100-årsskrift

VÅR 

BERÄTTELSE 

Följ med på en resa 

från 1917 till 2017

INNEHÅLL 

1917 

1934 

Inledning .............................................................................................. 3 

Vår berättelse .................................................................................... 4 

Huset intill Karlbergsskogen ........................................................... 6 

Osäkra tider ........................................................................................ 7 

Hus flyttas 1929 ............................................................................... 8 

En bra bostad åt alla ........................................................................ 9 

Östanås blir tätbefolkat ................................................................. 10 

1946 

1954 

1980 

1991 

2017 

Nerstamp i vardagslivet på 20- 40-talet ................................... 12 

Några händelser i början på 40-talet ........................................ 13 

Nu började vi bygga större och modernare ............................. 14 

Nyckelberget byggs i egen regi ................................................... 15 

Nu formas bolaget ......................................................................... 18 

Hyreskontrakt och ordningsregler 1951................................... 19 

Den gamla staden ger vika för tidsenliga bostäder ................ 20 

Det behövs fler och attraktiva bostäder .................................... 23 

Nibblesbacke ................................................................................... 24 

Överhettad marknad ...................................................................... 25 

Varför outhyrda lägenheter? ........................................................ 26 

Några händelser på 60- och 70-talet ........................................ 27 

Utemiljö och ombyggnationer ...................................................... 28 

Markbostäder för uthyrning ......................................................... 28 

Organisationsförändring för mer service ................................ 30 

Förnyelse av Nygård ...................................................................... 31 

Köpings Kabel-TV AB bildades 1991.......................................... 32 

KBAB Service bildades 1995 ...................................................... 33 

Nybygge och fastighetsförvärv på 80- och 90-talet ............... 34 

Axplock från 1990-talet och början på 2000-talet ................ 35 

Stora hyresförluster leder till rivningar ...................................... 36 

Ljusare tider .................................................................................... 37 

Nutid ................................................................................................. 38 

Verkställande direktörer och styrelseordföranden 

under 100 år................................................................................... 39 

Bilden på framsidan är ett montage och bakgrundsbilden är tillhandahållen av stadsarkitektkontoret. 

Skriften har mestadels baserats på styrelseprotokoll och intern dokumentation. Vi reserverar oss för eventuella fel då 

dokumentationen från vissa år varit bristfällig. 

Köpings Bostads AB 100 år - SID 2

100 ÅR I SAMHÄLLETS TJÄNST 

Köpings Bostads AB (KBAB) har ända sedan starten 1917 haft uppdraget att bygga och 

förvalta bostäder så att invånarna i Köpings kommun ska kunna bo bra och till rimliga 

hyror. Det började med några enstaka hus och genom åren har beståndet vuxit genom såväl 

byggnation som köp av fastigheter. 

Med tiden har också bostädernas standard förändrats, behoven växlat och efterfrågan och 

krav på utformning och inredning ökat. KBAB har hela tiden varit öppet för synpunkter från 

såväl hyresgäster som från samhället i övrigt och arbetat engagerat för att kunna tillgodose 

de krav och önskemål som framförts. 

Efterfrågan på bostäder har varierat mellan brist på bostäder och överskott. KBAB har gått 

igenom tider när det varit svårt att klara ekonomin. Lösningar har varit bidrag från stat 

och kommun, en del rivningar av fastigheter samt ombyggnation till annan typ av bostad 

eller verksamhetslokaler. Det senare har betytt mycket för att Köpings kommun skulle klara 

sitt ansvar att tillgodose behovet av bra boende för äldre samt förskoleplatser i tillräcklig 

omfattning. 

Samarbetet mellan KBAB och kommunen har hela tiden varit nära och betydelsefullt. Förutom 

äldreboende och förskolor har bolaget i uppdrag att förvalta de kommunala fastigheterna. 

KBAB var också tidigt med att bygga ut nät för kabel-TV som sedan utvecklades med 

internet och numera fibernät i stor del av kommunen och även till grannkommuner. Detta 

innebar också att Köpings kommun kunde ligga i framkant på det digitala området. 

Mycket har hänt under de 100 år som Köpings Bostads AB varit verksamt. Genom att 

studera den skrift som presenteras inför 100-årsjubilléet får man både intressant läsning 

och bra uppfattning om den stora utveckling som skett på bostadsmarknaden genom åren. 

Utvecklingen kommer att fortsätta och i den har KBAB en viktig roll. 

En bra bostad som uppfyller de behov var och en har, och till rimlig hyra, är viktigt för alla. 

Lika viktigt är området där bostaden finns, att det är trivsamt, tillgängligt och tryggt. 

Köpings Bostads AB har förutsättningar och vilja att leva upp till de krav och önskemål som 

finns och att göra det tillsammans med hyresgäster och samhälle. 100 framgångsrika år har 

gått och nu ser vi fram mot kommande utveckling och framgång för Köpings Bostads AB! 

