Verksamhetsberättelse BirdLife Sverige 2019
populationer försvagats. I samband med valet till Europaparlamentet genomförde BirdLife Sverige en enkät bland de svenska partier som då hade representation i parlamentet. Vi fick svar av åtta av de nio partierna och det var slående att skillnaderna mellan partierna föreföll vara små. På nationell nivå fick frågor om biologisk mångfald inte någon större prioritet inför valet, men i enkäten sade sig samtliga partier vara oroade över utvecklingen. Samtliga invalda EU-parlamentariker tillskrevs med information och uppmaningar att stå upp för natur och klimat. Som vanligt har BirdLife Sverige svarat på ett antal remisser, lämnat yttranden och överklagat beslut gällande bl.a. vindkraftsanläggningar (28), storskarv (13), jaktfrågor (6), miljöövervakning (3), havsplanering (2), torvtäkt (4), kraftledningar (4), myggbekämpning (1), fiskereglering (1), strandskydd (1) och flygplats (1). Arbetet med att uppdatera uppgifter om fågelförekomster i våra 84 svenska IBA-områdena fortgår och vi har nu fått in material från ungefär två tredjedelar av områdena. IBA-systemet är BirdLife Internationals nätverk av viktiga fågelområden och utgör idag världens största nätverk av “skyddad“ natur. Även om IBA egentligen saknar juridisk bindning används de nämligen i många länder som en slags “skugglista“ till statliga reservat. Under 2019 bedrev BirdLife Sverige projektet Inventering av IBA-områden i Norrland. Inventeringarna ska pågå under minst två år och målet är att dokumentera de IBA-områden (IBA = Important Bird and Biodiversity Areas) i norr som saknar inventering av fågellivet under 2000-talet, men också att söka upp och föreslå nya IBA. Sjöfågelinventeringen En årlig räkning av fåglar knutna till våtmarker, sjöar, tjärn och andra våta miljöer, och genomförs tillsammans med Svensk Fågeltaxering (Lunds Universitet), gick in på sitt sjätte år 2019. Totalt räknades 401 rutter runt om i landet (jämfört med 373 under 2018), men med stark tyngdpunkt i den södra halvan, och involverade minst 170 personer. Arter som räknas under sjöfågelinventeringen är reducerade till icke-tättingar som har någon typ av anknytning till vatten och rovfåglar. Totalt räknades 64 486 individer fördelad på 103 av de utvalda arterna, vilket är väldigt bra nummer sett till insatsen. Storlom. Foto: Anders Svensson 18 Projekt Lom 2019 blev det 26:e året sedan Projekt Lom startade upp sin verksamhet 1994. Mats Eriksson har varit sammankallande under året. Det 25:e verksamhetsåret 2018 uppmärksammades genom en artikel i Vår Fågelvärld nr 3/2019, med sammanfattande reflektioner kring lärdomar och erfarenheter, och en mer tekniskt inriktad översikt i Fågelåret 2018 av nivåer och trender i storlommens och smålommens häckningsutfall sedan mitten av 1990-talet. Totalt medverkade 183 personer med information om lommar på tänkbara häckningsplatser, och det har varit en långsamt stigande trend av antalet rapportörer, efter en svacka kring år 2000. Dessutom görs en avstämning av rapporteringen på Artportalen, så det är många som på detta sätt har indirekt medverkat utan att ha
