2015 - Holmiensis 4
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
HOLMIENSIS<br />
Nr 4 <strong>2015</strong>. Sedan 1963.<br />
FLYKTINGKRISEN I EU | MED MOBILEN SOM SNUTTEFILT | VARDAGSDISKRIMINERING DEL 2
Redaktören har<br />
ordet<br />
Kära läsare,<br />
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här. Kanske borde jag ta<br />
det här utrymmet till att prata om förra numrets tidning, om<br />
allt kul som händer på nationen och i Uppsala, eller återigen<br />
tjata om hur mörkt, kallt och jävligt november är. Just nu är det<br />
väldigt svårt att få ordning på tankarna.<br />
I skrivande stund sitter jag med en olustig känsla<br />
i magen. Jag är helt slut, men har fortfarande någon form av<br />
spring i benen, och vansinnigt svårt att koncentrera mig. Jag<br />
har massor att göra, en stor tenta om precis en vecka, med<br />
minst hälften av de 2500 sidorna vi ska läsa inför den kvar. Det<br />
känns dock som att jag inte får någonting gjort.<br />
Jag har sedan flytten till Uppsala för drygt två år sedan<br />
utvecklat en rätt raffinerad prokrastineringsvana, den senaste<br />
tiden har den tagit sig i uttryck i ett nästan tvångsmässigt<br />
tittande på X-Factor-auditions på Youtube. Och vi känner ju<br />
alla till att lägenheten sällan är så välstädad som i tentatider.<br />
Ett visst mått av ”kniven mot strupen” krävs ofta för att man<br />
ska få tummen ur men för mycket stress leder, i alla fall hos<br />
mig, till totala låsningar. Ni har säkert befunnit er här flera<br />
gånger. Där stressen tar över.<br />
Jag har trots allt varit väldigt produktiv den här<br />
terminen. Jag är uppe tidigt på morgnarna och pluggar i regel<br />
varje dag någorlunda flitigt. Ändå tar stressen över. Det<br />
påverkar sömn och relationer. Framför leder oförmågan att få<br />
någonting gjort till att man till slut börjar tvivla på sig själv.<br />
Båda mina föräldrar pluggade i Lund. När de tjatat<br />
om ”den bästa tiden i livet” glömde de dock bort att berätta att<br />
Ansvarig utgivare<br />
Carl Wigow<br />
1q@stockholms.se<br />
Annonsförsäljning<br />
Max Almgren<br />
2q@stockholms.se<br />
Tryck<br />
Wikströms Tryckeri AB<br />
tel: 018-15 62 90<br />
Omslagsfoto<br />
Fredrik Moberg<br />
Fotograf<br />
Fredrik Moberg<br />
&<br />
John Park<br />
Kontakt<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala<br />
tel: 018-14 63 33<br />
holmiensis@stockholm.se<br />
den också ibland är den värsta. Mellan gasquer, klubbar, festivaler,<br />
Valborg och andra studentikosa aktiviteter är vardagen<br />
inte alltid så jävla kul. Jag tror att vi alla också vill kunna prata<br />
om dessa år som våra bästa. Det kommer vi säkert göra. Med<br />
tiden kommer vi glömma all den här stressen. Men när man är<br />
mitt i den är det svårt att beskriva livet i Uppsala som det bästa<br />
som hänt en.<br />
Ännu värre blir det om det som ska vara roligt istället<br />
blir kravfyllt. Att man helt enkelt börjar stressa över att<br />
man inte har kul hela tiden, som ens föräldrar hade, eller som<br />
alla vänner verkar ha. Ensam är jag nog inte heller i att ibland<br />
ha gått på fester och middagar med inställningen att de ska<br />
”bockas av”. Som om de bästa åren i ens liv utgör en lista med<br />
massa punkter som ska strykas.<br />
Det har nu gått ett par timmar sedan jag började<br />
skriva den här texten. Under tiden har jag ätit lunch på nationen<br />
med en av mina bästa vänner. Under tiden har jag accepterat<br />
att idag inte kommer bli en superproduktiv dag. Och<br />
att det är okej. Man måste få ha sådana dagar. Man måste tillåta<br />
sig själv att blint tro att allt kommer lösa sig. Att man måste<br />
skriva en omtenta eller missar en fest för att man inte riktigt<br />
får ihop det, är okej. Det löste sig inte just nu med tentan och<br />
festen, men för eller senare fixar det sig.<br />
Stress och livskriser (i stil med ”vad ska jag egentligen<br />
göra med mitt liv!?”) kommer att avlösa varandra mitt i<br />
den bästa tiden i våra liv. Det hör till. Vi befinner oss i limbo<br />
mellan barndomens ansvarslöshet och vuxenhetens krav. Vad<br />
som inte är okej är att tro att man själv därför inte duger till.<br />
För det gör man, alltid.<br />
Något fick jag gjort till slut, och kommer klappa mig<br />
själv lite på axeln. Glöm inte att berömma er själva. Ta en paus<br />
och läs <strong>Holmiensis</strong> i all stress. Det kommer jag i alla fall göra.<br />
Allt kommer lösa sig. Sköt om er!<br />
Erik Norman<br />
Redaktör<br />
Redaktionen<br />
Erik Norman<br />
Redaktör<br />
Poya Ataei<br />
Art Director<br />
Alina Germundson<br />
Art Director<br />
Vad önskar du dig i julklapp?<br />
En skitstor säng.<br />
Favorit på julbordet?<br />
Julskinka på vörtbröd!<br />
Vem vill du mula i år?<br />
Alla på redaktionen.<br />
Vad önskar du dig i julklapp?<br />
En get.<br />
Favorit på julbordet?<br />
Senapssill.<br />
Vem vill du mula i år?<br />
Putin.<br />
Vad önskar du dig i julklapp?<br />
En fredligare värld.<br />
Favorit på julbordet?<br />
Lussebullar, lussekatter, saffransbullar - kalla<br />
det vad du vill!<br />
Vem vill du mula i år?<br />
Emma. Vi gör grupparbete tillsammans..<br />
Nationen<br />
1Q HAR ORDET 4<br />
ÉLEVÉ SNDG 5<br />
CAFÉVERKET – NATIONENS ANSVARSTAGARE 6<br />
GÅSMIDDAG 8<br />
TERMINENS RECENTIOR 10<br />
Nudlar, studier och stålar<br />
SAVE BY SOLAR 11<br />
MED MOBILEN SOM SNUTTEFILT 15<br />
HUMANIORAAPOKALYPSEN 17<br />
FLYKTINGKRISEN OCH EU 19<br />
Erik Tullberg<br />
Skribent<br />
Clara Monserrat Forssén<br />
Skribent<br />
Emma Sandgren<br />
Skribent<br />
Amelie Dahlgren<br />
Skribent<br />
22 EN GEMENSKAPENS CHIMÄR<br />
24 FÖR STUDENTERNAS VÄLMÅENDE<br />
26 SAKER ATT UPPLEVA UNDER DIN TID I UPPSALA<br />
Kultur & nöje<br />
28 VISDOMSORD FRÅN TIM MINCHIN<br />
30 FILMRECENSION<br />
31 SKANDINAVISK KROG? ÄR INTE DET HÄR AGAVE?<br />
32 EN GEMENSKAPENS CHIMÄR<br />
34 LIVET ÄR EN DANS<br />
35 MVH, KURATELET<br />
Vad önskar du dig i julklapp?<br />
Ett bra förkläde, har fått nog av fläckade<br />
kläder.<br />
Favorit på julbordet?<br />
Julskinkan med senap.<br />
Vem vill du mula i år?<br />
Redaktionssekreterare Clara Monserrat<br />
Forssén, hon har blivit jävligt kaggig.<br />
Vad önskar du dig i julklapp?<br />
En resa till Karibien.<br />
Favorit på julbordet?<br />
Mormors glögg gjord på läkarsprit.<br />
Vem vill du mula i år?<br />
Redaktör Erik Norman. Han behöver loosen<br />
up litegrann.<br />
Vad önskar du dig i julklapp?<br />
Nya skidor.<br />
Favorit på julbordet?<br />
Köttbullar.<br />
Vem vill du mula i år?<br />
Amelie, för att hon inte är kvar i Uppsala när<br />
jag kommer tillbaka från mitt utbyte :(<br />
Vad önskar du dig i julklapp?<br />
Snö.<br />
Favorit på julbordet?<br />
Stark motståndare till konceptet “julbord”.<br />
Vem vill du mula i år?<br />
Erik Tullberg. Provocerande karaktär.<br />
02 03
TEXT EMMA SANDBERG<br />
Hej Tjejer! Vilket roligt initiativ!<br />
Vad är Élevé SNDG?<br />
Élevé SNDG är en nystartad dansgrupp<br />
med anknytning till nationen.<br />
Vi uppträder på nationens evenemang<br />
men även på andra sittningar.<br />
stå på scen och dansa är så häftig upplevelse,<br />
alla borde få vara med om<br />
den känslan! Dans är förutom otroligt<br />
kul och grym träning ett sätt att<br />
uttrycka känslor och personlighet, det<br />
är den bästa formen av terapi! Att<br />
vara utan dans är en omöjlighet och<br />
Vilka är ni?<br />
därför är det extra kul med Élevé!<br />
Vi består nu av sju tjejer, Freja Liljedahl,<br />
Jessica Edlund, Lina Karlsvärd,<br />
Amanda Karlsson, Hanna Hillgren,<br />
Thea Torbjörner och Juulia Olkkonen!<br />
Alla medlemmar är studerande<br />
vid universitet, från olika program.<br />
Just nu är vi bara tjejer men även<br />
killar är varmt välkomna att söka!<br />
Hur uppkom idén att starta gruppen?<br />
Tyvärr finns det inte så mycket dans på<br />
en högre nivå i nationslivet, så det ville<br />
vi ändra på! Några av oss i gruppen har<br />
länge tänkt på att dra igång ett projekt<br />
där man som dansare kan få fortsätta att<br />
träna, uppträda och utvecklas även då<br />
man börjar studera! Att starta en dansgrupp<br />
var det perfekta projektet och<br />
Vad kan vi vänta oss av Élevé SNDG<br />
i höst?<br />
Vi har en hel del inbokat på flertalet<br />
olika sittningar även utanför Stockholms<br />
Nation, där vi senast uppträdde under<br />
Gåshelgen. Ni kan förvänta er fartfyllda<br />
uppträdanden i olika stilar och<br />
att se mer och mer av oss, mer dans!<br />
något som tidigare saknats i Uppsala!<br />
Vad är er vision?<br />
Vad innebär dans för er?<br />
Att bli en väl etablerad dansgrupp<br />
Vi har alla dansat hela livet, det är<br />
i nationslivet och att fortsät-<br />
det absolut roligaste som finns! Att ta utvecklas, skapa nya ovänta-<br />
1Q<br />
har<br />
ordet<br />
fanns alla På spåret-klassiker med, såsom dressinen, 1:a klass<br />
och utlandsfrågor inspelade av semestrande familjemedlemmar.<br />
Tro mig när jag säger att inga hade kunnat träda in i rollen<br />
N<br />
som Luuk och Lindström bättre än de här två lirarna.<br />
U ÄRE JUL IGEN!<br />
Så här i slutet av terminen blir jag lätt blödig. Vilken<br />
fantastisk hösttermin vi haft! Det känns som Det var få som missade “Runda Upp”-projektet till stöd för<br />
Nationsräv Anna Sundberg<br />
vi får fler besökare hela tiden. För denna popularitetsökning flyktingkrisen. Anna Sundberg (som även var med och startade<br />
har vi naturligtvis inga mindre att tacka än nationens oslagbara nationens frukostverksamhet) tänkte snabbare än alla andra då<br />
ämbetsmän. Titta bara på pubens burgare, kaféets bullar eller hon tog initiativ till detta projekt som sedan blev omskrivet i<br />
Holmianas menyer. Alla verksamheter har levererat i höst och Ergo och inspirerade andra nationer att starta liknande projekt.<br />
det har verkligen märkts!<br />
Ovanför har vi tydliga exempel på kreativitet och nytänkande<br />
som ständigt håller Stockholms Nation i framkant.<br />
En nation mår även bra av nytänkande. Därför vill<br />
jag särskilt lyfta fram några orädda och kreativa personer som Självklart behöver man inte vara ämbetsman för att hitta på<br />
tagit initiativ och hittat på helt nya projekt denna hösttermin: och driva projekt på nationen. Titta bara på Edvard Berg som<br />
förra året startade nationens omåttligt populära Jaktsällskap<br />
Idrottsförmän Malin Ingvarsson och Emil Lindqvist<br />
som håller kurser och hjälper mängder av medlemmar att ta<br />
Energiknippet Malin har utnyttjat det faktum att hon jobbar jägarexamen. Om du som medlem sitter på kunskap eller idéer<br />
på Actic och därigenom startat gruppen “Träna med Mallan”. som du tror skulle uppskattas av våra medlemmar – tveka inte<br />
Skivstångspassen ska tydligen vara snuskigt jobbiga (har inte att höra av dig! Vi har en lång härlig vårtermin framför oss som<br />
själv vågat mig dit) men otroligt givande. Därtill har hon startat<br />
både fotbollslag och basketlag för tjejer. Emil samlade ihop gäster.<br />
ska fyllas med roliga alternativ för våra medlemmar och övriga<br />
ett gäng nationsgrabbar och skapade herrfotbollslaget “Kaklets<br />
Jag tänker inte avsluta med att önska er alla god jul<br />
Väktare” som redan sin första säsong plockade hem studentserien.<br />
Grattis!<br />
sta festhelg kvar att se fram emot, den mytomspunna Lucce-<br />
och ett gott nytt år, för vi har ju faktiskt höstterminens främhelgen!<br />
Torsdag, slabb, gasque och brunch, fest fyra dagar i<br />
Landsmannaförman Freja Liljedahl<br />
sträck… Det kommer bli makalöst, vi ses i dimman!<br />
Det sjungs för mycket och dansas för lite tyckte Freja som samlade<br />
ihop en grupp tjejer och skapade Elévé SNDG (Stockholms<br />
Nation Dansgrupp). Tjejerna har haft sin första audition Förste Kurator •<br />
Carl Wigow<br />
och blivit fler. Nu ser vi fram emot många storartade framträdanden<br />
på våra sittningar framöver!<br />
Kultur- och Nöjesförman Jonathan Wikström med vapendragare<br />
Magnus Borgman<br />
Detta radarpar visste precis vart de var på väg när de snickrade<br />
ihop nationsvarianten av “På spåret”. I denna storsatsning<br />
www.stockholms.se<br />
1q@stockholms.se<br />
´<br />
´<br />
ELEVE SNDG<br />
VAD GÖR MAN NÄR INTRESSET FÖR DANS ÄR STORT MEN UTBUDET ÄR LITET I UPPSALAS NATIONSLIV?<br />
Man startar en dansgrupp förstås! Nu i höst grundades Élevé SNDG, Stockholms<br />
Nations dansgrupp. Nyfikenheten kring dansgruppen är stor och därför<br />
tog jag tempen på de sju talangfulla tjejerna som står bakom initiativet.<br />
de och inspirerande nummer och<br />
fortsätta sprida dansglädje till fler!<br />
Favoritdansstil?<br />
Vi är en kommersiellt inriktad<br />
dansgrupp så måste vi välja<br />
en stil blir det kommersiell jazz.<br />
Men vi dansar även hiphop, modernt,<br />
lyrisk jazz och mycket mer!<br />
Om man är intresserad att vara med?<br />
Vi har nyligen haft audition där vi tog<br />
in våra två nyaste medlemmar Hanna<br />
och Juulia! Vi kommer att hålla audition<br />
en gång per termin men man<br />
är även varmt välkommen om man<br />
har frågor eller vill anmäla intresse<br />
via vår mail elevesndg@stockholms.<br />
se. Via mailen kan man även boka<br />
oss för evenemang och sittningar. •<br />
NYFIKEN PÅ VAD ÉLEVÉ SNDG<br />
HAR FÖR SIG UTANFÖR SCENEN?<br />
Élevé SNDG<br />