Elizabeth Salomonsson 

Styrelseordförande Köpings Bostads AB 


1917 

Bolagets första vd Gustaf Barckman. 

1917 härjade första världskriget ute 

i Europa. I Sverige rådde brist på livsmedel och 

hungerdemonstrationer förekom, det var bostadsbrist och mycket 

dåliga boendeförhållanden. Köping var inget undantag, här bodde cirka 

5 500 personer och stora familjer fick samsas i små lägenheter. Boendesituationen 

i Köping började bli akut - nya bostäder behövdes. Därför 

beslutades det om bildandet av bolaget ”Aktiebolaget för Smålägenheter i 

Köping” vid Stadsfullmäktiges sammanträde den 24 maj 1917. 

Bolaget bildades för att få igång byggnadsverksamhet 

och för att lätta på 

den då synnerligen svåra bostadsnöden 

i staden. Med bidrag från stadens sida 

skulle man uppföra bostadshus med 

smålägenheter. 

Staden tecknade stamaktier i bolaget 

för att få igång byggnation så snabbt 

som möjligt. De tillhandahöll tre tomter 

i kvarteret Tunadal samt tre tomter på 

Ögrim i kvarteret Hyttan (ovanför Vällaregatan 

och intill Karlbergsskogen). 

Köpings Mekaniska Verkstad, som var 

en stor arbetsgivare var naturligtvis också 

intresserade av att det byggdes fler 

bostäder för sina anställda och bidrog 

därför med att teckna preferensaktier. 

VILLAGATAN 5 

I kvarteret Tunadal uppfördes ett av de 

två första husen. Det var ett stenhus 

med tre våningsplan, varav en källarvåning. 

Våningsplan ett och två innehöll 

vardera två smålägenheter om ett rum 

och kök. Lägenheterna var små och enkla 

och bestod av en liten hall, ett allrum 

med trägolv och en kakelugn som värmde 

upp bostaden under vinterhalvåret. 

Köken var mycket spartanskt utrustade 

med en vedspis och några hyllplan. 

Vanligtvis bodde en familj på fyra till fem 

personer i varje lägenhet. 

Det fanns ingen elektricitet och inte heller 

vatten och avlopp i lägenheterna så 

de sanitära förhållandena var svåra på 

den här tiden. För att sköta sin hygien 

fick man hämta vatten på gården och sedan 

värma det på vedspisen. På gården 

fanns ett uthus med dass innehållande 

ett avträde för varje lägenhet. Källaren 

var utrustad med en enkel tvättstuga 

samt matkällare och vedrum. 

Året därpå byggde vi ytterligare två fastigheter 

i området med tre smålägenheter 

vardera, adresserna var Prästgärdsgatan 

5 och Virgatan 12. Dessa två hus 

revs 1990. 

AKTIEBOLAGET FÖR SMÅLÄGEN- 

HETER I KÖPING BILDADES I 

JULI 1917 

Bolagets styrelse kom att bestå av fem 

ledamöter och två suppleanter. Speditören 

Gustaf Barckman fick det ärofyllda 

uppdraget och blev bolagets första verkställande 

direktör samt styrelseordförande. 

När bolagsordningen och organisationen 

var klar dröjde det inte länge 

innan det började byggas på de erhållna 

tomterna. De två första hyreshusen 

med smålägenheter uppfördes och inflyttning 

skedde den första december 

1917 på Villagatan 5 i kvarteret Tunadal 

och på Ögrim 3 i kvarteret Hyttan. 

Köpings Mekaniska Verkstad tecknade preferensaktier för totalt 12.000 kr. 


1917 

mycket 

bodde cirka 

heter. Boendes. 

Därför 

målägenheter i 

17. 

◀ 

Planritning för Villagatan 5 år 1917 

Bilden är från omkring 1920. Fastigheten på Villagatan 5 syns längst upp till vänster i bilden. 

Fastigheten såldes 1949 och finns kvar idag. 

hygien 

och segården 

ållande 

ällaren 

ttstuga 

vå fastgenhetgärdstvå 

hus 

Uthus 


1917 

HUSET INTILL KARLBERGSSKOGEN 

OS 

Det andra huset som blev inflyttningsklart 

den 1 december 1917 var Ögrim 

3. Den fastigheten låg i kvarteret Hyttan 

intill Karlbergsskogen (se kartbild nedan). 

Fastigheten innehöll fyra lägenheter 

om ett rum och kök och på gården intill 

fanns även här ett uthus med dass. 

Troligtvis var hyresgästerna arbetare vid 

Köpings Hytta som låg strax intill och 

som ägdes av Karmansbo AB. Det var 

en storslagen masugnsanläggning som 

uppfördes 1896. 

Det visade sig längre fram att tomten 

inte var den bästa att bygga på då det 

uppstod återkommande problem med 

otjänligt vatten i brunnen samt stora 

problem med dräneringen då vatten från 

Karlbergsskogen rann ner mot huset. 