Smålomsunge. Foto: Leif Strandberg Nyrekrytering av inventerare, och gärna fler kvinnor, är en utmaning. ”varit i aktiv kontakt med Projekt Lom. Totalt sedan starten 1994 har ungefär 580 personer som medverkat med rapporter under åtminstone ett år. Ryggraden i inventeringsarbetet utgörs av en åldrande kärntrupp på knappt 40 personer som har varit med nästan varje år sedan starten av Projekt Lom. Under de senaste åren har någon eller några av dem låtit förstå att man inte är lika ”terränggående” som tidigare och därför har dragit ner på eller helt slutat med fältarbetet. Bara 16 % av rapportörerna är kvinnor. Nyrekrytering av inventerare, och gärna fler kvinnor, är en utmaning. För storlommen har rapporteringen under senare år omfattat ungefär 400 par eller omkring 7% av det svenska storlomsbeståndet. För smålommen har antalet som ingått i beräkningsunderlaget planat ut på en nivå på ungefär 180 par eller ungefär 11 % av det häckande beståndet. Men för båda arterna är den geografiska representationen ojämn, med en ganska god representation för landets södra och mellersta delar men sämre för Norrland. För smålommen i Norrland ligger antalet par med information av tillräcklig kvalitet för att ingå i beräkningsunderlaget fortsatt i nederkanten för att tillåta meningsfulla bedömningar. Storlom: 2019 blev ett bra storlomsår både i Svealand och Norrland, med ett utfall över genomsnittsnivån för perioden 1994–2019 i båda landsdelarna. För Svealand är resultatet speciellt uppmuntrande efter flera år med en ungproduktion på eller under nivån som kompenserar för den årliga dödligheten. I Götaland blev det ett ”normalbra” år, med en ungproduktion som nästan exakt prickade genomsnittet för hela 26-årsperioden 1994–2019. Smålom: Det är fortsatt bekymmersamt för smålommen, och 2019 blev ännu ett år med ett svagt häckningsutfall. I hela landet låg ungproduktionen under genomsnittet för perioden 1994–2019 och således också under den nivå som vi bedömer vara nödvändig för att balansera mot den årliga dödligheten. Årliga sammanställningar, med mer detaljerad information och bedömningar av de två lomarternas häckningsutfall, finns utlagda på hemsidan; http://projektlom.birdlife.se/ arliga-inventeringsrapporter/. 19 På regional nivå har Västergötlands Ornitologiska Förening bidragit med medel för fältarbetet avseende smålom i landskapet. Närkes Ornitologiska Förening har gjort heltäckande inventeringar av storlom m.fl. arter, inom ramen för ett kontrollprogram för sjön Sottern. Bidrag från Alvins Fond har använts till bland annat besök av häckningsplatser för smålom i Norrland och utrustning för bevakning av smålomsbon med viltkamera. Bevakningen syftar till att få ett underlag för bedömning av om bopredation kan vara en orsak till det försämrade häckningsutfallet i stora delar av landet. Slutligen har Projekt Lom har medverkat i att ta fram de riktlinjer för hänsyn till fågellivet i sjöar och vattendrag i samband med tävlingar med (snabba) båtar, vattenskotrar, ”swimruns” och liknande som fastställdes i april 2019.
- Page 1 and 2: BirdLife Sverige Verksamhetsberätt
- Page 3 and 4: Allmänt om föreningen 2019 BirdLi
- Page 5 and 6: Skådare på taket till naturum. Fo
- Page 7 and 8: Fin gemenskap på Naturpedagogiska
- Page 9 and 10: Stekenjokk 23 juli 2019. Foto: Thom
- Page 11 and 12: Stork på bo med unge: Fotograf ok
- Page 13 and 14: ning hölls i Lerum i Skåne under
- Page 15 and 16: Deltagare i Nordiskt kungsörns- oc
- Page 17: mål och tanken är att skapa fler
- Page 21 and 22: Flygbild Ölands södra udde. Foto:
- Page 23 and 24: Nationella rapportkommittén Kommit
- Page 25 and 26: Marine Task Forcemöte i Uppsala: F
- Page 27 and 28: Vår fågelvärld nr 6 - 2019 Kiss
- Page 29 and 30: AviFauna Naturresor Blåstjärt, re
- Page 31 and 32: farande en bit ifrån vårt mål oc
- Page 33 and 34: BirdLife Sveriges styrelse Det är
- Page 35 and 36: BirdLife Sveriges kommittéer 2019
Smålomsunge. Foto: Leif Strandberg<br />
Nyrekrytering av<br />
inventerare, och gärna fler<br />
kvinnor, är en utmaning.<br />
”varit i aktiv kontakt med Projekt<br />