@elevesndg<br />
04 05
STUDENTTIPS!<br />
Köp det nylanserade ”Kaffekortet” för 50 kronor – för det får du 10 koppar kaffe!<br />
CAFÉVERKET –<br />
nationens ansvarstagare<br />
EN KALL HÖSTDAG I BÖRJAN AV NOVEMBER SLOG JAG MIG NER I SOFFORNA PÅ NATIONEN tillsammans<br />
med en av Stockholms Nations cafémästare, Karin Gabrils, för att prata om hennes och<br />
Emilia Sundqvists visioner och tankar kring denna så omtalade verksamhet. Ett mysigt<br />
och inspirerande samtal utvecklade sig, i takt med att mitt bidrag till cafékassan ökade.<br />
Ni klev på ämbetet som<br />
cafémästare i slutet av<br />
augusti – hade ni några<br />
idéer kring hur ni ville<br />
att caféet skulle vara redan då?<br />
Vi visste att vi ville fortsätta bygga på<br />
det som fanns från förra terminen – det<br />
ska vara mysigt att komma hit, och vi<br />
vill skapa en miljö dit folk kan komma<br />
och plugga samtidigt som de fikar.<br />
Är det något som är nytt för den här<br />
terminen?<br />
Förut har man inte bakat varje dag,<br />
TEXT AMELIE DAHLGREN<br />
men den här terminen bakar vi minst<br />
ett bakverk per dag – vi vill att det alltid<br />
ska finnas flera alternativ att som gäst<br />
kunna välja mellan! Vi mästare har dessutom<br />
velat vara ännu mer engagerade<br />
och hjälpa till, och kommer därför själva<br />
in ofta och står i kassan samt bakar.<br />
Nytt för den här terminen är också<br />
att vi bakar vårt goda bröd helt själva<br />
från grunden. Tidigare har man köpt<br />
in ciabatta, men genom att baka eget<br />
sparar vi nästan 5 kronor per macka!<br />
Vi använder olika recept från gång till<br />
gång för att skapa variation, också för<br />
bakverken, eftersom vi har en vision<br />
att du ska kunna komma hit och fika<br />
varje dag, utan att det känns tråkigt.<br />
Och just det, numer har vi alltid<br />
glutenfria alternativ!<br />
Och hur verkar det faktiskt ha<br />
gått för verket sen ni klev på?<br />
Det har gått riktigt bra i höst, och<br />
därför tar vi in nissar nu, vilket är nytt<br />
för den här terminen! Två extra nissar<br />
varje pass gör det möjligt för oss att<br />
baka ännu mer, och dessutom är det alltid<br />
roligt att lära känna nya människor!<br />
I dessa tider där miljön och sin fika, och för varje kopp kaffe skänkte<br />
på humör och vad vi valt att köpa in!<br />
det sociala ansvaret känns extra<br />
vi även 5 kronor till Cancerfonden!<br />
viktigt, hur tar ni ert ansvar?<br />
Allt förutom bullarna är sånt som kan<br />
sparas till nästa dag för att inte slänga<br />
något i onödan. Vi hade en tanke redan<br />
när vi formade vårt utbud att så<br />
mycket som möjligt inte skulle vara<br />
sånt som blev dåligt efter bara en dag.<br />
Den mat som blir över från lunchen<br />
säljer vi dessutom i matlådor till ett<br />
billigare pris, för att slippa slänga det<br />
som blir över. Konceptet med matlådor<br />
infördes redan förra året för att minska<br />
matsvinnet, och vi kände självklart<br />
att vi ville fortsätta på det spåret.<br />
I december har vi planer på att ha jultema<br />
större delen av månaden, med<br />
små evenemang så ofta som möjligt.<br />
Exempel på cafépriser:<br />
Kaffe 10kr<br />
Salamie- och briemacka 20kr<br />
Kanelbulle 15kr<br />
Smoothie 15kr<br />
Småkaka 5-15kr<br />
Lucia- och adventsmys blir det definitivt<br />
hos oss! Vi har också planer på<br />
att fortsätta låta en del av kaffeintäkterna<br />
Vad har varit extra viktigt för er<br />
och för caféet den här terminen?<br />
Vi har velat göra caféet ännu större, det<br />
ska finnas mer att välja mellan när du<br />
kommer hit och vill fika. Alla ska känna<br />
sig välkomna, och vi vill att folk ska<br />
förstå att nationen faktiskt är öppen<br />
för alla som vill, hela dagen. Kom hit<br />
och sitt nere i vårt bibliotek och plugga,<br />
och gå sen upp för en mysig paus<br />
i någon av våra soffor, eller varför inte<br />
kombinera plugg och fika uppe i caféet<br />
– vi har verkligen försökt skapa ett mer<br />
”pluggvänligt” fik den här terminen!<br />
Något som är extra viktigt för caféver-<br />
Har ni några kommande planer<br />
gå till något passande välgörande ket är såklart våra fantastiska verk-<br />
inför slutet av terminen? ändamål – alla har rätt till att fira jul! are! Även om vi har en vision så är<br />
Ja! Under november månad satsade vi<br />
stort på ”Movember” för att öka medvetenheten<br />
kring cancerforskningen.<br />
Eftersom vi inte hade något Rosa Bandet-evenemang<br />
i oktober så valde vi att<br />
rikta oss både mot kvinnor och män.<br />
Det fanns möjlighet att skänka hur mycket<br />
Vad säljer bäst?<br />
Vår brie- och salamimacka är ny efter<br />
önskemål från våra verkare, och den har<br />
varit en succé! Chokladbollar säljer ju<br />
alltid, och även smoothiesarna är populära.<br />
Våra verkare brukar göra dem med<br />
det verkarna som engagerar sig och<br />
gör det till ett så fantastiskt café - vi<br />
hade aldrig klarat det utan dem!•<br />
Öppettider:<br />
måndag – fredag 13.30 – 16.30<br />
man ville i kassan när man köpte olika smaker från dag till dag, beroende<br />
VILL DU TESTA PÅ ATT NISSA?<br />
Gå med i Facebookgruppen ”Nissar till Caféverket HT15” och skriv in ditt namn i schemat på<br />
den dag du vill jobba. Passen är från 12.30 till cirka 17.00, och som tack får du ett kvarts brytleg!<br />
06 07
GÅSMIDDAG<br />
08 09
Terminens Recentior<br />
JAKOB TUFVESSON ÄR KILLEN SOM SIGNADE UPP SIG TILL KLUBBVERKET redan innan hans första<br />
termin i Uppsala hade börjat. Många slitiga torsdagspass och en drös nya<br />
bekantskaper senare och Jakob var fast. Som numera dagverkare talar han<br />
med säkerhet om att han kommer att vara kvar på nationen länge till. <strong>Holmiensis</strong><br />
tog sig ett snack med killen som i september utnämndes till ”Terminens Recentior”.<br />
Save By Solar -<br />
K<br />
hett som solen<br />
lockan är 12.00 när Jakob<br />
dyker upp i entrén<br />
till Stockholms Nation<br />
där vi har stämt träff. Just idag är han<br />
TEXT CLARA MONSERRAT FORSSÉN<br />
kare och hade ingen aning om vad jag<br />
gav mig in på. De hade utlyst fyllnadsval<br />
och min kompis brorsa peppade oss<br />
att verkligen söka. Så vi gjorde det, mest<br />
et jobb men samtidigt kände jag<br />
”oj, jag hade nog inte kunnat komma<br />
in bättre i min studietid”.<br />
Vad har du fått med dig därifrån?<br />
ledig från dagverket men kommer<br />
ändå till lunchen för att äta. Men innan<br />
Jakob ska få äta har han lovat att<br />
berätta lite om sig själv. Vi slår vi oss<br />
ned i ett hörn av landskapssalen som<br />
allt eftersom börjar fyllas av såväl<br />
för skojs skull och här sitter jag nu. Gemenskapen, ganska givet. Fina<br />
minnen med fina människor. Mest<br />
minnesvärt är när hela klubbverket<br />
fick åka till Lund. Det var en<br />
galen helg och jag gick runt i frack<br />
hela dagarna. Men utöver det har jag<br />
hungriga studenter som kyckling<br />
även fått en massa erfarenhet. Jag vet<br />
och ris. Jakob är glad men lugn och<br />
inte vad jag skulle ha gjort annars.<br />
trygg, något som ganska väl speglar<br />
hans roll på nationen ska det visa sig.<br />
Favoritverksamhet på nationen?<br />
Jag måste ändå säga att jag bidrar till<br />
FYRA SNABBA:<br />
Hur kommer det sig att du valde<br />
många verksamheter men på klubben<br />
är jag en ständig gäst. Men alla<br />
1. Bäska droppar/Hallonlakritsshots<br />
Stockholms Nation och att du började<br />
engagera dig?<br />
verksamheter är grymma på sitt<br />
2. Vårbal/Vårbalsbrunch<br />
3. Rosa Pantern/Max<br />
Det var ett ganska enkelt val och egentligen<br />
sätt och smälter samman till att<br />
kan man säga att jag gled in på<br />
ett bananskal. Det var en kompis brorsa<br />
som tipsade oss båda om att engagera<br />
oss på nationen. En vecka innan jag började<br />
studera blev jag vald till klubbver-<br />
4. ”När vindarna viskar mitt<br />
namn”/”Stad i ljus”<br />
Varför tror du att du blev vald till<br />
bli den här nationen som är så fin.<br />
Har du några tips till nya nationsmedlemmar?<br />
Jag uppmanar verkligen alla att våga<br />
”Terminens Recentior”?<br />
testa på olika saker, det kan vara vad<br />
Det har jag inget klockrent svar på som helst, men att göra någonting på<br />
JAKOB TUFVESSON<br />
men jag tror att andra ser mig som en Stockholms Nation. Då märker man<br />
Ålder: 20<br />
positiv kille som gör sitt jobb med stort vad man gillar, inte gillar och kommer<br />
förhoppningsvis fastna för något.<br />
engagemang, att jag är driven och löser<br />
Från: Stockholm<br />
problem. Och sen är det ju inte heller<br />
Pluggar: Ekonomi<br />
alla reccar som blir klubbverkare direkt. Om du hade fått vara i någons<br />
Favvokurator: Det gick ju rykten om<br />
skor här på nationen för en dag,<br />
att jag var Quyens favvo (f.d. 3Q ).<br />
Hur var det att kasta dig in i klubbverket?<br />
vem skulle det vara och varför?<br />
Men alla kuratorer är mina favoriter.<br />
Carl Gustav Johansson [3Q], för att<br />
Väldigt speciellt. Jag var inte redo få sitta på den där makten och ge omstäd.<br />
för att det skulle vara så myck-<br />
Sen är han väldigt söt också. •<br />
TEXT EMMA SANDBERG<br />
SAVE BY SOLAR ÄR FÖRETAGET PÅ ALLAS LÄPPAR.<br />
Det kanske inte är så förvånande med<br />
tanke på att det är tre drivna och heta<br />
egenföretagare som dessutom kämpar<br />
taget. En dag i november tog jag mig<br />
därför en pratstund med killarna och vi<br />
möttes på deras kontor i centrala Uppsala<br />
för att diskutera entreprenörskap,<br />
för vår planet som står bakom före-<br />
framtidsvision och givetvis<br />
solceller.<br />
10 11
Save by Solar arbetar med<br />
att skapa förnyelsebar el<br />
vill göra solenergi mer tillgängligt för<br />
alla och därför arbetar företaget efter<br />
de att det är viktigt med högt i tak<br />
och att man kan säga ifrån. De berät-<br />
av solenergi. De erbjud-<br />
tre ledord: enkelt, lönsamt och säkert.<br />
tar att de kan ryka ihop men att de<br />
er fastighetsägare helhetslösningar<br />
brukar komma över det snabbt. Då<br />
med optimerade solcellssystem och<br />
Att ni nyligen har installerat<br />
de tillbringar majoriteten av dygnets<br />
företaget tar hand om hela proces-<br />
era solceller på Stockholms Na-<br />
vakna timmar tillsammans kan det<br />
sen, allt från simulering och mod-<br />
tions tak har ju blivit lite av en<br />
nästan kännas som att de är syskon.<br />
ellering till installation och drift.<br />
snackis, kul! Hur känns det?<br />
”Vi är alla väldigt olika som personer<br />
Idén till Save By Solar up-<br />
”Det är såklart jätteroligt! Det har<br />
men det gör också att vi kompens-<br />
pkom när Linus, utbildad civilingenjör,<br />
blivit uppmärksammat i hela Up-<br />
erar varandra bra och har otroligt<br />
skrev sitt examensarbete våren 2014.<br />
psala och vi har fått otroligt bra re-<br />
roligt tillsammans.” berättar Linus.<br />
Han konstaterade då att solceller i kom-<br />
spons.” berättar Linus. Hugo fortsät-<br />
Det blir även en hel del prat<br />
bination med kommersiella fastigheter,<br />
om förebilden Elon Musk, en amer-<br />
såsom butiker och fabriker, var ett vin-<br />
ikansk entreprenör och förespråkare<br />
nande koncept. Linus blev inspirerad<br />
att starta ett eget företag och ställde<br />
sig frågan vem han skulle vilja arbeta<br />
med. Efter en enkel övertalning var<br />
Visste du att…<br />
Stockholms Nations<br />
för hållbar utveckling, som är en av<br />
grundarna till det omtalade Tesla<br />
Motors. Det amerikanska bilföretaget<br />
har tagit täten inom sin bransch<br />
Hugo med på tåget. Hugo har tidigare<br />
studerat ekonomi och hållbar utveckling<br />
och de två killarna delade samma<br />
ambition och kompletterade varandras<br />
kunskaper väl. I september 2014 var<br />
solcellsanläggningsproduktion<br />
kan förse<br />
cirka 50 studentrum på<br />
Studentvägen med el<br />
genom att tillverka elbilar och har<br />
varit en stor inspiration för killarna.<br />
Sedan företaget startade<br />
för lite mer än ett år sedan har det<br />
dock inte alltid varit en raksträcka<br />
Save by Solar registrerat som företag.<br />
För Linus, som skrev sitt<br />
årligen?<br />
och samtliga kan hålla med om att<br />
det stundtals har varit en svajig resa.<br />
examensarbete inom området, har<br />
”Vi har stött på många utmaning-<br />
valet att arbeta med förnyelsebar en-<br />
ar. En generell utmaning är att folk<br />
ergi alltid varit lite av en självklarhet.<br />
ter: ”Det känns bra att se att nationen<br />
inte tror att solceller fungerar. Därför<br />
Även Hugo hade innan företagets<br />
visar framfötterna när det kommer<br />
måste man alltid börja med att sälja<br />
grundande varit inne på samma spår:<br />
till förnyelsebar energi och med det<br />
solenergi innan man kan fokusera på<br />
“Jag har alltid brunnit för miljö och<br />
hoppas vi kunna uppmana andra stu-<br />
att sälja vår produkt i sig. Lite dub-<br />
hållbarhet, så någonstans har det all-<br />
dentnationer att göra samma sak.”<br />
belsälj med andra ord.” skrattar Linus.<br />
tid funnits i bakhuvudet att det är<br />
Det är ingen tvekan om att<br />
Hugo håller med: ”Vi har såklart våra<br />
just inom det området jag vill arbeta.<br />
det går bra för Save By Solar och jag<br />
ups and downs. Vi gör allt arbete från<br />