övervåningen var otroligt brant och när 

jag skulle besöka någon av grannarna 

sa alltid mamma åt mig att hålla hårt i 

trappräcket så att jag inte skulle ramla 

och slå mig, berättar Gerd. 

– Vatten och toalett fanns inte i bostaden. 

På gården fanns en pump där vi 

hämtade vårt vatten och där fanns också 

en länga med utedass, fortsätter 

hon. 

Det fanns ingen belysning utan mörka 

vinterkvällar fick man ta med sig en lykta 

när man gick ut för att besöka dasset 

eller hämta in vatten och ved. Jag minns 

också att det kom en gammal man på 

häst och kärra för att samla in tunnorna 

från dasset, berättar Gerd. 

Några å 

stod all 

Efter fö 

tionskris 

prisnivå 

som jär 

stor arb 

hårt. 

I styrels 

att bola 

da unde 

fall had 

medfört 

rim blev 

fullgöra 

ighetsbe 

slog ett 

ekonom 

GERD MINNS LÄGENHETEN 

I mitten av 1930-talet flyttade Holger 

och Anna Eriksson in på Ögrim. Holger 

arbetade på Köpings Hytta och hyrde då 

en lägenhet på ett rum och kök. Paret 

hade då två barn och deras dotter Gerd 

som då var mycket ung minns en hel del 

och kommer ihåg berättelser från tiden 

i området. 

NÄRA 

Prisfalle 

att bola 

värdera 

– Jag minns att det fanns flera lägenheter 

med ett rum och kök i fastigheten. 

Vi bodde i en gavellägenhet på bottenplan 

med egen ingång. Trappan till 

Bild på fastigheten Ögrim 3 som förmodligen är från sent 30-tal eller tidigt 40-tal. Bolaget sålde 

fastigheten 1949 och huset revs senare men spår av gamla husgrunder, fruktträd, buskar 

och marktäckare finns fortfarande kvar. Bilden är tillhandahållen av Sten Lindqvist. 

Området Hyttan 

Karlbergsskogen 

Kartbild från 1928 

Arpi sten 

Skyttepaviljongen 

Köpings 

Hytta 

Här var huset 

placerat. 

m 

Ögrim 3 

Kartbilden är tillhandahållen av Stadsarkitektkontoret. 

Köpings H 

Köpings M 


N 

mörka 

en lykta 

dasset 

minns 

an på 

nnorna 

OSÄKRA TIDER 

Några år efter bildandet av bolaget uppstod 

allvarliga problem med ekonomin. 

Efter första världskriget bröt en deflationskris 

ut i Sverige och den allmänna 

prisnivån sjönk kraftigt för exportvaror 

som järn, stål och skog. Det ledde till 

stor arbetslöshet och Köping drabbades 

hårt. 

I styrelseberättelsen från 1923 står det 

att bolagets fastigheter varit fullt uthyrda 

under året, men ett visst hyresbortfall 

hade uppstått. Depressionen hade 

medfört att en del hyresgäster på Ögrim 

blev arbetslösa och hade svårt att 

fullgöra sina hyresbetalningar. Då fastighetsbeståndet 

inte var särskilt stort 

slog ett hyresbortfall ganska hårt mot 

ekonomin. 

NÄRA LIKVIDATION 

Prisfallet som hade uppstått ledde till 

att bolagets fastigheter var för högt 

värderade och nedskrivningar behövde 

1920- 1928 

göras. Det gick så långt att en likvidation 

av verksamheten var nära, vilket skulle 

medföra att bolaget skulle bli tvunget att 

sälja alla fastigheter i en förlustbringande 

affär. Alternativet var istället en rekonstruktion, 

vilket också skedde genom 

att Köpings stad övertog betalningsskyldigheten 

för bolagets lån. Och som 

i sin tur innebar att staden blev ensam 

ägare. I och med att styrelseberättelsen 

för år 1925 godkändes kunde bolaget 

anses rekonstruerat och verksamheten 

kunde fortsätta. 

Byggverksamheten låg nere under denna 

period. Fokus var att få ordning på 

bolagets ekonomi och förvalta fastighetsbeståndet. 

Bland annat fick alla lägenheter 

på Villagatan 5 nya köksskåp. 

FASTIGHETSBESTÅND 1928 

• Villagatan 5 

• Ögrim 3 

• Prästgärdsgatan 5 

• Virgatan 12 

Antal lägenheter: 14 

Vd och styrelseordförande: 

Gustaf Barckman 

Folkmängd i Köping 

• 1920: 6 610 personer 

Källa: Stadskansliet 

1921 var följande industrier 

stora arbetsgivare i Köping: 

• Köpings Mekaniska Verkstad 

KMW, 329 anställda. 

• Jernhyttan ”Köpings hytta”, 

70 anställda. 