Lom. Totalt sedan starten 1994<br />
har ungefär 580 personer som<br />
medverkat med rapporter under<br />
åtminstone ett år.<br />
Ryggraden i inventeringsarbetet<br />
utgörs av en åldrande kärntrupp<br />
på knappt 40 personer som har<br />
varit med nästan varje år sedan<br />
starten av Projekt Lom. Under<br />
de senaste åren har någon eller<br />
några av dem låtit förstå att<br />
man inte är lika ”terränggående”<br />
som tidigare och därför har dragit<br />
ner på eller helt slutat med<br />
fältarbetet. Bara 16 % av rapportörerna<br />
är kvinnor. Nyrekrytering<br />
av inventerare, och gärna<br />
fler kvinnor, är en utmaning.<br />
För storlommen har rapporteringen<br />
under senare år omfattat<br />
ungefär 400 par eller omkring<br />
7% av det svenska storlomsbeståndet.<br />
För smålommen har<br />
antalet som ingått i beräkningsunderlaget<br />
planat ut på en nivå<br />
på ungefär 180 par eller ungefär<br />
11 % av det häckande beståndet.<br />
Men för båda arterna är<br />
den geografiska representationen<br />
ojämn, med en ganska god<br />
representation för landets södra<br />
och mellersta delar men sämre<br />
för Norrland.<br />
För smålommen i Norrland ligger<br />
antalet par med information<br />
av tillräcklig kvalitet för att ingå<br />
i beräkningsunderlaget fortsatt<br />
i nederkanten för att tillåta meningsfulla<br />
bedömningar.<br />
Storlom: <strong>2019</strong> blev ett bra<br />
storlomsår både i Svealand och<br />
Norrland, med ett utfall över<br />
genomsnittsnivån för perioden<br />
1994–<strong>2019</strong> i båda landsdelarna.<br />
För Svealand är resultatet speciellt<br />
uppmuntrande efter flera år<br />
med en ungproduktion på eller<br />
under nivån som kompenserar<br />
för den årliga dödligheten. I Götaland<br />
blev det ett ”normalbra”<br />
år, med en ungproduktion som<br />
nästan exakt prickade genomsnittet<br />
för hela 26-årsperioden<br />
1994–<strong>2019</strong>.<br />
Smålom: Det är fortsatt bekymmersamt<br />
för smålommen,<br />
och <strong>2019</strong> blev ännu ett år med<br />
ett svagt häckningsutfall. I hela<br />
landet låg ungproduktionen under<br />
genomsnittet för perioden<br />
1994–<strong>2019</strong> och således också<br />
under den nivå som vi bedömer<br />
vara nödvändig för att balansera<br />
mot den årliga dödligheten.<br />
Årliga sammanställningar,<br />
med mer detaljerad information<br />
och bedömningar av de<br />
två lomarternas häckningsutfall,<br />
finns utlagda på hemsidan;<br />
http://projektlom.birdlife.se/<br />
arliga-inventeringsrapporter/.<br />
19<br />
På regional nivå har Västergötlands<br />
Ornitologiska Förening bidragit<br />
med medel för fältarbetet<br />
avseende smålom i landskapet.<br />
Närkes Ornitologiska Förening<br />
har gjort heltäckande inventeringar<br />
av storlom m.fl. arter,<br />
inom ramen för ett kontrollprogram<br />
för sjön Sottern.<br />
Bidrag från Alvins Fond har<br />
använts till bland annat besök<br />
av häckningsplatser för smålom<br />
i Norrland och utrustning<br />
för bevakning av smålomsbon<br />
med viltkamera. Bevakningen<br />
syftar till att få ett underlag för<br />
bedömning av om bopredation<br />
kan vara en orsak till det<br />
försämrade häckningsutfallet i<br />
stora delar av landet.<br />
Slutligen har Projekt Lom har<br />
medverkat i att ta fram de riktlinjer<br />
för hänsyn till fågellivet i<br />
sjöar och vattendrag i samband<br />
med tävlingar med (snabba)<br />
båtar, vattenskotrar, ”swimruns”<br />
och liknande som fastställdes i<br />
april <strong>2019</strong>.
Change language