Skellefteå FF Fotbollsmagasin – 2020 #1

13
Ungdomar i Sverige rapporterar i allt
högre grad att de inte mår psykiskt
bra. Faktum är att de i jämförelse med
vuxna oftast rapporterar högre nivåer
av psykisk ohälsa. De har följt de vuxna
i att över tid rapportera allt mer ohälsa.
En graf publicerad av Socialstyrelsen får
illustrera utvecklingen, [1].
Mellan 2006 och 2015 syns en
dramatisk ökning bland barn/
ungdomar/unga vuxna som får
vård, antingen inlagda på sjukhus
eller i specialiserad öppenvård, för
depression och ångestbesvär samt
neuropsykiatriska tillstånd.
För vuxna ökar andelen också
men inte på samma tydliga sätt. Det
är dramatiska ökningar för flera av
tillstånden och inget talar för att det
har blivit bättre sen 2015, tvärtom
faktiskt.
Visste du att:
BLAND SVENSKA TONÅRSFLICKOR
rapporterar 57% att de lider av
psykosomatiska besvär (oro, ångest,
nedstämdhet, stress, värk etc). Siffran
är en fördubbling jämfört med vad
tonårsflickorna rapporterade 1985 [2]
BLAND POJKAR I ÅLDERN 10-17 ÅR
med depression och ångestsyndrom
är självmord 25 gånger vanligare
jämfört med pojkar i samma ålder
som inte fått någon psykiatrisk
diagnos. [3]
NÄR MAN FÖLJER UPP BARN OCH
UNGA SOM VÅRDATS FÖR DEPRESSION
och ångestsyndrom efter tio år finner
man att dessa personer uppnått en
betydligt lägre utbildningsnivå än de
som inte varit sjuka [3]
UNDER PERIOD 2010–2016 ökade
användningen psykofarmaka kraftigt
bland barn och ungdomar i Sverige,
vilket gör oss till ett av de länder
som medicinerar denna grupp mest
i världen [4]. Ökningen var 67% för
neuroleptika, lugnande medel (70%)
och antidepressiva läkemedel (100%).
Inga uppmuntrande siffror
Ja, det är inga uppmuntrande siffror
och beskrivningar som verkligheten
bjuder på när det kommer till hur
många av våra barn och ungdomar
som idag mår psykiskt dåligt.
Man kan förstås undra hur
utvecklingen har kunnat bli så här
och vad vi ska göra åt det. Låt mig då
bara säga att den här texten varken
kommer att handla om orsaker bakom
problematiken eller vilka lösningar
som finns på samhällsnivå. Jag
konstaterar bara att som alltid, när
det gäller komplexa samhällsproblem,
är det en myriad av orsaker som
tvinnas in i varandra som trycker
utvecklingen åt ett håll. På samma sätt
måste övergripande lösningar med
en viss tvingande nödvändighet vara
komplexa och riktade mot olika nivåer.
Bidra till att vända
utvecklingen
Den här texten fokuserar på vad
du som ledare, förälder eller vuxen
kan göra för att bidra till att vända
utvecklingen. Precis som med fysiska
handikapp som kan begränsa oss
kommer psykiskt dåligtmående att ge
barn och ungdomar sämre utveckling
i skolarbetet, socialt och inom
idrotten. Ni kanske direkt nu undrar
varför det måste bli så?
Svaret är väldigt enkelt. Det kostar
en enorm massa psykisk energi att må
dåligt mentalt. Det är den här energin
som andra barn kan spendera på
skola, kompisar och idrott, den som
mår dåligt måste använda den för att
hantera sitt dåligtmående. Känslan
hos dessa barn och ungdomar över
att må dåligt och halka efter sina
kompisar i allt som är viktigt i livet
blir lätt en dubbel börda, som gör att
man ofta mår ännu sämre.
Utifrån detta resonemang förstår
vi att tidig upptäckt och insatser
runt psykiska besvär hos barn och
ungdomar är av mycket stor betydelse
för hur utvecklingen hos den enskilde
kommer att gestalta sig.
Ju förr ett barn eller en ungdom
kan få hjälp för sitt psykiska mående,
ju bättre är det, och desto bättre är
prognosen. Det här är knappast några
nyheter, men det gäller att upptäcka
det och agera som vuxen.
Några sanningar för dig
som vuxen
Här är några sanningar för dig som
vuxen att ta till dig när det kommer till
barns och ungdomars psykiska hälsa:
BARN OCH UNGDOMAR KOMMER
NÄSTAN ALLTID ATT FÖRSÖKA DÖLJA
att de mår dåligt. Man vill vara som
alla andra och vill inte visa att så inte
är fallet.