• Köpings Nya Snickerifabrik, 


• AB Rüno Erikssons Metallfabrik, 


Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping, 

en etnologisk studie av ekonomisk anpassning 

1920-1940. 

get sålbuskar 

28 

en 

Köpings Hytta under uppbyggnad på 1890-talet. Verksamheten upphörde senare och delar av byggnaden revs 1943. Bilden är tillhandahållen av 

Köpings Museum. 


Källa: Allm 

◀ 

BOSTA 

UTRED 

Lågkonju 

och arb 

nivåer, h 

torna fö 

och kon 

en bättr 

Boende 

sionsäm 

ny riktni 

en bost 

att kart 

ten och 

ter ans 

nya förs 

statsme 

försörjn 

stad för 

föra Sve 

Affärshuset Widegrens intill rådhuset innan flytten till kvarteret 

Drotten (Torggatan). 

HUS FLYTTAS 1929 

Under depressionen och lågkonjunkturen 

på 20-talet byggdes inget nytt men 

1929 fick vi ett erbjudande från staden 

då byggnader intill Rådhuset skulle bortföras 

från området. Bland annat affärshuset 

Widegrens som vi fick förfrågan 

att ta hand om. 

Huset plockades ner och förflyttades ett 

par hundra meter till kvarteret Drotten 

(Torggatan) där det byggdes upp igen till 

ett hyreshus med fem lägenheter. 

Det blev inte vilket hus som helst utan 

ett ”förstklassigt” modernt stenhus 

med centralvärme, varmvatten och två 

av lägenheterna fick egna badrum. Hyresnivån 

skiljde sig avsevärt från övriga 

lägenheter inom beståndet med de nya 

moderniteterna. I och med detta hade 

Köping fått ”en av sina oländigaste tomter 

i centrum bebyggda”, som det står 

i styrelseberättelsen för år 1929. Kort 

Sparbankshuset på plats där affärshuset tidigare stod. Bilderna är tillhandahållna av 

Köpings Museum. 

efter flytten började byggnationen av Köpings 

Sparbank i 20-tals klassicistisk stil 

där Widegrens affärshus tidigare stod. 

Sparbankshuset färdigställdes 1930 och 

på den tiden var vi ovetandes att vi 74 år 

senare skulle hyra ut lägenheter i fastigheten. 

ENGÅNGSHÄNDELSE 

En normal månadshyra för ett rum och 

kök under den här tiden var cirka 25 kronor. 

På grund av uppdrivna byggkostnader 

skulle det bli svårt att uppföra nya 

moderna hus och samtidigt hålla hyresnivån 

rimlig. Styrelsen ansåg också att någon 

egentlig brist på lägenheter för närvarande 

icke fanns, och beslöt därmed 

att byggnadsfrågan skulle vara bortlagd 

tillsvidare. Istället genomfördes reparations- 

och målningsarbeten där behovet 

fanns. Till följd av genomgripande reparationer 

steg omkostnaderna, så att en 

förlust uppstod på 900 kronor år 1932. 

NÖDHJÄLPSARBETE 

För de arbetslösa under krisen 

kunde den kommunala arbetsmiljöenheten 

erbjuda nödhjälpsarbete 

och arbetslöshetsunderstöd mot 

arbetsplikt. Några exempel under 

20-talet var anläggningsarbeten 

då man anlade stadens kommunala 

vatten- och avloppssystem. På 

trettiotalet byggdes nya kyrkogården 

ut och dräneringsarbeten utfördes 

på Östanåsjorden. För dem som 

inte kunde utföra dessa arbeten var 

ibland fattigvården det enda alternativet. 

De kunde efter prövning ge 

understöd i form av ved, kontanter, 

bidrag till hyra och hjälp till barnkläder. 

Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping, 

en etnologisk studie av ekonomisk 

anpassning 1920-1940. 

ÄNK 

De soc 

av i Kö 

det inte 

började 

att uppf 

anås ef 

fullmäkt 

förmånl 

kunde e 

kunna b 

för att h 

Bilden är 

Fastighet 


EN BRA BOSTAD ÅT ALLA 

Nu började bolaget se mer positivt på framtiden och bli intresserade av att 

bygga ytterligare fastigheter då förmånliga statliga lån och 

kommunala bidrag kunde erhållas. 

BOSTADSSOCIALA 

UTREDNINGEN 

Lågkonjunkturen fortsatte in på 30-talet 

och arbetslösheten hamnade på rekordnivåer, 

hela 25 %. I Sverige sänktes räntorna 

för att få fart på investeringarna 

och konsumtionen med förhoppning om 

en bättre välfärd och fler arbetstillfällen. 

1934 - 1945 

Boendesituationen var ett stort diskussionsämne 

och bostadspolitiken tog en 

ny riktning. En ny regering bildades och 

en bostadssocial utredning tillsattes för 

att kartlägga bland annat trångboddheten 

och standarden då många lägenheter 

ansågs undermåliga. Det framkom 

nya förslag om lån och årliga bidrag av 

statsmedel för främjandet av bostadsförsörjningen. 