Vi måste fokusera mer på förnyelse-<br />
frågade killarna vad de tror är anled-<br />
bokföring till sälj själva vilket både är<br />
bar el och hållbar utveckling och<br />
därmed göra något åt våra vanor<br />
om vi ska leva på den här planeten.”<br />
ningen till deras framgång. ”Vi alla har<br />
en otrolig drivkraft! Vi jobbar långa<br />
dagar och lägger mycket tid och energi<br />
krävande och inte alltid helt enkelt.<br />
Allting tar även längre tid än vad man<br />
tror och det finns många småsaker man<br />
VILKA ÄR VI PÅ SAVE BY SOLAR?<br />
Efter ett tag kom även<br />
Viktor in i förtaget och han hade<br />
den kompetens inom industriteknik<br />
killarna ansåg att de saknade och behövde.<br />
Idag är de alltså tre personer<br />
som arbetar heltid på företaget. De tre<br />
killarna delar samma vision och tanken<br />
bakom företaget är att skapa en<br />
miljömässig produkt, som samtidigt är<br />
på arbetet. Det är motiverande att se att<br />
hårt arbete ger resultat.” berättar Hugo.<br />
”Vi har så roligt på jobbet också. Att<br />
man har roligt och arbetar bra med sina<br />
kollegor gör att man drivs i arbetet och<br />
hela tiden vill utvecklas.” menar Victor.<br />
Killarna berättar att det alltid<br />
är bra stämning på kontoret och<br />
att det skämtas ofta. För att få samar-<br />
har tagit för givet men som man måste<br />
göra själv.” Alla tre håller dock med om<br />
att det har varit en otroligt lärorik resa.<br />
Vad är det roligaste med att arbeta på<br />
företaget?<br />
”Det är nog att få driva sin egen grej,<br />
företaget är som ett litet barn du ska<br />
ta hand om och utveckla.” säger Li-<br />
Namn: Hugo Larsson<br />
Från: Göteborg (skoltid<br />
Borås)<br />
Ålder: 24<br />
Utbildning: Hållbar utveckling<br />
och Nationalekonomi<br />
Ansvarsområde: Marknad &<br />
Försäljning<br />
Namn: Viktor Gabre<br />
Från: Uppsala<br />
Ålder: 29<br />
Utbildning: Maskinteknik<br />
med Master inom Industriell<br />
ledning<br />
Ansvarsområde: Projektering<br />
& installation/drift<br />
Namn: Linus Werner<br />
Från: Danderyd<br />
Ålder: 28<br />
Utbildning: Civilingenjör<br />
(STS) inriktning energi, samt<br />
Företagsekonomi<br />
Ansvarsområde: Teknik &<br />
Ekonomi<br />
effektiv och snäll mot plånboken. De<br />
betet att fungera på bästa sätt menar<br />
nus. Viktor instämmer: ”Jag tycker det<br />
12 13
Save by Solar erbjuder fastighetsägare helhetslösningar med optimerade solcellssystem.<br />
De tar hand om hela processen, allt från simulering och modellering till<br />
installation och drift. De vill göra det enkelt, säkert och lönsamt med solenergi.<br />
Med mobilen som<br />
snuttefilt<br />
är häftigt att få se när saker blir till<br />
liv, som när vi har byggt klart en anläggning<br />
och får vara med och starta<br />
upp den. Det är roligt att se sina projekt<br />
gå igenom.” “Det är många olika<br />
delar som gör arbetet så spännande.<br />
Att man får göra affärer och driva projekt<br />
är otroligt givande. Man träffar<br />
så många intressanta och kompetenta<br />
människor och då vi arbetar med en<br />
komplex produkt där processen tar<br />
lång tid skapar du ett förtroende och<br />
en relation till dem du arbetar med.<br />
En dröm helt enkelt!” berättar Hugo.<br />
Vårt samtal fortsätter kring<br />
vad killarna har för framtidsvision och<br />
hur de tror att Save by Solar kommer<br />
att se ut i framtiden. De berättar att affärsplanen<br />
är att vara en ledande aktör<br />
inom solenergi i Norden och att de vill<br />
bygga ett företag människor vill arbeta<br />
på. Save by Solar ska vara ett roligt<br />
och nytänkande företag med de senaste<br />
lösningarna inom teknik och för att<br />
uppnå målen ska de anställa drivna personer<br />
med olika kompetenser. Att ha<br />
ett brinnande intresse för förnyelsebar<br />
energi är såklart en viktig förutsättning.<br />
Förutom i Uppsala så finns<br />
verksamheten idag även i Stockholm.<br />
Planen är att etablera fler lokala kontor<br />
runtom i Sverige, nu närmast i<br />
Göteborg. I framtiden finns givetvis en<br />
önskan om att etablera företaget utanför<br />
gränserna och vidare ute i Europa.<br />
Jaha killar, man får väl lov att kalla<br />
er entreprenörer? Vad är era tips<br />
till andra som vill starta företag?<br />
”För mig är entreprenör mer ett personlighetsdrag,<br />
medan egenföretagare<br />
är en roll. Men vilken som går bra.” skrattar<br />
Linus. ”Tips till andra som är nyfikna<br />
på att starta något eget är verkligen<br />
att se sig omkring i sin omgivning,<br />
då hittar man alla typer av kompetenser<br />
och kunskaper. Mitt råd är även att<br />
”För mig är entreprenör<br />
mer ett<br />
personlighetsdrag,<br />
medan egenföretagare<br />
är en roll.”<br />
utnyttja sina nationskontakter, de är<br />
viktigare än du tror. Så många människor<br />
med olika intressen och färdigheter<br />
finns på nationen.” Hugo försätter: ” Ta<br />
hjälp av universitetet och engagera dig i<br />
olika forum för egenföretagare. För mig<br />
har nog engagemanget på nationen<br />
varit den viktigaste skolan för att kunna<br />
axla min roll på Save by Solar. Helt<br />
enkelt att vara där det faktiskt händer.<br />
Att få vara med och driva verksamheter<br />
på nationen och att leverera resultat<br />
har gett en helt annan erfarenhet än<br />
det akademiska du får genom din utbildning.”<br />
Viktor håller även han med<br />
om att nationsengagemanget har varit<br />
betydelsefullt: ”Man formas som person<br />
på nationen då man får frihet att<br />
leverera och växa med allt ansvar vilket<br />
är något du verkligen har nytta av idag.”<br />
De tre killarna har under sin<br />
studietid varit engagerade på Stockholms<br />
Nation och Hugo och Linus<br />
har under olika perioder suttit i kuratelet<br />
som Förste respektive Tredje<br />
Kurator. Det var på nationen de först<br />
lärde känna varandra och då var det<br />
kanske svårt att föreställa sig vad minglandet<br />
i kakel några år senare skulle<br />
resultera i. Dina torsdagskontakter kan<br />
bevisligen vara viktigare än du tror!<br />
Tiden har sprungit iväg.<br />
Under vårt samtal har det skrattats<br />
mycket och det märks att killarna har<br />
kul ihop och gillar att arbeta tillsammans.<br />
De kompletterar varandra väl<br />
helt enkelt. Jag önskar killarna lycka<br />
till i framtiden och jag är säker på att<br />
vi kommer få höra mer om företaget.<br />
När jag går därifrån har jag inte<br />
bara blivit inspirerad av egenföretagande<br />
och en hejare på solceller, utan<br />
även lärt mig att vägen till dessa killars<br />
hjärta går genom Elon Musk. •<br />
Vi är många som är beroende av<br />
våra smartphones. Se själv hur du reagerar<br />
när mobilbatteriet är på väg att<br />
dö och ingen laddare finns att tillgå.<br />
Panik, bottnad i rädslan att inte kunna<br />
hantera vardagen utan alla dessa<br />
behändiga applikationer. Men allt för<br />
ofta går vi miste om livet som pågår<br />
runtomkring oss medan vi stirrar på<br />
Det är sen eftermiddag och<br />
tåget jag sitter på befinner<br />
sig någonstans mellan<br />
Stockholm och Uppsala.<br />
Under dagen har det regnat<br />
men nu börjar några solstrålar tränga<br />
sig igenom molnen. Tåget passerar<br />
skog, ängar och små röda stugor. Och<br />
så plötsligt ser jag den. Regnbågen.<br />
I ett ögonblick av förundran blickar<br />
jag mig omkring i kupén för att dela<br />
min upplevelse av naturens oöverträfflighet.<br />
På andra sidan mittgången sitter<br />
soloåkaren, fastklistrad vid sin mobilskärm<br />
med hörlurarna inkopplade.<br />
På raden framför trängs två småpojkar<br />
vid sin ”padda”, avskärmade och<br />
helt inne i spelens värld. Jag har inga<br />
blickar att möta i tyst samförstånd.<br />
I vår magiska dosa ryms ett<br />
parallellt universum som innefattar<br />
likväl underhållning som praktiska<br />
hjälpmedel. En vanlig dag kan jag ta<br />
hjälp av mobilen för att ställa alarm till<br />
TEXT CLARA MONSERRAT FORSSÉN<br />
morgondagen, kolla upp vädret, betala<br />
mina räkningar och leta upp ett recept<br />
till kvällens middag – allt på en tumlängds<br />
avstånd. Med andra ord, smartphonen<br />
förenklar vår vardag avsevärt<br />
och har skapat tusen nya möjligheter.<br />
Så längt är vi alla överens. Men vilket<br />
är egentligen priset vi får betala?<br />
Vem blir du när nätverksuppkopplingen<br />
strular? Eller när du åker<br />
utomlands. Nuförtiden kan vi tacka<br />
det utbredda nätet för att vi lättare kan<br />
hålla kontakten med de där hemma när<br />
vi befinner oss på resande fot. Ett ”hej,<br />
jag mår bra” kan lugna många oroliga<br />
föräldrar. Men när jakten på wifi<br />
blir dagens projekt och tiden det tar<br />
att uppdatera bloggen, scrolla igenom<br />
Facebook-, Instagram- och Twitterflödet<br />
samt hänga med i nyhetssvängen<br />
gör att vi missar snorkelturen – då är<br />
det något som är skevt i min mening.<br />
Frågan är vad vi egentligen behöver<br />
semester ifrån, våra stressiga liv eller<br />
våra mobiltelefoner. Inte minst förlorar<br />
vi timmar som aldrig kommer tillbaka<br />
när vi prokrastinerar tentaplugg<br />
till förmån för gulliga katt-videor och<br />
Talang-auditions. Den virtuella världen<br />
tycks konkurrera ut verkligheten. Vi<br />
är så uppslukade, så förlorade i uppkopplingen<br />
att våra smartphones<br />
har kommit att diktera våra liv.<br />
vårt betungande mobilberoende?<br />
Mobilen har blivit den<br />
moderna människans snuttefilt. Mobilen<br />
ska finnas inom nåbart och<br />
helst synbart avstånd. Det är en tröst<br />
när vi känner oss nervösa, ensamma<br />
eller obekväma i kollektivtrafiken.<br />
Varje gång vi inte vet vad vi ska göra<br />
av oss själva finns mobilen till hands<br />
som den tryggaste vän. Vad säger det<br />
om den moderna människan? Är vårt<br />
mobilberoende endast en flykt från<br />
livets meningslöshet, ett sätt att fylla<br />
ut tomrummen med? Istället för att<br />
möta känslor av tomhet skärmar vi av<br />
genom att vända oss mot – skärmen.<br />
I brist på sinnesnärvaro<br />
krockar vi in i varandra på gatan och<br />
säkert har en och annan närapå blivit<br />
överkörd med blicken i backen istället<br />
för på trafiken. I Kina har man inrättat<br />
speciella trottoarer för smartphoneberoende<br />
i avseende att minska olyckor.<br />
(Ironiskt nog har de mobilbesatta svårt<br />
14 15
+Andy o Soffan är softa...<br />
- aah, hur softa?<br />
+så softa.<br />
”Mobilen har blivit den moderna människans snuttefilt. Mobilen ska<br />
finnas inom nåbart och helst synbart avstånd. Det är en tröst när vi<br />
känner oss nervösa, ensamma eller obekväma i kollektivtrafiken.”<br />
HUMANIORA<br />
Gästkrönika:<br />
HUMANIORAAPOKALYPSEN<br />
TEXT NILS BYRÉN<br />
att hålla sig till avgränsningarna då de<br />
har uppmärksamheten riktad mot, just<br />
det, telefonen och inte trottoaren.) Och<br />
så dessa fikaträffar, där vi prioriterar att<br />
”instagramma” kladdkakan framför<br />
att prata med varandra. I genomsnitt<br />
ägnar vi 4 år (!) av våra liv på sociala<br />
medier. Inte bara försakar vi våra relationer<br />
i brist på närvaro, vi klarar inte<br />
ens av att bara vara, trygga i oss själva.<br />
Även vår mentala hälsa<br />
påverkas på många sätt. Det konstanta<br />
flödet av intryck gör oss överstimulerade<br />
och tvingar oss att ständigt<br />
söka ny input. Hjärnans struktur<br />
anpassar sig efter den stimulans den<br />
utsätts för och vårt konstanta surfande<br />
gör att hjärnans synapser läggs<br />
om. Vårt surfande kännetecknas av<br />
ett konstant fokusskifte, starka intryck<br />
och en mängd distraktioner. Vår<br />
hjärna påverkas på ett sådant sätt att<br />
den kräver ständigt dopaminpåslag.<br />
Översatt betyder det av vi numera inte<br />
klarar av att se på film utan att tappa<br />
koncentrationen och behöva scrolla<br />
igenom Facebookflödet. Vår förmåga<br />
till kunskapsinhämtning, kritiskt tänkande,<br />
fantasi och till och med empati<br />
försakas på bekostnad av vårt mobilfipplande.<br />
Forskning visar dessutom<br />
att vi minns sämre av det vi läser på en<br />
skärm än det som läses från ett papper.<br />
När vi sedan ska sova efter att ha glott<br />
in i en mobilskärm i mörkret har blåljuset<br />
från displayen aktiverat hjärnan<br />
och minskat produktionen av sömnhormonet<br />
melatonin - vi får svårt att<br />
sova, och en än mer uttröttad hjärna.<br />
Slutligen, vad vore en tillvaro<br />
utan mänsklig interaktion? I alla<br />
fall jag vill hellre leva i en värld där 10<br />
personer ringer och grattar mig när jag<br />
fyller år än 100 personer på Facebook.<br />
Jag tar hellre en komplimang ”irl” än<br />
150 likes på min nya profilbild. Jag<br />
ryser av tanken på att vårt mobilberoende<br />
i förlängningen kommer att göra<br />
oss till asociala grottmänniskor som<br />
glömt bort att den verkliga världen existerar<br />
alldeles runtomkring oss. Blinda<br />
och förlorade i det parallella universum<br />
smartphonen har att erbjuda.<br />
Hade jag varit mer rebelliskt<br />
(och romantiskt) lagt hade jag<br />
kanske rest mig upp i den där tågkupén,<br />
på vägen till Uppsala, och predikat<br />
att livet pågår här. Om du tittar<br />
upp från mobilen. Livet går inte att<br />
finna i ett paket plast, miljöovänliga<br />
