wahlström. 

- 

- 

m- ä r det praktiska arbetet adlas. Av E.' Theel. 

i ... Varför vi vilja kvinnlig polis. 

I- Maria Sandel. Av Ellen Kleman. 

I 

- 

I 

i. det unga Arnerikam. Av Anna Lenah Elgström. 

=. 

- "--Miss Edith Tancred i Stockholm. 

- 

= - Frin bokvärlden. 

1 

F.~B.~F.gkretsania. 

e 

%IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIY IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 

IIIIIIIIIIIIII~IIIUIIIIII~~~IIIIIIIII~III~~I~U~~~~UIIIIIII~~~~~~~IU~I~III~II~~ 

. Stockholma Boklndumtrl Aktiebolags Boktr., Stockholm 1937 

-

1927:9

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?