Trygghet och en bra bostad 

för alla var viktiga delar som skulle 

föra Sverige framåt. 

Källa: Allmännyttan.se 

Artikel från Bärgslagsbladet 1938 

Artikel från Bärgslagsbladet 1938. 

ÄNKEHUS 

De sociala reformerna märktes även 

av i Köping. Någon nybyggnation hade 

det inte varit tal om på länge men nu 

började bolaget se över möjligheterna 

att uppföra ett så kallat änkehus på Östanås 

efter att en motion hade väckts i 

fullmäktige angående detta. Lån med 

förmånliga räntor och eventuella bidrag 

kunde erhållas. Om nu bolaget skulle 

kunna bygga var detta viktiga faktorer 

för att hålla hyrorna tillräckligt låga. Styrelsen 

för Köping-Uttersbergs Järnväg 

AB lånade Smålägenheter erforderligt 

belopp mot 2,5 % ränta för att bygga 

änkehuset. Huset med åtta lägenheter 

blev inflyttningsklart i september 1938. 

Innan tilldelningen av lägenheterna genomfördes 

en prövning av sökandes förhållanden 

i olika hänseenden och regler 

gällande att barn, andra släktingar eller 

inneboende ej finge av hyresgäst medtagas 

i lägenheterna. 

Bilden är från 1954 och änkehuset vid korsningen Östanåsgatan/Källgatan har ringats in. 

Fastigheten såldes 1961 till Köpings Mekaniska Verkstad. 

a är tillhandahållna av 

ilete 

ot 

er 

n 

naå 

rden 

des 

n var 

erg 

ge 

nter, 

nkläö- 

isk 


1934 - 1945 

BARNRIKEHUS 

Den bostadssociala utredningen fattade 

också beslut om satsningar på särskilda 

barnrikehus för mindre bemedlade barnrika 

familjer. Det var den första statliga 

förbättringsåtgärden för att förbättra 

bostadssituationen i Sverige. Större 

barnfamiljer hade svårt att få hyra rymliga 

lägenheter med lägre hyra under 

denna tid. Källa: Allmännyttan.se 

Styrelsen valde att följa upp statens satsningar 

och i maj 1938 beslutade fullmäktige 

att uppdraga åt Smålägenheter att 

uppföra fem stycken enfamiljsstugor på 

två rum och kök för mindre bemedlade 

barnrikefamiljer samt ordna upplåning 

av därför erforderligt kapital. Uppgörelsen 

innefattade stugornas kompletta 

färdigställande för ett pris av 9 500 kr 

per stuga. Platsen blev åkermarken vid 

kvarteret Östanås. Det var överläggningar 

om stugorna skulle säljas eller hyras 

ut beroende på att kapitalinsatsen på 

1 000 kr ansågs hög, vd förklarade att 

med en mindre kapitalinsats kunde bolaget 

ej reflektera till en försäljning utan 

istället i så fall uthyras. Beslutet blev en 

insats på 1 000 kr samt att köparen 

övertog tomten i befintligt skick och på 

sin bekostnad iordningställde den. Stugorna 

lottades ut av styrelsen bland de 

som ansökt. Total kostnad för stugorna 

FAKTA 

År 1935 offentliggjorde staten en 

kungörelse om ”lån” och bidrag till 

främjande av bostadsförsörjning till 

mindre bemedlade, barnrika familjer. 

Med barnrik menas helt enkelt 

familjer med många barn, ofta sattes 

en gräns vid fem barn. Med ”mindre 

bemedlad” löd författningstexten enligt 

följande: Vid av frågan, huruvida 

en familj är att anse som mindre 

bemedlad, skall hänsyn främst tagas 

till familjens sammansättning och 

samlade inkomst samt de olika familjemedlemmarnas 

särskilda behov. 

Det fastställdes inte någon inkomstgräns 

utan kommunen fick göra sin 

egen tolkning av bestämmelserna. 

Källa: Allmännyttan.se 

ÖSTANÅS BLIR TÄT 

blev 54 159 kronor, vilket belopp bolaget 

till fullo återkom genom stugägarnas 

insats och erhållna stadslån. 

På grund av den livliga byggverksamheten 

och genom att andra världskriget 

bröt ut medförde det att material och 

arbete steg i pris. I ett styrelseprotokoll 

går det att läsa att bolaget oroade sig 

för att tidpunkten för dessa socialt betonade 

byggarbeten ej var så väl vald. 

Men på grund av den rådande bostadsbristen 

som uppstått genom rivning av 

vissa utdömda hus i staden samt påtänkt 

industriförläggning i Köping fann 

drätselkammaren inget annat val än att 

fortsätta bygga. 