kemikalier och dyrbara metaller.<br />
Livet är en regnbåge i ett tågfönster,<br />
ett leende från en främling. Det är<br />
att uppskatta det du har framför dig i<br />
detta nu. Allt annat är distraktioner. •<br />
En frän, akademisk förruttnelse<br />
sveper över universitetens anrika<br />
korridorer och penetrerar<br />
dagstidningarnas polemiska kultursidor.<br />
Det luktar död. Humanioras död.<br />
Humaniora. Enligt Nationalencyklopedin<br />
”studier som gör<br />
människan mer mänsklig”. Flummigt<br />
nog? Mer konkret innefattar det språk,<br />
historia, estetiska vetenskaper (t.ex.<br />
litteraturvetenskap, retorik och estetik)<br />
och filosofi. Dess död kan exemplifieras<br />
med min egen introduktion<br />
till studier i retorik. Första kursdagen.<br />
En torr föreläsningssal full av stirriga<br />
elever som alla rycker till när de tjocka<br />
ekdörrarna plötsligt slås upp med<br />
en smäll och en kort, lätt stressad professor<br />
kommer inrusande med svett<br />
drypande ur pannan och händerna<br />
fulla av papper. Han svamlar sig igenom<br />
kursplan, slutmål och praktiska<br />
funktioner på några stressade sekunder,<br />
varefter han med motvilja i rösten<br />
frågar: ”Några frågor?”. Knäpptyst.<br />
Knarrande stolsryggar, viskningar och<br />
harklingar. Någons darrande hand<br />
sträcks upp i luften och en lika darrig<br />
nyutexaminerad gymnasieröst frågar:<br />
”Hur… hur sere ut me jobb då?”. Professorn<br />
bleknar. En storm av motstridiga<br />
känslor drar över hans ansikte.<br />
Ännu mer svett. Han hostar. Skrattar<br />
nervöst ett par gånger. Samlar sig. ”Jo<br />
men…” han drar i skjortkragen ”vi…<br />
vi har en retoriker på…” hans flackande<br />
blick sveper över våra fågelholkade<br />
ansikten ”f… fiskdisken i saluhallen!<br />
Ja! Det… det är ta mig fan den… den<br />
g-gladaste f-fiskförsäljare jag träffat!”.<br />
Livet som humaniststudent<br />
har blivit en bisarr tillvaro. Vi<br />
förvandlas gradvis till akademiska<br />
zombies. Å ena sidan förgiftade av<br />
medial senapsgas från politikers och<br />
”nyttiga” akademikers muttrande<br />
om bortkastade skattepengar på<br />
smakdomare och Strindbergtolkare.<br />
Å andra sidan förlamade av framtidshopplösa<br />
dödsångestskrik från<br />
humanisterna själva som ekar i de<br />
allt tommare föreläsningssalarna.<br />
Det verkar ske en häxjakt på<br />
ämnet för att skrämma och demaskera<br />
humanister som dyra tidsfördrivare.<br />
Svenska tidningars debattsidor är ofta<br />
nedlusade med kritik mot humanvetenskapers<br />
oförmåga att rättfärdiga<br />
sin forsknings samhällsnytta. Ledande<br />
politiker både i Sverige och andra<br />
nordiska länder förkastar studier som<br />
inte gynnar företagstillväxt. Humaniorainstitutionerna<br />
på universiteten lider<br />
16<br />
15
”Och visst är vi humanister rädda. Panikslagna inför en dystopisk<br />
framtid där vi tvingas till arbetslöshet eller skitjobb med<br />
cv:n fulla av genusstudier, litterär kommunikation eller uppsatser<br />
i franskklassicism som får arbetsgivarna att rynka på näsan.”<br />
ständigt av budgetnedskärningar som<br />
när intoleranta åsiktsströmmar sprid-<br />
och fakta om mottagarna svalde allting<br />
inskränker både studier och forskning.<br />
er sig som löpeldar över Sverige och<br />
med hull och hår utan att ens blinka!<br />
Enligt statistik på GLIS (Generellt<br />
resten av Europa. Kan man då säga<br />
Humanvetenskaplig<br />
forsk-<br />
ledningsinformationssystem) har an-<br />
att studier i humaniora är dödfödda?<br />
ning kommer förmodligen aldrig att<br />
talet doktorsexamineringar på Uppsala<br />
Snarare handlar det<br />
kunna skryta med konkretion, direkt<br />
Universitets litteraturvetenskapliga in-<br />
om ett växande behov av en<br />
mätbara svar eller ekonomiskt lukra-<br />
stitution mellan 2001 och 2014 sjunkit<br />
mer uttalad syntes mellan hu-<br />
tiva lösningar, men den gör oss till<br />
från 7 doktorander till 1, och antalet<br />
aktiva studenter på forskarnivå under<br />
samma period och vid samma fakultet<br />
maniora och andra vetenskaper,<br />
yrken och samhällsfunktioner.<br />
Visst är det enkelt att peka<br />
tolkande, kännande, kritiska och kulturellt<br />
öppna människor; till självständiga<br />
och solidariska individer. Om<br />
Flyktingkrisen och EU<br />
från över 20 studenter till runt 10.<br />
ut en enskild, narratologisk studie av<br />
vi slutar studera humaniora, slutar vi<br />
Och visst är vi humanister<br />
Goethes Den unge Werthers lidanden<br />
intressera oss för människor. Då för-<br />
rädda. Panikslagna inför en dystopisk<br />
framtid där vi tvingas till arbetslöshet<br />
eller skitjobb med cv:n fulla av genusstudier,<br />
litterär kommunikation<br />
eller uppsatser i franskklassicism som<br />
får arbetsgivarna att rynka på näsan.<br />
som irrelevant för samhällsutveckling.<br />
Visst kan en lingvistisk studie av hebreiska<br />
kännas svårapplicerbar på företagskommunikation.<br />
Men då missar<br />
man poängen. Denna studie är en del<br />
av en diskurs som är till inte för att ge<br />
vandlas vi verkligen till levande döda. •<br />
”Att tänka, tyc-<br />
Det är svårt att undgå att det pågår en flyktingkris i Europa just nu. Angela Merkel gick tidigare<br />
i höstas ut och sade att Europa måste öppna sig för att ta emot fler flyktingar. Det var ett<br />
starkt ställningstagande men EU:s medlemsländers regeringar är inte enade i frågan. <strong>Holmiensis</strong><br />
har intervjuat Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.<br />
Rädslan får humanisterna att desperat<br />
ifrågasätta omvärldens nyttokrav,<br />
gnälla om akademisk frihet och skylla<br />
de allt för få schemalagda föreläsning-<br />
excentriska bokmalar utlopp för sina<br />
studiefetischer, utan för att skapa en<br />
pågående dialog om kulturyttringar i ett<br />
samhälle där teknik, media och medföl-<br />
ka och tolka är<br />
att ifrågasätta.<br />
TEXT ERIK TULLBERG<br />
stimmarna på institutionens budget.<br />
Såväl humanister som<br />
jande propaganda går okontrollerbart<br />
fort framåt; där det finns allt mindre<br />
Det är farligt.”<br />
Hur har flyktingkrisen sett ut ur ett<br />
EU-perspektiv?<br />
stöd i medlemsländerna utan det hanterades<br />
så att hushållen inte visste så<br />
stor kris som kom över varseblivningströskeln<br />
och det var den som explod-<br />
antihumanister verkar med-<br />
plats för att stanna upp och tänka till.<br />
Jag tänker att unionen har haft tre his-<br />
mycket om det helt enkelt, de var un-<br />
erade i somras i och med hanteringen<br />
vetet blunda för verkligheten.<br />
Men det är inte konstigt<br />
toriska svårigheter. Den första har att<br />
der varseblivningströskeln. Hanterin-<br />
av Grekland. I förlängningen utav den<br />
I själva verket deltar vi<br />
att politiker, tekniska vetenskapsmän<br />
göra med hur den inre marknaden är<br />
gen förutsatte att man var försiktig och<br />
krisen ligger väldigt besvärliga saker,<br />
alla i den humanistiska dialogen.<br />
och kommersiella kommunikatörer<br />
konstruerad, att man bestämmer om sa-<br />
att man inte aktualiserade arbetsrät-<br />
som att Bryssel, och i praktiken finans-<br />
Vi konsumerar otaliga tv-serier, lit-<br />
underminerar humaniora och isoler-<br />
ker på en europeisk nivå, och att länder-<br />
ten, socialpolitiken och motsvarande.<br />
departementet i Berlin, måste pröva<br />
teratur och spel om historia, över-<br />
ar det från andra vetenskaper; att de<br />
na är bundna av detta. Det har kunnat<br />
Under 90-talet gick man in<br />
medlemsländernas budgetar. Det finns<br />
satta från antika och moderna språk;<br />
kallar litteraturvetenskap, retorik och<br />
hanteras under femtio-sextio år efter-<br />
för att ha en gemensam valuta. Man<br />
inte politiska förutsättningar för det.<br />
konst- och musik-program om estetisk<br />
estetik för strökurser och underhålln-<br />
som det har funnits en sorts pragma-<br />
bestämde sig då för att inte ha några<br />
Medlemsländerna går inte med på det.<br />
bedömning och värdering. Vi diskuter-<br />
ing. Att tänka, tycka och tolka är att<br />
tism, en politisk försiktighet, i det hela.<br />
gemensamma skatter, alltså att inte ta<br />
Sen har det kommit en tred-<br />
ar, tolkar och kritiserar. Vi reser runt<br />
ifrågasätta. Det är farligt. Det hotar<br />
Unionen har inte lagt sig i mer än den<br />
ut skatter från Bryssel. Det fanns inte<br />
je svår situation och det är den flyk-<br />
i världen för att lära oss mer om an-<br />
informationsflödet. Det gör männi-<br />
kan hantera, det vill säga fri rörlighet<br />
förutsättningar för det. Istället uppfann<br />
tingvåg som har kommit under det<br />
dra länders kulturella och historiska<br />
skor självständiga och svårkontrol-<br />
för kapital och varor och regler som<br />
man stabilitetspakten, att man skulle<br />
senaste halvåret. Där är problemet inte<br />
kontexter. Vi peppras med nyhetsre-<br />
lerbara. Vore det inte en dröm för ett<br />
har varit gemensamma. Gällande tjän-<br />
lova varandra att inte ta varandras re-<br />
fördelning av pengar utan fördelning<br />
portage, reklam och information där<br />
politiskt parti att bara kunna införa<br />
steproduktion och arbetsrätt har man<br />
surser i anspråk. Den fungerade ganska<br />
av ansvar: alla vill inte vara med och<br />
vi utan verktyg för att sålla ut fakta<br />
nya regeringsformer och sedan, utan<br />
hesiterat. Det betyder i praktiken att<br />
bra inom EU fram till 2008 när den<br />
ta ansvar för att ta emot flyktingar.<br />
från fiktion ständigt löper risken att<br />
invändningar, applåderas av hela sam-<br />
unionen under väldigt lång tid inte var<br />
ekonomiska krisen kom och då ham-<br />
Samtidigt har orsakerna till de första<br />
förföras och förblindas, inte minst idag<br />
hället? Tänk vad lätt att sälja produkter<br />
beroende av särskilt mycket politiskt<br />
nade man i nästa svåra fråga. Det var en<br />
problemen med den inre marknaden<br />
18<br />
19
och med den ekonomiska politiken<br />
att göra med den gemensamma ekon-<br />
som är det knepiga när man kommer<br />
inte försvunnit. Tidigare fanns det<br />
omiska politiken, är det väldigt svårt<br />
in i det här läget, det blir lite undan-<br />
ingen [gemensam] värdegrund för<br />
att få alla att vara överens om att de har<br />
tagstillstånd över det hela. Juridiken<br />
att betala skatter som går till andra<br />
ansvar för andra länder ekonomiskt.<br />
blir plötsligt bara något man viftar<br />
länder. Nu är det dessutom så att det<br />
Men i flyktingfrågan handlar det inte<br />
undan. Det gjorde man också när det<br />
inte finns någon värdegrund för att<br />
bara om en ekonomisk, utan även en<br />
gällde centralbankens stora köp av<br />
ta emot flyktingar. Medlemsländerna<br />
humanitär värdegrund, så nu vet jag<br />
obligationer som man satte igång för<br />
har inte samma syn på det gemensam-<br />
inte vad som kommer att hända. Det är<br />
några år sedan. Det var ju inte heller<br />
ma ansvaret när det gäller det här rätt<br />
ju så dramatiskt att jag föreställer mig<br />
förenligt med stadgarna, men man gör<br />
extraordinära som inträffat i Syrien.<br />
Det gör att vi är i en väldigt besvärlig<br />
situation. Besvärligare, tycker jag, än<br />
vi riktigt vill kännas vid här i Sverige.<br />
”Vi är i en väldigt besvärlig<br />
situation. Besvärligare,<br />
tycker jag,<br />
än vi riktigt vill kännas<br />
vid här i Sverige.”<br />
att man – framförallt den tyska ledningen<br />
– kommer att vilja ifrågasätta spelreglerna<br />
och säga att vi måste ha mera<br />
överstatliga beslut om att tvångsmässigt<br />
fördela flyktingar och kanske också<br />
att unionen ska ha beskattningsrätt.<br />
För ett år sedan skulle vi absolut inte<br />
trott detta men nu så kan sådana saker<br />
mycket väl komma upp på dagordningen<br />
när som helst, alltså tvångsbeslut<br />
om flyktingfördelning respektive gemensamma<br />
skatter till Bryssel. Men<br />
det betyder väldigt stora bekymmer<br />
för politikerna i medlemsländerna för<br />
de tycker redan att de har för höga<br />
pengar i den europeiska kassan så har<br />
man inte kunnat göra något. Man har<br />
inte kunnat attackera grundproblemet,<br />
att det är så väldigt stor skillnad<br />
i levnadsstandard mellan länderna<br />
inom unionen. Inom ett land är<br />
man ju oerhört angelägen att jämna<br />
ut levnadsomständigheterna basalt.<br />
Det kan inte unionen göra, de pengar<br />
som har gått till mellaneuropeiska<br />
länderna har gått till jordbrukssubventioner<br />
och regionalstöd i en skala<br />
som är en helt annan än den som de<br />
stora länderna använder inom sig.<br />
det därför att nöden inte har någon<br />
lag. Ultima ratio [den sista utvägen].<br />
Det är intressant och det visar också<br />
hur förhållandet mellan juridik och<br />
statskunskap ser ut. Juridiken kan ha<br />
väldigt strikta regler som gäller, så att<br />
säga, under söndagsbetingelser. Men<br />
då uppstår det sådana situationer och<br />
då är det plötsligt som om det [juridiken]<br />
bara viftas bort. Politiken tar<br />
över när det blir riktigt stora frågor<br />
och det gör det också lite läskigt att<br />
leva i en sådan tillvaro. Juridiken uppfattar<br />
man som ett sätt att disciplinera<br />
och göra tillvaron förutsägbar.<br />