SOM EN KONSEKVENS BERÄTTAR
FÅ BARN OCH UNGDOMAR spontant
om hur de verkligen mår, inte ens när
man frågar.
SOM VUXEN ÄR DIN VIKTIGASTE
UPPGIFT att ha en bra och bärande
relation till de barn och ungdomar
som finns runt dig, det är en
förutsättning för att kunna vara till
hjälp om det skulle behövas. Om du
har det, finns tilliten som behövs för
att kunna diskutera även det som är
svårt och jobbigt.
ATT FRÅGA BARN OCH UNGDOMAR
OM DERAS MÅENDE RÄCKER INTE.
Som vuxen måste du observera deras
beteenden. Om det förändras kan du
inte automatiskt dra slutsatsen att
det handlar om normal utveckling.
Du måste kunna känna dig säker på
att ändrade beteenden i skola, bland
kompisar och runt idrotten inte har
med ett försämrat mående att göra.
FÖR ATT FÅ NÅGON SOM INTE
VILL berätta att berätta måste flera
saker hända. Som vuxen måste du
visa att du bryr dig om på riktigt,
inte bara pliktskyldigt fråga allmänt
om måendet. Du måste använda
det tillitskapital du byggt upp över
REFERENSER
1 PATIENTREGISTRET, 2017. SOCIALSTYRELSEN.
tid och nu spendera det. I praktiken
innebär det att du måste fråga, undra
och diskutera trots att barnet eller
ungdomen signalerar att den inte vill
prata om det här.
FÖR DE ALLRA FLESTA VUXNA
innebär att försöka prata om psykiskt
mående med barn och ungdomar en
rejäl utmaning. Det är oftast långt
utanför vad vi normalt är bekväma
med. Du måste göra det ändå, trots
att du inte vet hur och inte sällan får
avvisande blickar och ord initialt från
den du frågar.
SOM VUXEN KAN DU DOCK VILA I
TRÖSTEN att barnet eller ungdomen
ser din ansträngning och har ni en
tillitsfull relation kommer ni att
kunna prata om det här efter ett tag.
SYFTET MED ATT FÅ REDA PÅ HUR
BARNET/UNGDOMEN MÅR är inte att
du som vuxen ska lösa problemen
eller måendet. Din uppgift är att se till
att barnet får hjälp eller att motivera
ungdomen till att söka hjälp.
Vägvisare till hjälpen
Det finns hjälp att få och oftast
behövs inte mycket för att knutar
ska kunna lösas upp och för att
barnet/ungdomen ska kunna jobba
sig tillbaka till det spår där de vill
vara. Ditt jobb som vuxen är att vara
upptäckare och vägvisare till hjälpen.
Vi måste alla försöka hjälpas åt
att minska den psykiska ohälsan hos
barn och ungdomar, alla har en roll
att spela. Är du som läser detta aktiv
inom Skellefteå FF kan du alltid ringa
mig på de telefontider som finns om
det är något du undrar över eller vill
diskutera. Tillsammans kan vi göra
skillnad.
Jag avslutar med att tipsa om en
digital utbildning som tagits fram av
Folkhälsomyndigheten [5] och som
vänder sig till alla landets barn- och
ungdomsledare. Den handlar just om
hur man möter barn och ungdomar
med psykisk ohälsa. Gå gärna
utbildningen och lär dig mer om hur
du kan göra för att bli ännu bättre på
att möta våra barn och ungdomars
behov.
Anders Tengström
Leg. Psykolog, Docent i psykologi
2 NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN "HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?".
FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN.
3 PRESSMEDDELANDE, SOCIALSTYRELSEN. HTTPS://WWW.SOCIALSTYRELSEN.SE/
OM-SOCIALSTYRELSEN/PRESSRUM/PRESS/KRAFTIG-OKNING-AV-PSYKISK-OHALSA-
BLAND-BARN-OCH-UNGA-VUXNA/
4 STATISTIKDATABAS FÖR LÄKEMEDEL. STOCKHOLM: SOCIALSTYRELSEN; 2016.
5 LÄNK TILL FHM:S UTBILDNING HTTPS://WWW.FOLKHALSOMYNDIGHETEN.SE/
NYHETER-OCH-PRESS/NYHETSARKIV/2020/FEBRUARI/EN-MILJON-BARN--OCH-
UNGDOMSLEDARE-ERBJUDS-UTBILDNING-OM-PSYKISK-OHALSA/