HYRESHUS FÖR BARNRIKA 

FAMILJER PÅ SOLGATAN 

– Huset är det första egentliga hyreshuset 

för barnrika familjer här i staden. 

Småhusen som tidigare uppförts i närheten 

har upplåtits med bostadsrätt, 

förklarade vd Gustaf Barckman för tidningen 

1944. 

Barnrikehuset på Solgatan 3 innehöll 

åtta lägenheter om två rum och kök 

på 51 kvm. Detta var rymligt i jämförelse 

med andra moderna hus, särskilt 

köket som beredde plats för både 

en soffa och ett matbord. I övrigt hade 

köken rymliga skåp, rostfria diskbänkar 

och elektriska spisar. Målningen 

var genomgående i ljusgul ton i hela 

lägenheten. Till varje lägenhet tillhörde 

ett litet badrum med ett sittkar och 

duschmöjligheter. I källaren fanns en 

tvättstuga samt ett lekrum för barnen. 

Fastigheten finns kvar i vårt bestånd än 

idag och lägenheternas yta och antal är 

oförändrat. 


z 

Holger Eriksson med 

familj flyttade in i en av 

egnahemsstugorna på 

Östanås som Smålägenheter 

hade fått i uppdrag 

att uppföra. En viss del av 

kostnaden betalades 

genom egen arbetskraft. 

z 

PEN 

Även pe 

erhållas 

nad för 

tog sig 

onärshe 

på bygg 

stycken 

med ad 

HUS B 

1939 u 

hus på 

fyra läge 

kök. Be 

få ner h 

satte ce 

uthus p 

heterna 

mån oc 

lämpliga 

1949 o 


z 

olger Eriksson med 

milj flyttade in i en av 

nahemsstugorna på 

tanås som Smålägenter 

hade fått i uppdrag 

t uppföra. En viss del av 

stnaden betalades 

nom egen arbetskraft. 

PENSIONÄRSHEM 

Även pensionärerna skulle få det bättre. Statsbidrag kunde 

erhållas men då fick inte hyran överstiga 15 kronor per månad 

för en lägenhet som beboddes av en person. Bolaget 

tog sig an uppgiften från kommunen och det första pensionärshemmet 

uppfördes på Åsgränd 5. Detta var starten 

på byggandet av pensionärshemmen, totalt uppfördes sju 

stycken i bolagets regi. 1944 uppfördes två pensionärshem 

med adresserna Östanåsgatan 12 och 14 på Östanås. 

1934 - 1945 

LIR TÄTBEFOLKAT 


z 

z 


BRÄNSLETILLÄGG 

Utöver hyran skulle ett bränsletillägg 

betalas varje månad. Tillägget kunde 

uppgå till 5,75 kr per lägenhet. Till varje 

fastighet fanns en eldare, oftast var det 

en hyresgäst som skötte eldningen och 

värmetillförseln till fastigheten. Ersättningen 

för arbetet var 15 kr i månaden. 

HUS BYGGS PÅ FEM VECKOR! 

1939 uppfördes två monteringsfärdiga 

hus på Granadavägen 13 innehållande 

fyra lägenheter vardera om ett rum och 

kök. Bekvämligheter valdes bort för att 

få ner hyresnivån. Täljstenskaminer ersatte 

centraluppvärmning och det blev 

uthus på gården istället för wc i lägenheterna. 

Hyran hamnade på 37 kr/ 

mån och vd ombesörjde uthyrningen till 

lämpliga personer. Fastigheterna såldes 

1949 och finns kvar idag. 


HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 

Hälsovårdsnämnden genomförde kontinuerliga 

kontroller i fastigheterna och 

lämnade över anteckningar över brister 

som vi behövde åtgärda, exempelvis: 

• Dåligt isolerade uthus. 

• Kallt i lägenheten, i vårt första hyreshus 

hade en temperatur på endast 

ett par grader uppmätts i köket i en 

av lägenheterna under köldperioden. 

Positiva nyheter framkom också, 

exempelvis: 

• Elektrisk belysning hade monterats i 

en del källarutrymmen. 


NERSTAMP I VARDAGSLIVET PÅ 20 - 40-TALET 

Familjerna bodde trångt i små lägenheter. Oftast sov hela 

familjen i köket. Förutom att köket var en sov- och matlagningsplats 

var det också här det syltades, saftades, bakades, 

konserverades och tvättades. 

HUSHÅLLSARBETE 

Det dagliga arbetet bestod till stora delar 

av att värma vatten, hålla eld i spisen 

och hämta ved. Hustrun vaknade 

vanligvis först på morgonen och det var 

hon som satte eld i spisen, gjorde frukost 

och väckte resten av familjen. På 

kvällen ställde hon fram en stor tvättbalja 

med uppvärmt vatten på köksgolvet 

så att mannen kunde tvätta av sig efter 

dagens arbete. 