skatter. De kan inte lägga ytterligare<br />
Det är viktigt att alla begrip-<br />
Så du menar att man kommit att ifrågasätta<br />
värdegrunden som ligger till<br />
en skatt ovanpå de andra utan ska<br />
man skicka pengar till Bryssel måste<br />
”Det var ju inte heller<br />
er att det här är extraordinärt. Det får<br />
inte leda till att man stärker de utom-<br />
grund för samarbetet? Att samarbetet<br />
i större utsträckning ifrågasätts helt?<br />
Precis, ja, men i den första fasen som<br />
man antagligen ta in pengar inom<br />
sina länder, det förstår man ju redan<br />
i Sverige att detta är ett bekymmer.<br />
förenligt med stadgarna,<br />
men man gör<br />
parlamentariska eller populistiska<br />
rörelserna ännu mer än vad vi redan<br />
har gjort. Det är klart att man kom<br />
Foto: Sten Widman<br />
handlar om den inre marknaden kan<br />
åtminstone personer som befinner sig<br />
i eliten i alla länder vara överens om att<br />
alla tjänar på frihandel och att alla tjänar<br />
Hur såg det ut när man hanterade<br />
flyktingkrisen från Balkan,<br />
fanns det något EU-samarbete då?<br />
det därför att nöden<br />
inte har någon lag”<br />
igång sent. Hade man haft det gamla<br />
utredande [förhållningsättet] och tänkt<br />
igenom saker långt i förväg så kanske<br />
vi hade varit lite bättre rustade, i alla<br />
får vi alla betala det politiska priset för<br />
denna attityd. Behövliga kompromisser<br />
är inte tillräckligt förberedda i utredningar<br />
där alla partier har varit med.<br />
omöjligt att domptera ländernas finanspolitik.<br />
I den tredje frågan är det<br />
en väldigt stor risk att det imploderar<br />
och det tar ju sig det uttrycket att<br />
på att göra marknaden, spelregler-<br />
Nej det kan man inte säga. Det var<br />
fall vi här i Sverige. Det har jag skrivit<br />
gränserna stängs och att länderna får<br />
na, så enhetliga som mö-<br />
ingen dramatisk sak betraktat som ett<br />
om. Går man längre tillbaka i tiden, tar<br />
Och sista frågan, vad skulle krävas<br />
en väldigt dramatisk utveckling inrike-<br />
jligt. I den andra<br />
svårigheten,<br />
s o m<br />
har<br />
EU-problem utan det var också så att<br />
Tyskland och Norden då tog fler än<br />
alla andra men det var inte proportionsvis<br />
lika stort [som i dagens kris].<br />
Har det gjorts för lite fiskal integrering,<br />
det vill säga att<br />
unionen inte fått ta tillräckligt<br />
med pengar från medlemsländerna<br />
för att omfördela dessa?<br />
Det har varit bekymret hela tiden,<br />
i och med att man inte har några<br />
Till vilken grad kan EU tvinga länder<br />
att ta emot flyktingar? Är det en gråzon?<br />
Det är nog en gråzon. Det är inte<br />
glasklart om ett sådant beslut är förenligt<br />
med grundfördragen men då är<br />
min uppfattning att de bara kommer<br />
tolka grundfördragen; ”nu är det det<br />
här som gäller”. De kanske har politisk<br />
kraft att göra det i en desperat situation,<br />
men ser man det strikt juridiskt är<br />
det förmodligen tveksamt. Det är det<br />
man urbaniseringen och inflyttningen<br />
till städerna, industrialiseringen, arbetsmarknadspolitiken,<br />
skolan, etcetera,<br />
så utreddes det kolossalt. Regeringen<br />
och partierna höll på med detta<br />
ständigt och jämnt. Nu har vi haft en<br />
lång period med ett minimum av parlamentariskt<br />
sammansatta utredningar.<br />
Den nyliberalt inspirerade attityden<br />
har varit att inte “trassla” så mycket<br />
utan låta experter utreda och sedan<br />
agera. Som det med tiden har blivit<br />
för att EU skulle implodera? Är<br />
vi nära den bristningsgränsen?<br />
Det som hör ihop med den gemensamma<br />
marknaden har jag svårt att tro att<br />
det imploderar, det hanteras i praktiken<br />
av domstolar och myndigheterna<br />
och det är rättsfall efter rättsfall. Det<br />
har kommit för att stanna, det tror jag<br />
nog. Men däremot när det handlar om<br />
den andra svåra frågan, den ekonomiska,<br />
så kan man inte utesluta att EMU<br />
faller samman eller att det bevisar sig<br />
spolitiskt. I det läget imploderar nog<br />
sådana länder som Frankrike. Om man<br />
med implosion menar att det kommer<br />
grupperingar till makten som man<br />
finner icke önskvärda, som är direkt<br />
negativa mot det europeiska projektet.<br />
Svaret på frågan är att vi inte är långt<br />
borta, det kan alltså hända hemska<br />
saker, men man får ha klart för sig att<br />
det är tre olika saker vi pratar om, den<br />
gemensamma marknaden, den ekonomiska<br />
politiken och flyktingfrågan. •<br />
20<br />
21
”Jag är väldigt social, jag syns och hörs. Jag<br />
Reportageserie:<br />
Vardagsdiskriminering – Del II<br />
tänker inte skämmas för det. Men jag är så jävla<br />
trött på att andra tycker att jag borde det”<br />
EN AV<br />
20 000<br />
TEXT ERIK NORMAN<br />
JAG RINGER UPP EN GOD VÄN, SOM VI HÄR KAN KALLA LISA. Hon är en 22 år gammal<br />
läkarstudent. För ett tag sedan satt vi på nationens utegård och diskuterade<br />
den här artikelserien, och det resulterade i ett långt samtal om hur sexism faktiskt<br />
kan ta sig i uttryck i vardagen. Lisas berättelse är i mångt och mycket ett<br />
exempel från vardagen om hur samhället i Sverige och till och med i politiskt<br />
medvetna universitetsstaden Uppsala, inte är så jämställt som vi gärna vill tro.<br />
När vi satt på utegården tidigare<br />
den här terminen nebär att jag förväntas vara på ett visst från Lisa blev ”plugga till läkare”, var<br />
som en bimbo, antar jag. Och det inna<br />
fråga kom från killar och svaret<br />
diskuterade vi bland annat sätt” säger Lisa. Varje gång hon befinner<br />
reaktionerna många. De hade gemensamma<br />
utseende och de fördomar som finns<br />
kopplade till det. När jag ber Lisa<br />
beskriva sitt eget utseende suckar hon<br />
och säger ”porrig, tydligen”. Hon får<br />
ofta höra att hon är just det. Hon betonar<br />
att hon gillar att klä sig feminint;<br />
ska hon ut och festa kan klänningen<br />
eller kjolen vara kort och klackarna<br />
höga. ”Jag känner inte att jag ska behöva<br />
täcka mig själv”. Hennes hår är<br />
tjockt, rakt och blont, ögonen djupa<br />
och stora och läpparna fylliga. Flera<br />
personer, oftast män, har antagit att de<br />
är opererade. ”För dem ser jag väl ut<br />
sig i ett nytt socialt sammanhang<br />
med nya personer är hon tvungen att<br />
motarbeta dessa fördomar, att vinna<br />
över dem. Lisa minns särskilt ett samtal<br />
med två manliga kursare i början<br />
på läkarprogrammet. ”Wow, du var<br />
verkligen inte som vi trodde. Du är ju<br />
asskön, och smart!”. Slutet gott allting<br />
gott kanske. Men Lisa är trött på att<br />
alltid bli offer för samma fördom, och<br />
att ständigt behöva motarbeta den.<br />
Efter gymnasietiden mötte<br />
Lisa, som alla vi andra, ofta frågan<br />
”jaha, vad ska du göra nu?”. När den-<br />
nämnare: hånskratt och<br />
förvåning, ofta följt av ”men lilla du/<br />
gumman, du kanske borde tänka om”.<br />
Enligt Lisa yttrar sig detta framför allt<br />
utanför Uppsala, inte minst på krogen<br />
i Stockholm. Lisa berättar om äldre<br />
killar, som upplever att de har auktoritet,<br />
tror att de kan erövra ”snärtor”<br />
bara med sin världsvana. Ibland tycker<br />
Lisa att det är kul att trycka till dem,<br />
ibland orkar hon bara inte. För ett tag<br />
sen var hon ute i Stockholm igen, och<br />
blev tillfrågad av ytliga bekantskaper<br />
vad hon sysslade med nuförtiden. Svaret<br />
blev att hon pluggar till lärare, det<br />
blev enklare så. Av någon anledning<br />
ifrågasätter inte folk det lika mycket.<br />
Kanske för att läraryrkets status sjunkit<br />
i takt med att lönenivåerna rasat. Det<br />
är dessutom sjukt tycker Lisa, men<br />
likväl ett sätt att slippa diskussionen.<br />
Ute på nation i Uppsala är<br />
det tyvärr inte heller alltid bättre. På en<br />
sittning för läkare för ett par veckor sedan<br />
stod Lisa och rökte med en manlig<br />
läkarstudent. Efter fem minuters kallprat<br />
tog killen henne helt sonika på<br />
rumpan. Lisas instinktiva reaktion blev<br />
att klippa till honom. Hans reaktion på<br />
detta? ”Fan vad tråkig du är”. Fem minuter<br />
senare var han tillbaka och frågade<br />
om han ”bara inte får klämma lite”. Det<br />
låter kanske som en enskild idiot. Men<br />
Lisa kan också berätta om ”catcalling”<br />
från män när hon är på väg till ICA<br />
Luthagen. De står alltså och visslar<br />
till henne, och gör ”kattljud”. Och hon<br />
är inte ensam om detta, Lisa berättar<br />
om flera tjejer som upplevt samma sak.<br />
Ytterligare en historia inträffade<br />
på en annan nation. Lisa hade en<br />
konversation med en kille hon träffat<br />
under kvällen i baren. Hon proklamerade<br />
att hon skulle gå ut och röka,<br />
varpå killen, som visste att hon var<br />
läkarstudent, höll en lång föreläsning<br />
om hur hjärnan skadas av rökning.<br />
Lisa stod mest och gapade. Skulle<br />
hon föreläsa för honom, en ekonomistudent,<br />
om BNP? Hon hade precis<br />
skrivit tenta om hjärnans funktion,<br />
så nog fasen hade hon koll på vilka<br />
receptorer som påverkas av rökning.<br />
Som läkarstudent genomgår<br />
man tidigt praktisk utbildning. Lisa är<br />
högst medveten om att försöka framstå<br />
som professionell i kontakten med<br />
patienter på sjukhusen. Ibland spelas<br />
dessa patientmöten in för att man ska<br />
kunna granska sin insats senare. I ett<br />
fall skulle hon undersöka hjärt- och<br />
lungstatus på en man i 70-årsåldern, för<br />
första gången utan handledning. Hon<br />
ber mannen att klä av sig, för att hon<br />
ska kunna genomföra undersökningen.<br />
Hon blir mött av ett skratt följt av ”oj<br />
oj, det är inte varje dag en ung kvinna<br />
ber mig ta av mig kläderna”. När hon<br />
tittar på en inspelning från ett annat<br />
tillfälle, även denna gång med en manlig<br />
patient, märker hon hur han tittar<br />
på henne skeptiskt, trots att hon gör<br />
allting rätt. Hon försöker vara professionell,<br />
sänker sitt tonläge i rösten.<br />
Ofta går läkarstudenterna<br />
runt bland patienter tillsammans med<br />
en läkare som är handledare. Då sköter<br />
handledaren konversationen med patienten<br />
medan studenterna håller sig<br />
i bakgrunden och tar anteckningar. I<br />
de fallen handledaren är en kvinna och<br />
några av studenterna män är det inte<br />
ovanligt att patienten inte riktigt vet<br />
var hen ska vända sig. Ofta, konstaterar<br />
Lisa, pratar patienten mer med de<br />
manliga läkarstudenterna än med den<br />
kvinnliga handledaren, som faktiskt är<br />
läkare. Lisa konstaterar att det kommer<br />
att bli tufft att slå sig fram i ett tidigare<br />
mansdominerat yrke. Dessutom är<br />
konkurrensen i högsta grad hård gentemot<br />
äldre, mer erfarna kvinnliga läkare.<br />
Hon säger att hon tror att de första 15<br />
åren kommer att bli svåra, innan hon<br />
får auktoritet just genom högre ålder.<br />
Lisa berättar att folk tenderar<br />
att inte tro på henne när hon<br />
säger att hon ska bli läkare. I deras<br />
ögon befinner hon sig i ett fack. Ett<br />
fack som inte framtida läkare passar in<br />
i. Det är som att den kvinnliga läkarstudenten<br />
måste se ut och vara på ett<br />
visst sätt. Hon ska vara ordentlig både<br />
till utseendet och sättet. Den duktiga<br />
flickan som pluggar hela tiden, en<br />
moralens väktare. En kompis, som<br />
hon beskriver som sin manliga motsvarighet<br />
däremot, han både ”drunknar<br />
i uppmärksamhet från tjejer” och anses<br />
dessutom vara extremt smart. Frustrerat<br />
frågar Lisa retoriskt vad skillnaden<br />
är mellan henne och honom, mer än<br />
att de har olika kön. Varför ska hon<br />
behöva lägga sig till med en jargong<br />
för att bli tagen på allvar? Varför ska<br />
hon automatiskt hamna i underläge?<br />
Under hela vårt samtal är det<br />
uppenbart att Lisa inte på något sätt tycker<br />
synd om sig själv. Hon är självsäker<br />
och säger att hon tycker att hon är<br />
smart, vältalig och har något att tillföra.<br />
Men det är klart att de upplevelser hon<br />
berättat för mig om sätter sina spår.<br />
Hon måste jobba hårdare än sina manliga<br />
kursare för att bli tagen på allvar,<br />
både socialt och i rollen som läkarstudent.<br />
Hon, och många andra kvinnliga<br />
studenter, jobbar hela tiden i motvind.<br />
”Jag är väldigt social, jag<br />
syns och hörs. Jag tänker inte skämmas<br />
för det. Men jag är så jävla trött på<br />
att andra tycker att jag borde det”. Så<br />
avslutar vi samtalet. Jag lägger på och<br />
sitter och funderar en lång stund. Det<br />
finns cirka 40 000 studenter i Uppsala.<br />
Runt hälften är kvinnor. Hur många<br />
har liknande saker att berätta om?•<br />
22 23
För studenternas välmående<br />
PÅ ÖVRE SLOTTSGATAN 7, i samma byggnad som Uppsala Studentkår<br />
och väl undangömt, ligger en av Uppsalas förmodligen bäst bevarade<br />
hemligheter – Studenthälsan. Hit tar sig de studenter som insett<br />
att arbetsbördan, och kanske livet i övrigt, har blivit lite för mycket.<br />
Enligt tidigare undersökningar<br />
upplever var tredje student<br />
vid Uppsala universitet<br />
stress och psykisk ohälsa som<br />
ett hinder i sin utbildning. Känslan av<br />
att inte räcka till, att aldrig få de där<br />
betygen man strävar efter, eller att känna<br />