MATFÖRVARING 

På vintern förvarades maten i skafferiet 

och på sommaren i matkällaren. Mjölken 

inhandlades varje dag och mjölkaffärer 

låg utspridda över hela staden, 

vanligvis hade de öppet även på söndagarna. 

Bröd bakades i regel varje vecka. 

På lördagarna var det torgdag på Stora 

Torget, där fanns bland annat kött, fisk, 

ost och grönsaker att köpa. 

De som bodde i flerfamiljshus kunde 

hyra jordlotter att odla på, de låg strax 

utanför stadskärnan, bland annat utmed 

Gamla Hamnvägen, utmed vägen 

till Köpings Hytta och i Karlbergsskogen 

vid Römosse. Det var framförallt potatis 

som odlades men även grönsaker fast i 

mindre skala. Det fanns en tradition att 

den första maj hjälptes man åt att sätta 

potatis på förmiddagen och på eftermiddagen 

gick männen i demonstrationståget. 

Potatisen togs sedan upp till höstmarknadsdagen 

den andra lördagen i 

september. 

Det plockades mycket lingon och blåbär, 

bland annat i Karlbergsskogen och 

Johannisdalsskogen. De som hade en 

cykel, cyklade gärna ut mot Himmeta, 

Lyftinge och Odensvi för att plocka bär. 

Det fiskades också en hel del, framförallt 

i Mälaren och vid Dammbron var 

det populärt att meta. Fisk gick även att 

köpa i fiskaffärer. 

TVÄTT OCH KLÄDER 

Man småtvättade på spisen för jämnan, 

framför allt när man hade småbarn. Blöjor 

fanns inte utan man använde istället 

små tyglappar. Ibland fanns det inga 

tvättstugor i källaren och då fanns det 

tvättstugor och mangelbodar att hyra, 

bland annat stadsfiskal Hörnlunds tvättstuga. 

Där fanns plats för två fruar att 

tvätta samtidigt, kostnaden för att hyra 

tvättstugan i två dagar på 30-talet var 

fem kronor och mangeln kostade en krona 

i timmen. 

Mycket sällan köptes det in nya kläder, 

istället återanvändes det mesta. Utslitna 

vuxenkläder syddes ofta om till barnkläder. 

Källa: Ditte Lind, Arbetarfamiljer i Köping, en 

etnologisk studie av ekonomisk anpassning 

1920-1940. 

Nå 

BELÖN 

Våren 1 

om belö 

verkstäl 

för det 

sedan b 

under 2 

get. Ny 

LÖSGÖ 

NYBY 

Köpings 

drag att 

flyttades 

lösgöra 

anmälde 

47 500 

des ett n 

tolv läge 

av dess 

en läge 

realskol 

förestån 

samt h 

lägenhe 

ga till K 

var en s 

ansågs 

denna e 

FASTIG 

ARBET 

Under 

Sveriges 

varförbu 

fastighe 

hetsarb 

tio åren 

framstä 

fastighe 

lektivavt 

fades m 

bolagets 

Samskolans elever skördar potatis under kristiden i början på 30-talet. Bilden är tillhandahållen 

av Köpings Museum. 

UTEBL 

Pension 

1945. 

taklagsf 

taurang 

varje by 

en anse 

cirka 20 

BOLAG 

Verkstä 

sedan 1 


1940 - 1945 

Några händelser i början på 40-talet 

n, 

lötälga 

det 

yra, 

ättatt 

hyra 

t var 

kroläder, 

Utslitll 

barning, 

en 

sning 

BELÖNINGSMEDALJ 

Våren 1943 anhöll Sällskapet Pro Patria 

om belöningsmedalj i guld åt bolagets 

verkställande direktör Gustaf Barckman, 

för det förtjänstfulla arbetet han utfört 

sedan bolagets tillkomst eller sålunda 

under 26 år nedlagt arbete inom bolaget. 

Ny vd blev John Söderström. 

LÖSGÖRA KAPITAL FÖR 

NYBYGGNATION 

Köpings fastighetsbyrå fick 1943 i uppdrag 

att sälja Drott 5 (fastigheten som 

flyttades till Torggatan år 1929) för att 

lösgöra kapital. Ett tiotal spekulanter 

anmälde sig och fastigheten såldes för 

47 500 kronor. För intäkterna uppfördes 

ett nytt hyreshus på Solgatan 5 med 

tolv lägenheter i området Östanås. Fyra 

av dessa lägenheter förhandsbokades, 

en lägenhet till vaktmästaren vid Samrealskolan 

och tre enrumslägenheter åt 

föreståndarinnan för barnbespisningen 

samt hemvårdarinnorna. Resterande 

lägenheter annonserades ut som lediga 

till Köpingsborna. Hemvårdarinnorna 

var en social hemhjälpsverksamhet och 

ansågs synnerligen samhällsnyttig vid 

denna epok. 

var i behov av en expeditionslokal för 

hyresuppbörder med mera då han inte 

kan fortsätta hålla dessa i sitt hem. Han 

fick en liten lokal i pensionärshemmet på 

Östanåsgatan 12. Man beslöt att införskaffa 

kontorsmöbler av den enklaste 

sorten. Året därpå införskaffades även 

en telefon till lokalen. 