pressen att minst en gång i veckan<br />
dricka sig riktigt berusad ute på nation<br />
är alla exempel på anledningar goda<br />
nog till att söka sig till Studenthälsan.<br />
På uppdrag av regeringen har<br />
mottagningen, belägen fem minuter<br />
från Stockholms Nation, fokus på<br />
studierelaterad hälsovård. I de ljusa<br />
lokalerna finns tio stycken läkare, sjuksköterskor,<br />
psykologer och kuratorer<br />
redo att ge råd till den som är i behov.<br />
I snitt söker sig drygt sjuttio<br />
personer i veckan till Studenthälsans<br />
mottagning, som står öppen fyrtiotvå<br />
veckor om året. Dock kan detta antal<br />
variera mycket från månad till månad,<br />
till viss del beroende på tentaperioderna.<br />
Fördelningen mellan tjejer och<br />
killar som söker sig hit är jämn och<br />
alla tas de emot på samma villkor.<br />
Vanligast förekommande<br />
är det att studenter söker hjälp för<br />
någon form av upplevd kris, depression,<br />
nedstämdhet, ångest eller bristande<br />
självtillit. Här finns möjligheten<br />
24<br />
TEXT AMELIE DAHLGREN<br />
att tala med folk specialiserade inom<br />
just studierelaterad vård samt få rådgivning<br />
och verktyg för att klara av<br />
det som känns jobbigt. En bedömning<br />
görs om vårdbehovet ligger inom<br />
ramarna för verksamheten – anses<br />
fallet inte vara så guidas studenten<br />
vidare till rätt ställe för att få det<br />
stöd och den behandling som krävs.<br />
Varje termin hålls kurser och<br />
workshops i Studenthälsans regi, inriktade<br />
på de problem som de upplever att<br />
ett stort antal studenter kämpar med.<br />
Titlar så som ”Gör det nu!”, ”Våga<br />
tala”, och ”Vägar ur duktighetsfällan” är<br />
alla exempel på vad som erbjuds. Vid<br />
dessa kurser ges studenter verktyg för<br />
att förbättra sin situation och hitta en<br />
mer jämn balans i tillvaron, och i grupper<br />
bestående av likasinnade släpper<br />
ofta blockeringarna och diskussionerna<br />
flyter fritt. Kurser erbjuds även på<br />
organisationsnivå, där studentorganisationer<br />
och nationer utbildas i hur<br />
de på ett bra sätt tar hand om och<br />
bemöter sina medlemmar, framförallt<br />
när det kommer till alkoholservering.<br />
Bara genom att gå in på<br />
Studenthälsans hemsida kan det åtminstone<br />
till viss del gå att identifiera<br />
problem man kan tänkas ha<br />
– här finns mycket råd och tidigare<br />
ställda frågor och du inser snabbt<br />
att du inte är ensam. Att sedan boka<br />
en tid för samtal och rådgivning<br />
är enkelt och självklart har samtliga<br />
på mottagningen tystnadsplikt.<br />
Studenthälsan finns där<br />
för dig som student, vare sig det<br />
handlar om att hjälpa dig tygla din<br />
ångest eller för att ge dig bättre verktyg<br />
att hantera dina studier när tentaångesten<br />
kryper närmre. Depression,<br />
stress och skräcken att tala inför<br />
folk är ämnen som idag diskuteras på<br />
tok för lite – men hos Studenthälsan<br />
inser du att du aldrig är ensam!<br />
Ljusrum i Studenthälsans lokaler<br />
Allmän information:<br />
Hemsida: http://sh.uu.se/<br />
Adress: Övre Slottsgatan 7,<br />
2 trappor<br />
Boka tid via telefon:<br />
018–15 50 50<br />
Öppettider:<br />
Vardagar 8.00-17.00<br />
Allmän information<br />
Gynhälsan:<br />
Hemsida:<br />
http://www.gynhalsan.se/<br />
Adress: Rundelsgränd 3C<br />
Telefon: 018-12 82 10<br />
Öppettider:<br />
Vardagar 08.00-16.15<br />
Drop-in: Måndagar 16-19<br />
Ett stenkast från Studenthälsan, i de<br />
nya lokalerna på Rundelsgränd 3C, ligger<br />
GynHälsan - lika viktigt som Studenthälsan<br />
men med något större besöksfrekvens.<br />
Hit kommer studenter för att<br />
bli undersökta och för att ställa frågor –<br />
utan att dömas eller mötas av pekfingrar.<br />
Sen flytten till de nya lokalerna<br />
har viss förvirring rått kring var<br />
man faktiskt bör vända sig med sina<br />
besvär eller spörsmål. Så för att en<br />
gång för alla klargöra detta: på Övre<br />
Slottsgatan 7, i Studenthälsans lokaler,<br />
är Studentgyn beläget. Hit kan du<br />
gå för rådgivning, preventivmedelsförskrivning<br />
och testning av diverse<br />
vanligt förekommande sjukdomar –<br />
inga gynekologiska undersökningar<br />
utförs alltså här. Om det är just detta<br />
du söker bör du istället vända dig till<br />
GynHälsan på Rundelsgränd. Här erbjuds<br />
vård för alla åldrar, i likhet med<br />
den som erbjuds vid Studentgyn, men<br />
även vård gällande fertilitetsproblem,<br />
ultraljud och allmän gynekologi.<br />
I snitt 300 personer i veckan<br />
söker sig till dessa lokaler med sina<br />
frågor och problem, och antalet besökare<br />
tycks hänga ihop med tiden för tentaperioderna.<br />
Tio läkare, barnmorskor<br />
och undersköterskor arbetar dagligen<br />
med att ge råd, undersöka och skriva<br />
ut recept – och om så behövs, remittera<br />
besökare vidare för hjälp på annat håll.<br />
En uppfattning bland studenter<br />
är att killar inte skulle vara<br />
välkomna till dessa mottagningar – så<br />
är dock inte fallet. Testning av köns-<br />
”Känn er alltid<br />
v ä l k o m n a a t t<br />
kontakta eller<br />
besöka oss!”<br />
sjukdomar är samtliga killar och män<br />
välkomna att göra hos Studentgyn och<br />
Gynhälsan, men eftersom ingen venereolog<br />
finns på plats är detta också<br />
det enda. Dock kan råd fortfarande<br />
ges och frågor likväl svaras på, och<br />
finns ett behov skickas personen ifråga<br />
vidare till lämplig inrättning.<br />
Att komma förbi på drop intid<br />
eller bokad tid spelar för mottagningens<br />
del ingen roll – det viktiga är enligt<br />
personalen på respektive mottagning<br />
att du som student faktiskt kommer<br />
och hälsar på någon gång då och då! •<br />
Allmän information<br />
Studentgyn:<br />
Hemsida:<br />
http://www.studentgyn.se/<br />
Adress: Övre Slottsgatan 7,<br />
2 trappor<br />
Telefon: 070-521 00 39<br />
Öppettider:<br />
Vardagar 08.00-16.00<br />
Visst du att: Hittills i år har<br />
1 047 personer smittats av klamydia<br />
(källa: Folkhälsomyndigheten)<br />
23
S a k e r a tt up p l e va<br />
un d e r d i n ti d i U p p sa l a<br />
TEXT ERIK TULLBERG<br />
Spring studentloppet<br />
Du behöver inte vara maratonlöpare<br />
för att springa studentloppet<br />
då det går att springa två<br />
distanser, 5km eller 10 km. Aktivera<br />
dig!<br />
Bli bestulen på cykeln<br />
Tyvärr är även detta en genuin Uppsala-upplevelse.<br />
Om du blir bestulen på cykeln<br />
kan du i alla fall tänka att du har upplevt<br />
någonting som nästan alla i Uppsala har genomlidit.<br />
Känn dig nollad av själva staden.<br />
Det finns mycket saker att göra på här på Stockholms Nation men Uppsala<br />
är rikt på andra upplevelser, <strong>Holmiensis</strong> vänder blicken utåt. Här är<br />
en lista på saker som du bör uppleva i Uppsala innan du flyttar härifrån.<br />
Lambskallegasquen på<br />
Falafel vid Domkyrkan<br />
Gotlands Nation<br />
Det här är ett måste. Att äta falafel från<br />
Det här är en sittning där du får äta en…<br />
matbilarna nedanför Domkyrkan stillar inte<br />
fårskalle! Verkar det motbjudande? Det<br />
bara din hunger utan är även fantastiskt gott.<br />
vet du ju inte om du inte har testat! De<br />
Bästa falafeln du någonsin kommer äta. Garanti.<br />
flesta brukar säga att det är godare än<br />
man tror, och just det: man släpper<br />
ner ögat i snapsen.<br />
Kulturnatten<br />
Den 10 september varje år arrangeras<br />
Kulturnatten. Då fylls staden med alla<br />
möjliga sorters aktiviteter och föreställningar.<br />
Körer sjunger, dansare dansar och<br />
utställningar öppnar upp sina dörrar.<br />
Domkyrkan<br />
Du cyklar förbi den varje dag<br />
men har du någonsin varit inne i den?<br />
Sveriges största kyrka är väldigt imponerande<br />
även för den icke-troende. Den är ju en del av<br />
vår historia. Lägg märke till koret längst fram i<br />
kyrkan där Gustaf Vasa ligger begravd omringad<br />
av stora målningar från romantiken som berättar<br />
om hans liv. Och passa för all del på att gå in<br />
och se utställningarna på museum Gustavianum<br />
när du ändå är i krokarna.<br />
Flogstavrålet<br />
Varje kväll klockan tio ekar ett vrål<br />
över Flogsta. Studenter går ut på balkonger<br />
eller öppnar sina fönster för att skrika<br />
allt vad de har. Här kan man ge utlopp för<br />
frustration, ångest eller varför inte lycka.<br />
Vrålet varar längre än man tror. Det är<br />
mäktigt att uppleva.<br />
Fyrishovs simhall<br />
Fyrishov är ett enormt komplex<br />
med äventyrsbad, hopptorn och långa<br />
simbassänger. Dra på dig badbrallorna<br />
och hoppa i böljan blå.<br />
Uppsala stadsteater<br />
Det finns massor av spännande<br />
pjäser att se på den rikskända teatern.<br />
En studentbiljett kostar ungefär lika mycket<br />
som en vanlig biobiljett, så gå dit och njut<br />
av fantastisk underhållning. När <strong>Holmiensis</strong><br />
kommer ut spelas bland andra Bravo,<br />
en pjäs om Edith Piaf och musikalen<br />
”La cage aux folles”.<br />
Valborgstraditionerna<br />
Under Valborg finns det väldigt många<br />
evengemang att delta i. På morgonen är det<br />
forsränning, då försöker ett antal studenter på bräckliga<br />
egengjorda sjöfarkoster ta sig ner för Fyrisån. Sedan<br />
håller rektorn tal uppe vid Carolina Rediviva varefter<br />
alla samlade studenter tar på sig sina studentmössor<br />
under ”mösspåtagningen”. En tradition är då att äta<br />
sillunch. Under kvällen sjunger kören Allmänna<br />
Sången uppe vid slottsklockan vilket sänts i<br />
radio sedan urminnes tider.<br />
Gamla Uppsala<br />
Besök de tre gravarna vid Gamla Uppsala<br />
och föreställ dig att det var här som<br />
det stora hednatemplet var på 1000-talet.<br />
Det var alltså kanske den viktigaste<br />
platsen i Sverige på den tiden. Coolt!<br />
Ett tecknat spex<br />
Tillsammans med Stockholms Nations<br />
Marsspex är det här ett av Uppsalas<br />
största spex. Det är ett lite mer klassiskt spex<br />
i och med att de tillåter omstart. Det spelas<br />
på Reginateatern varje vår, gå dit och ha<br />
kul, eller varför inte delta själv? •<br />
26 27
Visdomsord från<br />
Tim Minchin<br />
TEXT ERIK NORMAN<br />
Det är inte speciellt ofta man snubblar över videor i Facebookflödet som faktiskt förtjänar<br />
ens tid. När komikern, musikern, författaren och skådespelaren Tim Minchin blir<br />
hedersdoktor vid University of Western Australia, håller han ett tal där han ger studenterna<br />
nio livslektioner. Det fångade och förtjänade min uppmärksamhet. Nedan följer<br />
ett tappert försök till en sammanfattning och översättning av denne briljante mans tips.<br />
1. Du behöver inte ha en dröm<br />
Amerikaner säger alltid ”det här är<br />
min stora dröm på talangshowerna”.<br />
Visst, om du nu har en stor dröm,<br />
följ den, det är något att göra med<br />
din tid. Förhoppningsvis är den så<br />
stor att det tar så lång tid att nå att<br />
när du väl är framme är du snart<br />
död.<br />
Var istället passionerat<br />
dedikerad till kortsiktiga mål. Var<br />
”mikroambitiös” och jobba med<br />
stolthet med vad det än är du har<br />
framför dig, du har ingen aning om<br />
var det kan ta dig. Var uppmärksam<br />
på att nästa värdiga mål antagligen<br />
kommer dyka upp i din periferi. Det<br />
är därför du ska undvika långsiktiga<br />
drömmar. Om du fäster din blick för<br />
långt fram kommer du missa det.<br />
2. Sök inte lycka<br />
Lycka är som en orgasm, om du tänker<br />
på den för mycket försvinner den. Om<br />
du istället siktar på att göra någon annan<br />
lycklig, kommer du nog upptäcka<br />
att du själv blir lite lycklig som en sidoeffekt.<br />
Människan utvecklades inte<br />
för att vara konstant nöjd.<br />
3. Kom ihåg att tur är allt<br />
Du är tursam som är här. Du är tursam<br />
som har blivit född. Du har tur som<br />
formats av en uppväxtmiljö som till slut<br />
fick dig att söka dig till universitetet,<br />
oavsett om denna miljö var bra eller<br />
dålig. Du må ha jobbat hårt för det du<br />
åstadkommit, men du skapade inte sidan<br />
av dig som jobbar hårt, du hade tur<br />
som fick den. Att förstå att man omöjligen<br />
kan ta all ära för sina framgångar<br />
och därför omöjligen fullt ut beskylla<br />
andra för deras tillkortakommanden<br />
gör dig ödmjuk och mer medlidsam.<br />
Empati är något intuitivt, men också<br />
något man kan jobba med intellektuellt.<br />
4. Träna!<br />
Ta hand om din kropp, du kommer<br />
behöva den. De flesta av er kommer<br />
bli nästan hundra år gamla, och även<br />
de fattigaste av er kommer samla ihop<br />
en förmögenhet större än vad de flesta<br />
människor genom historien ens vågat<br />
drömma om. Och detta långa, lyxiga liv<br />
kommer göra er … deprimerade. Men<br />
misströsta inte, det finns ett samband<br />
mellan för lite träning och depression.<br />
Så jogga!<br />
5. Var hårda mot era åsikter<br />
Ett känt citat lyder ”opinions are like<br />
assholes, everybody has one”. Man bör<br />
dock tillägga att rövhål skiljer sig markant<br />
från åsikter i det att åsikter konstant<br />
och noggrant ska undersökas. Vi<br />
måste tänka kritiskt, inte bara kring<br />
andras idéer, utan också våra egna. Var<br />
intellektuellt sträng, identifiera din partiskhet,<br />
dina fördomar och privilegier.<br />
De flesta av samhällets argument lever<br />
vidare som följd av vår oförmåga att acceptera<br />
nya.<br />
6. Var en lärare!<br />
Snälla bli lärare. Lärare är de mest<br />
beundransvärda och viktiga personerna<br />
i världen. Du behöver inte vara det för<br />
evigt, men om du inte vet vad du ska<br />
göra, bli lärare. Dela med dig av dina<br />
idéer, ta inte din utbildning för givet.<br />
Gläds åt vad du lärt dig och sprid det.<br />
7. Definiera dig utifrån vad du älskar<br />
Vi har en tendens att definiera oss i<br />
motsatsförhållanden till saker. Om<br />
någon frågar vad du gillar för musik så<br />
kanske du säger att du inte lyssnar på<br />
radio för att popmusiktexter irriterar<br />
dig. Försök att uttrycka din passion för<br />
saker du älskar. Var demonstrativ och<br />
generös i din uppskattning av människor<br />
du beundrar. Skicka tackbrev och<br />
ge stående ovationer, var för saker, inte<br />
anti saker.<br />
8. Respektera personer med mindre<br />
makt än du<br />
Tim Minchin har ofta bestämt sig för<br />
att jobba med producenter och agenter<br />
efter att ha bedömt hur de behandlar<br />
personalen på en restaurang. Det spelar<br />
ingen roll om någon är den mäktigaste<br />
personen i rummet, döm denne baserat<br />
på hur hen behandlar personer med<br />
mindre makt.<br />
9. Jäkta inte<br />
Tim Minchin avslutar: ”Få inte panik.<br />
Du behöver inte veta vad du ska göra<br />
med ditt liv. De som vet vad de vill göra<br />
i tjugoårsåldern får medelålderskriser.<br />
Livet är meningslöst. Det är absurt<br />
att söka livets mening, eller tro att det<br />
finns ett syfte i universum. Men jag är<br />
inte nihilist eller cyniker, jag är ganska<br />
romantisk. Här är min idé av romantik:<br />
ni kommer snart vara döda. Livet<br />
kommer ibland verka långt, tufft och<br />
tröttsamt. Ni kommer ibland vara glada<br />
och ibland ledsna. Sen kommer ni vara<br />
gamla, och sen är ni döda. Det finns<br />
bara en sak att göra med denna tomma<br />
existens: fyll den! Fyll livet genom att<br />
lära er så mycket ni kan om så mycket<br />
ni kan, var stolt över vad det än är ni<br />
gör, ha medlidande, dela idéer, träna,<br />
var entusiastisk. Sen finns det kärlek,<br />
resor, vin, sex, konst och barn och bergsklättring,<br />
men det vet ni redan. Det<br />
är en fantastiskt spännande sak, detta<br />
meningslösa liv. Lycka till.” •<br />
https://www.youtube.com/<br />
watch?v=yoEezZD71sc<br />
28 29
Mark Watney,<br />
Space Pirate<br />
Skandinavisk krog?<br />
Är inte det här Agave?<br />
TEXT ERIK TULLBERG<br />
TEXT EMMA SANDGREN<br />
MÅNGA STOCKHOLMARE MINNS SÄKERT BAREN AGAVE som låg vid korsningen<br />
mellan Drottninggatan och Trädgårdsgatan. Där finns nu istället<br />
en alldeles ny restaurang: Nubben. <strong>Holmiensis</strong> har testat den.<br />
Alltså wow. Jag älskar rymdfilmer. The Martian är otroligt skickligt gjord<br />
rent filmtekniskt och inte minst orimligt<br />
spännande, i slutet av filmen satt<br />
heller inte låta bli att funderar<br />
Under filmens gång kan jag<br />
Det är filmer som får mig att känna<br />
mig liten och i sammanhanget<br />
över tre saker:<br />
jag bokstavligt talat nästan i knät på<br />
Smörrebröden är ganska små så jag<br />
betydelselös. Med en ranking<br />
min biokompis. Men utöver det handlar<br />
1. Blev regissören inspirerad till<br />
rekommenderar att minst ta två. Min<br />
filmen också till stor del om ens-<br />
att välja Matt Damon om hu-<br />
första blir en råraka, alltså palsternacka<br />
på 8.2 på IMDB och en späckad amhet och om den stora klyschan att vudrollsinnehavare efter hans<br />
med svarttrumpetsvamp ackompanjerat<br />
medverkan i filmen Interstellar<br />
castinglista har nog inte The Martian<br />
gått någon obemärkt förbi.<br />
astronaut strandsatt i rymden?<br />
och rårörda lingon. Maten är elegant<br />
hoppet trots allt är det sista som lämnar<br />
med en spännande rökt färskostkräm<br />
där han även där spelar en ensam<br />
människan. För vad gör man egentligen<br />
när man förväntas sysselsätta sig ensam<br />
upplagd och smakar lika bra som den<br />
på Mars i ungefär fyra år? Planterar<br />
2. I en scen diskuterar NASA<br />
ser ut. Svampen smälter i munnen, ingredienserna<br />
kombineras väldigt bra<br />
under ett möte hur de ska<br />
potatis, skulle Watney antagligen svara.<br />
försöka få hem Watney från<br />
”Everywhere I go, I’m the Mars. De refererar då till Elrond<br />
med brödet. Det andra smörrebrödet<br />
first” är en replik från filmen uttryckt av<br />
Council och Sagan om<br />
är varmrökt lax med karameliserad lök<br />
huvudkaraktären. Även om filmen till ringen vilket är lite lustigt med<br />
och med någon slags ost. Om det första<br />
tanke på att Sean Bean som är<br />
viss del skildrar Watneys tankar dokumenterade<br />
genom en webkamera hade roll i Sagan om Ringen. Fanns<br />
god skapelse så blev jag lite besviken av<br />
smörrebrödet var en elegant och mycket<br />
med och diskuterar även har en<br />
N<br />
jag velat se ännu lite mer känslor och det någon tanke bakom detta?<br />
är jag besöker Nubben olika valmöjligheter, däribland lax, den andra rätten. Det ser inte lika kulinariskt<br />
avancerat ut när det ligger en bit<br />
komma karaktären ännu lite närmare.<br />
en vardagskväll runt sill, och renhjärta. Totalt finns sex<br />
3. Varför uppmärksammas<br />
The Martian är regisserad av Ridley Ibland känner jag att Watneys humoristiska<br />
inställning och återkommande Waterloo?<br />
skap kvar i lokalen. Det är samma tiv varje vecka, så menyn är i högsta kall, såhär i höstmörkret passar det bät-<br />
nio är det bara två säll-<br />
alternativ. De ändrar några alterna-<br />
lax på ett salladsblad som dessutom är<br />
ABBA och varför spelas låten<br />
Scott, som tidigare står bakom filmer<br />
som Gladiator, American Gangster<br />
satir får för stort utrymme i filmen,<br />
ägare som förut men den här gången grad levande. Samma koncept gäller tre med något varmt.<br />
och rymdbaserade Alien och även om komiken säkerligen blir ett Har ni svar på ovanstående<br />
ville de testa något nytt. Baren finns också för drinkarna de erbjuder. Det<br />
Genom högtalare strömmar<br />
funderingar får ni gärna återkomma<br />
till mig.<br />
Prometheus. Mina förväntningar var sätt för honom att hantera sin ensamhet.<br />
Humorn blir stilistisk för filmen<br />
längre in i lokalen har en vägg tagits skandinaviska innovationer såsom tad och Ulf Lundell (tack Shazam), och<br />
kvar där den alltid har varit, men finns sex drinkalternativ, även här svenska toner ut. Man hör Ted Gärdes-<br />
därmed skyhöga. Utan att avslöja<br />
för mycket kan jag berätta att filmen<br />
handlar om en grupp astronauter som<br />
befinner sig på Mars på uppdrag av<br />
NASA. En häftig storm bryter ut och<br />
gruppen tvingas lämna planeten utan<br />
huvudkaraktären Mark Watney, spelad<br />
av Matt Damon, som tros vara död efter<br />
att ha försvunnit i stormen. Som av<br />
ett under överlever Watney, varpå han<br />
sedan vaknar upp och inser att han är<br />
ensam på Mars. Watney måste då kämpa<br />
mot ensamheten och göra allt för<br />
att överleva. Med hopp om att kunna<br />
komma därifrån inleds hans desperata<br />
30<br />
försök att kommunicera med jorden.<br />
men kan till viss del förstärka avsaknaden<br />
av känslor. Att få se Watney skildra<br />
sin ensamhet och förtvivlan genom<br />
ett ordentligt nervsammanbrott hade<br />
varit intressant ur ett psykologiskt perspektiv<br />
och kanske skapat ytterligare<br />
djup i filmen. Han är ju trots allt några<br />
hundra miljoner kilometer hemifrån.<br />
För den intresserade besserwissern<br />
har jag tagit fram några fun<br />
facts som du kan briljera med under<br />
söndagsmiddagen. The Martian tog<br />
70 dagar att spela in och de scener<br />
som föreställer Mars spelades in i<br />
Jordanien som har en rödfärgad öken<br />
och till stor del påminner om landskapet<br />
på Mars. Du kan även dra till med<br />
att ett år på denna avlägsna planet är<br />
betydligt längre än ett år på jorden<br />
och motsvarar 684 jorddagar samt att<br />
soluppgång och solnedgång på Mars<br />
upplevs som blå eftersom att planeten<br />
knappt har någon atmosfär. Det ni!<br />
För att slutligen summera:<br />
jag ger The Martian 4/5 stjärnor. Filmen<br />
bjuder på magisk underhållning<br />
i rymden och har du i läsande<br />
stund inte redan sett den – se den! •<br />
ner och inredningen är helt förändrad.<br />
Den är skandinavisk, på väggarna<br />
hänger affischer med svenska<br />
växter och nakna träbord kantas av<br />
grönblåa pinnstolar. Väggen längst<br />
in är helt täckt av en bild, en vedstapel<br />
som sträcker sig från golv till tak.<br />
På menyn finns bara en<br />
typ av mat: smörrebröd. Nubben<br />
serverar alltså sina rätter på små<br />
fyrkantiga bröd, tydligt inspirerat<br />
av Danmark, men efter den basen<br />
börjar variationerna. Fortfarande<br />
inom det skandinaviska temat finns<br />
punsch och romrussin, en blåbärsdrink<br />
och en lingondrink. Jag provar<br />
den senare och finner att den är mycket<br />
god. Bärens syrlighet kommer<br />
väl till uttryck.<br />
På menyn står inget annat<br />
än drinkar, smörrebröd och ett veckans<br />
öl. Tittar man sig omkring finns<br />
dock svarta griffeltavlor på väggarna<br />
med lite kompletterande rätter. Där<br />
står det om en ost- och charktallrik<br />
och om efterrätter, äppelpaj och<br />
kladdkaka, ingenting främmande<br />
alltså.<br />
i baren går det att köpa klassiskt svenskt<br />
godis.<br />
Nubben är en enkel restaurang<br />
som har hittat sin nisch. Allt är<br />
skandinaviskt. Frågan är om det är<br />
hit man ska komma som student när<br />
en för samma pris som ett par smörrebröd<br />
och en drink till exempel kan<br />
förunna sig en trerättersmiddag på<br />
Holmiana. Men för att visa klassiska<br />
svenska rätter – om än hippt nytänkta<br />
– för någon som kommer på besök<br />
från utlandet, är Nubben perfekt. •<br />
31
EN GEMENSKA PENS CHIMÄR?<br />
Uppsala universitet kännetecknas av sitt rika studentliv och studenter vurmar sina<br />
traditioner likt ingen annan stans. Att komma in i denna studentvärld är att känna historiens<br />
vingslag i luften och att få ta del av ett kulturarv. Men i en tid då begreppet ”tradition”<br />
väcker allt fler negativa konnotationer börjar ifrågasättandet bli allt svårare<br />
att ignorera även för den mest inbitna traditionsromantikern. Diskussionen om bevarandet<br />
eller skrotandet av traditioner är en fråga som väcker ovanligt många personliga<br />
åsikter. <strong>Holmiensis</strong> gav två av sina skribenter det otacksamma uppdraget att ta<br />
ställning på varsin sida om debatten och argumentera för eller emot detta heta ämne.<br />
TEXT ERIK TULLBERG<br />
Vad är det som talar för traditioner? Det<br />
kanske man inte tänkt på så mycket under<br />
sin studenttid men jag ska försöka<br />
redogöra för varför vi bör ha traditioner.<br />
Studenttraditionerna föder en<br />
fantastisk gemenskap bland Uppsalastudenterna.<br />
De olika sittningarna vi har,<br />
den akademiska kvarten, och valborgsfestligheterna<br />
är saker som alla studenter<br />
i Uppsala upplever. Det skiljer Uppsala<br />
från andra lärosäten och det särskiljer<br />
tiden som student som ett mycket speciellt<br />
skede i ens liv. Studenttraditioner<br />
är kul. Att ha baler, gasquer, rebusrallyn<br />
och forsränning är evenemang som upprepas<br />
därför att det är roligt att delta<br />
i eller åskåda dem. Man brukar säga<br />
att om man har gjort någonting två<br />
gånger i Uppsala är det en tradition.<br />
En tradition kan vara för att<br />
minnas någonting, antingen för att hedra<br />
och fira en person eller händelse, eller<br />
men på Majmiddagen lägger vi till exempel<br />
en krans på nationens grav under<br />
en ceremoni. Det finns flera traditioner<br />
i det fall en student dör under studietiden,<br />
bland annat har den rätt att få en<br />
högtidlig klockringning i Domkyrkan.<br />
Genom traditioner kan vi ge utlopp för<br />
många känslor, inte bara sorg. Nationer<br />
kan visa sin uppskattning genom att<br />
medaljera olika personer. Studenter uttrycker<br />
sin ångest genom Flogstavrålet.<br />
Man kan tycka att traditioner<br />
får oss att utvecklas till bättre människor,<br />
får oss att växa. De flesta sätten att<br />
engagera sig på i Uppsalas studentliv<br />
är frivilliga, obetalda jobb. Genom att<br />
ge av sin tid till nationen till exempel<br />
märker man att man får ut något annat<br />
än bara världsliga belöningar. Man<br />
odlar generositet och altruism och man<br />
kommer in i en väldigt stor gemenskap.<br />
Återigen är gemenskap ett inslag i studenttraditioner.<br />
på gasquer och baler medan tjejer bär<br />
långklänning, klänning och kjol. Så har<br />
det varit, så är det. Jag tror inte att det<br />
finns många rationella argument för att<br />
det ska fortsätta vara så utan här kommer<br />
det känslosamma in i bilden återigen.<br />
Studenter tycker att det är kul att<br />
klä upp sig på det sättet. De tycker också<br />
att det är snyggt och de känner att det är<br />
såhär de vill ha det, majoriteten gillar det<br />
här. Så fort majoriteten av studenterna<br />
slutar fatta tycke för de olika traditionerna<br />
kommer nog dessa traditioner försvinna.<br />
Men de flesta som kanske är skeptiska<br />
mot frack och långklänning när<br />
de är recentiorer brukar vad jag sett bli<br />
konverterade efter första balen. Kanske<br />
är det för att de då känner en gemenskap<br />
i bärandet av frack och långklänning.<br />
Att läsa i Uppsala är på ett sätt<br />
ett ”2-för-1 köp”. Vid sidan om det akademiska<br />
får man stadens studenttraditioner<br />
för att sörja vissa personer och påminnas<br />
Genom traditionella på köpet. Man väljer själv till vilken grad<br />
om hemska händelser. Nu i november<br />
hålls till exempel minnesceremonier<br />
och demonstrationer för att minnas och<br />
sörja Kristallnatten. Sådana traditioner<br />
finns det inte så många i studentlivet<br />
recentiorevenemang välkomnar vi de<br />
nya studenterna in i just gemenskapen,<br />
bara ordet recentior är ju en tradition.<br />
Det är traditionsenligt att<br />
killar bär frack, smoking och kostym<br />
man vill ta del av dessa men för de absolut<br />
flesta skapar traditionerna en speciell<br />
gemenskap som gör åren här unika.<br />
FÖR<br />
EMOT<br />
TEXT CLARA MONSERRAT FORSSÉN<br />
Stockholms Nation i Uppsala grundades<br />
1649 och det vid Nordens äldsta universitet.<br />
Mäktigt. Det är en kittlande tanke<br />
att jag har haft många föregångare i mitt<br />
ämbete som redaktionsassistent. Jag kan<br />
inte heller förneka att det ligger en viss<br />
tillfredsställelse i att ha lärt sig spelreglerna<br />
för en sittning och kunna instruera en<br />
bortkommen recce i hur man skålar. För<br />
det är väl ändå traditionernas mening,<br />
att skapa en känsla av samhörighet?<br />
Problemet med traditioner är<br />
att de är mer än bara seder och bruk. De<br />
är meningsbärande och berättar för oss<br />
om vad som uppfattas som ”rätt”, ”god<br />
smak” och ”eftersträvansvärt”. De har en<br />
socialiserande funktion och en formerande<br />
effekt. Det finns inget självändamål<br />
i en tradition i sig, de tappar all poäng<br />
utan sin kontext. Är du på en middagsbjudning<br />
utanför Uppsala är det kanske<br />
inte så petigt vad du har i glaset, men<br />
på sittning ska det minsann vara Bäska<br />
droppar och inget annat. På så sätt finns<br />
det såklart harmlösa sedvänjor, men vad<br />
händer när en tradition blir svår att uppfylla<br />
på grund av vem du är som person?<br />
ka historia är en skatt men också ett<br />
hinder på vägen. När traditioner börjar<br />
upplevas som begränsande och inte<br />
berikande är det dags att börja revidera<br />
dem. Utan medvetna aktörer hade vi<br />
fortfarande sjungit i rasistiska ordalag<br />
om asiater och om våldtäktsskämt lagom<br />
till andra snapsbjudet. Utan påtryckningar<br />
hade nationen fortfarande<br />
mest liknat en herrklubb där man diskuterat<br />
rojalismens nytta över en cigarr<br />
och en kopp punsch. Det finns ingen<br />
poäng i att bevara en tradition för traditionens<br />
skull utan vi måste se till syftet<br />
bakom den och undersöka dess verkan.<br />
För att tillhöra en miljö som är<br />
så insatt i den politiska agendan, som är<br />
en sådan föregångare i jakten på kunskap<br />
och så präglad av att sikta mot utveckling<br />
och framtid blir det studentikosa motsatsen<br />
till allt vad akademin förespråkar.<br />
Att hetsa upp sig för brutna klädkoder<br />
känns med andra ord inte så <strong>2015</strong>. Vi<br />
förespråkar fritt identitetsskapande och<br />
mångfald i alla andra sammanhang men<br />
likriktning och strömlinjeformade studenter<br />
på fest. Ingen skoluniform vid<br />
Att hålla sig till tvånget om att gå på<br />
bal i par som bordsherre och bordsdam<br />
känns ungefär lika tidsenligt som<br />
att homosexualitet avkriminaliserades<br />
1944. Och att kräva anknytningsbevis<br />
för att gå med i en särskild nation<br />
skulle lite magstarkt kunna liknas vid<br />
en mildare version av REVA med frågan<br />
”har du papper på att du får vara här?”<br />
När studenter börjar välja<br />
att inte ta del av studentsammanhang<br />
av just dessa anledningar är det verkligen<br />
dags att fråga sig om de traditioner<br />
vi värnar så högt snarare verkar<br />
exkluderande och splittrande än inkluderande<br />
och gemenskapsbyggande.<br />
Människan må plågas av en<br />
rädsla för livets förgänglighet och en<br />
känsla av att livet rinner oss ur händerna.<br />
Men det är ett narcissistiskt<br />
projekt att pådyvla kommande generationer<br />
samma mat vi blivit matade<br />
med som om det vore vår plikt. Om vi<br />
inte går i takt med samhällets förändringar<br />
kommer vi att bli omsprungna<br />
av världen och fastna i vårt studentikosa<br />
Skansen som konserverade statister.<br />
Uppsala universitets anri-<br />
skolbänken men klädkrav på vår fritid.<br />
”Vi förespråkar fritt identitetsskapande och mångfald i alla andra<br />
sammanhang men likriktning och strömlinjeformade studenter på<br />
fest. Ingen skoluniform vid skolbänken men klädkrav på vår fritid.”<br />
32 33
Livet är en dans<br />
Svänga sina lurviga, slå klackarna i taket, ta sig en svängom, skaka det mamma gav en. Dans<br />
är överallt och ständigt på tapeten. Nationens hiphopkvällar har genererat i fullproppade<br />
dansgolv, Let’s dance tycks aldrig tappa tittarsiffror och nu senast har vi fått tillskott av dansgruppen<br />
Elevé SNDG. Men var kommer egentligen vårt behov av att dansa ifrån? Vare sig det<br />
handlar om rituell regndans, tv-vänlig foxtrot eller nattklubbsröj. Och vad gör dansen med oss?<br />
Att dansa tycks onekligen vara ett av<br />
våra mest ursprungliga behov. Men<br />
vilket? Är det kanske enbart ett sätt<br />
för oss att uttrycka oss? På samma sätt<br />
som vi skriver, målar och sjunger. Att<br />
på så sätt berätta något om oss själva,<br />
TEXT CLARA MONSERRAT FORSSÉN<br />
att dansa ökar vi vår minneskapacitet,<br />
vi tänker bort prestation och tillåter oss<br />
att bli kreativa. Eftersom våra kognitiva<br />
förmågor är kopplade med det motoriska<br />
kan exempelvis skrivkramp lösas genom<br />
”överraskande” kroppsliga rörelser.<br />
fulness. För vad annat existerar, när du<br />
står på ett dansgolv, med luggen klistrad<br />
mot pannan och din favoritlåt går på?<br />
De endorfinerna slår förmodligen allt<br />
vad syntetiska lyckopiller heter.<br />
Artisten Robyn har uttryckt<br />
MVH, KURATELET<br />
2Q 3Q BM<br />
vår historia och samtid. Eller är det<br />
På så sätt kan dansen ge oss tillträde till<br />
att klubben är den nya kyrkan. Dansen<br />
en förlösande handling, en metod för<br />
kroppen att göra sig av med lika delar<br />
överskottsenergi, frustration och glädje?<br />
I nästan alla kulturer har det<br />
funnits inslag av dans. Som en central<br />
funktion i religionsutövning används<br />
dansanta inslag i riter och ceremonier.<br />
Det dansas för att fira segrar och bröllop.<br />
För att berätta historier och för<br />
att utöva politiska manifestationer.<br />
I många<br />
kulturer<br />
används dans<br />
för att<br />
iscensätta fruktbarhet<br />
och imitera<br />
djurens parningslekar.<br />
Exempelvis är den<br />
afrokubanska rumban en<br />
sexuell tävling mellan en<br />
man och en kvinna, maskerat<br />
i särskilda dansrörelser<br />
med ursprung i höft- och<br />
bäckenområdet. Inte så långt<br />
ifrån hur vi ungdomar ofta<br />
raggar på dansgolvet med<br />
andra ord.<br />
hjärnans outnyttjade resurser.<br />
Dans tycks samtidigt försätta<br />
oss i ett annat medvetandetillstånd. Det<br />
finns exempel på kulturyttringar som<br />
handlar om att röra sig rytmiskt till<br />
musik för att inträda i ett transcendentalt<br />
tillstånd, för att på så sätt komma i<br />
kontakt med gudar eller andra dimensioner<br />
– en slags extatisk meditation.<br />
Men vad är det vi egentligen kommer i<br />
kontakt med när vi dansar? När vi börjar<br />
röra våra kroppsdelar, på ett sätt fritt<br />
från funktion. När vi låter armar sväva,<br />
höfter gunga och fötter stampa – i takt<br />
med musiken eller det egna hjärtats<br />
rytm.<br />
När det väl<br />
kommer till kritan, erbjuder<br />
inte dansen oss ett sätt<br />
att för en stund röra oss bort ifrån<br />
är att socialisera, att kommunicera utan<br />
ord. Och att vara en droppe i det där<br />
havet av människor ett dansgolv utgörs<br />
av är inte långt ifrån det religionsutövande<br />
vi kallar trancedansen. Det<br />
är inte bara ett sätt att umgås på, det är<br />
att skapa gemensam extas. Dansen tycks<br />
komma från en plats långt inuti oss.<br />
Samtidigt gör vi det till finkultur. Högt<br />
och lågt tar vi del av dans i olika former,<br />
om det så handlar om en balett på Operan<br />
eller en lapdance under en omgång<br />
sanning och konsekvens.<br />
Precis som människan har<br />
gjort i alla världens hörn och kanter<br />
dansar även vi för att flörta och snärja<br />
en potentiell partner. Vi dansar hemma<br />
i vardagsrummet till högsta volym för<br />
en gratis terapisession. Brudpar dansar<br />
för att fastställa det äktenskapliga enandet<br />
och studenter för att fira (eller<br />
sörja) överstökade tentor. Vad dans än<br />
är för dig, om det så är att öva pliéer i<br />
två timmar, utöva trippelsnurrar i klackar<br />
eller ”wine:a” mot en bardisk. Låt oss.<br />
KÄRA LANDSMÄN!<br />
Det är nu sista gången ni läser min lilla<br />
hälsning i vår fantastiska nationstidning.<br />
Utan att bli allt för sentimental här<br />
och nu, med nästan exakt en åttondel<br />
kvar av mitt kuratorsår, så vill jag passa<br />
på att tacka alla för ett fantastiskt <strong>2015</strong>.<br />
Tack till mina fantastiska kuratorskollegor<br />
för att ni orkat umgås, diskutera<br />
och arbeta med en så envis<br />
människa som jag ändå kan vara.<br />
Tack till alla ämbetsmän som gjort <strong>2015</strong><br />
till ett alldeles speciellt år på vår nation.<br />
Det känns som att det under det senaste<br />
året funnits mer energi och engagemang<br />
i detta lutande hus än tidigare<br />
under mina terminer på Stockholms.<br />
Sist men inte minst vill jag tacka alla<br />
andra som gjort detta år fantastiskt. Nationens<br />
vännation i Lund, Malmö Nation,<br />
övriga kuratorskollegor på Uppsalas<br />
alla nationer och såklart alla Stockholms<br />
medlemmar. Jag hade aldrig kunnat<br />
hoppas på ett såhär bra år, tack för allt!<br />
KÄRA STOCKHOLMARE!<br />
Jag skriver för andra gången denna lilla<br />
text och funderar framförallt över hur<br />
snabbt tiden har gått. Dagar har blivit<br />
månader och jag har inte riktigt hängt<br />
med. Det var ju igår det var kräftskiva,<br />
S.N.A.K, Stockholmsvecka, Höstgasque,<br />
Oktoberfest, Gåsslabb, Gåsmiddag och<br />
den där fredagen Teddybears spelade.<br />
Som ni kanske märker blir det en hel del<br />
fester under en termin för en Stockholmare,<br />
ännu fler för en kurator. Men tror<br />
ni jag har tröttnat? Aldrig i livet! Nu ser<br />
jag fram emot en fantastisk Luccehelg<br />
(betoning på fantastisk), julbord på Källare<br />
Holmiana, en ny Stockholmsvecka,<br />
Skottårsbal (!), Marsgasque med<br />
marsspex, valborgshelgen, vårbalen och<br />
allt däremellan. Festen framför allt, kära ni.<br />
I övrigt vill jag tacka Max<br />
Almgren och Karl-Johan Löfstrand<br />
för ett fantastiskt år tillsammans<br />
samt välkomna mina kära vänner Alexander<br />
Kangas och Louisa Juhlin.<br />
KÄRA STOCKHOLMARE!<br />
Snart är terminen slut, även här i ett hus<br />
på lut. För Barmästaren gäller det mest att<br />
beställa sprit, och klaga på 3Q när källaren<br />
ser ut som skit. En vanlig dag för oss<br />
kan man tycka, men det är ju allt detta<br />
som ger alla studenter lycka. I en ren och<br />
spritfylld nation, ser vi till att det bara är<br />
dansen som blir veckans träning och motion.<br />
Vi på kontoret ser fram emot ett fint<br />
julavslut, och förhoppningsvis fler torsdagar<br />
där mottot ”succé” efterlevs här vid<br />
Carolinabackens slut. Låt champagnen<br />
flöda och låt snön falla. Om så, kommer vi<br />
leva gott tills vi alla är döda och på ”Helan<br />
går” en sista gång får tralla. Njut av min<br />
sentimentala dikt och ha sista tiden nu så<br />
kul. Från en Barmästares hjärta till er alla<br />
– Ha en go’ jul!<br />
Festína Lente!<br />
Barmästare Karl-Johan Löfstrand •<br />
Studier visar på<br />
att estetisk verksamhet i<br />
huvudet och ner i vår kropp? Vi förflyttar<br />
medvetenheten till sensorisk<br />
Låt oss svettas i unisont samförstånd.<br />
Låt oss förbränna överskottskalori-<br />
Ni är primus inter pares!<br />
Tredje Kurator Carl Gustav Johansson<br />
kombination med teoretisk<br />
undervisning genererar i bättre<br />
nivå, till knäppande fingrar, skakande<br />
axlar och böljande kroppsrörelser.<br />
er i gemensam eufori. Låt oss glömma<br />
våra överbelastade intellekt för en<br />
Er Andre Kurator Max Almgren<br />
resultat i alla andra ämnen. Genom<br />
Dansen blir en slags instinktiv mind-<br />
stund. Och låt oss trotsa gravitationen. •<br />
34 35
KALENDARIUM HT15<br />
Tors 3 december<br />
Mån 7 december<br />
Tors 10 december<br />
Fre 11 december<br />
Lör 12 december<br />
Sön 13 december<br />
Tors 17 december<br />
Hiphoptorsdag<br />
Tredje Lagtima Landskap<br />
Throwback Thursday-80s<br />
Lucceslabb<br />
Luccegasque<br />
Luccebrunch<br />
Sista torsdagsklubben och<br />
julbord på Källare Holmiana<br />
www.stockholms.se