FASTIGHETSÄGARES 

ARBETSGIVARFÖRBUND 

Under 1944 anslöt sig bolaget till 

Sveriges Fastighetsägares Arbetsgivarförbund 

och kollektiv för anställda 

fastighetsarbetare i företaget. Fastighetsarbetarna 

hade under de senaste 

tio åren börjat organisera sig och en 

framställning hade gjorts till ett antal 

fastighetsägare om upprättande av kollektivavtal 

för de anställda. Avtal träffades 

med fastighetsarbetare i fyra av 

bolagets fastigheter. 

UTEBLIVEN TAKLAGSFEST 

Pensionärshem fyra färdigställdes våren 

1945. Istället för den traditionsenliga 

taklagsfesten på någon av stadens restauranger 

betalades fem kronor ut till 

varje byggjobbare. På den tiden var det 

en ansenlig summa och kunde motsvara 

cirka 20 % av hyran. 

BOLAGETS FÖRSTA KONTOR 

Verkställande direktören Söderström (vd 

sedan 1944) framförde 1945 att han 

HYRESHÖJNING 

1941 höjde vi månadshyran i våra två 

första fastigheter. På Villagatan 5 höjdes 

hyran från 31,25 till 33,50 kronor 

och på Ögrim 3 höjdes hyran från 27 till 

30 kronor. 

Pensionärshemmen på Östanåsgatan 12 och 14. 


FASTIGHETSBESTÅND 

1945 

• Villagatan 5 

• Prästgärdsgatan 5 

• Virgatan 12 

• Ögrim 3 

• Östanåsgatan 6 (Änkehus) 

• Källgatan 8 

• Granadavägen13 

• Solgatan 1 

• Solgatan 3 (Barnrikehus) 

• Solgatan 5 

• Åsgränd 5 (Pensionärshem) 

• Östanåsgatan 12 (Pensionärshem) 

• Östanåsgatan 14 (Pensionärshem) 

• Byjordsgatan 8 (Pensionärshem) 


1946 - 1954 

NU BÖRJADE VI BYGGA STÖRRE 

OCH MODERNARE 

Efter byggnationerna på Östanås inleddes 

en ny epok i bolagets historia. Mindre 

flerfamiljshus ersattes av lamellhus 

i tre våningsplan med folkhemmets 

funktionalistiska stil. Lägenheterna blev 

rymligare och modernare och nu började 

även bolaget bygga i egen regi på 

Nyckelberget. 

NY 

Nu börj 

anda infi 

byggnat 

erbjuds 

hus få s 

byggnad 

John Sö 

lånemöj 

laget sä 

ström h 

skulle an 

att kunn 

Diskuss 

vid egen 

då inkö 

dyrt. M 

bolaget 

detta tä 

ka perso 

NYBYG 

Staden 

det. Vd 

plansbe 

sydligas 

också r 

andra b 

De först 

på Kvar 

re vid n 

klarat s 

som by 

arbetsm 

bolaget 

av störs 

utsockn 

sade sig 

han var 

uppdrag 

i egen r 

Gustafs 

över 10 

Samtliga 

Gustafs 

Totalt h 

från ett 

och kök 

starten 

get och 

hus växt 

KVARN 

Lägenhe 

derna m 

vardags 


1946 - 1954 

E 

NYCKELBERGET BYGGS I EGEN REGI 

edinellets 

lev 

örpå 

Nu började en framtidstro och positiv 

anda infinna sig och staten ville få igång 

byggnationer i Sverige. Kommunerna 

erbjuds att vid uppförande av bostadshus 

få statsbidrag på upp till 100 % av 

byggnadskostnaden. Bolagets nya vd 

John Söderström tyckte att när nämnda 

lånemöjligheter trätt i kraft borde bolaget 

sätta igång nybyggnation. Söderström 

hade även tänkt sig att bolaget 

skulle anställa egen teknisk personal för 

att kunna driva byggnationen i egen regi. 

Diskussionen om den ekonomiska risken 

vid egen byggverksamhet diskuterades 

då inköp av en maskinpark var väldigt 

dyrt. Men med hjälp av rabatter som 

bolaget kunde erhålla på material skulle 

detta täcka kostnaderna för den tekniska 

personalen. 

NYBYGGE PÅ NYCKELBERGET 

Staden ägde tomter i Nyckelbergsområdet. 

Vd föreslog fem - sex tomter för treplansbebyggelser 

på Kvarngatan, i den 

sydligaste delen av Nyckelberget som 

också reserverades för bolaget. Även 

andra byggherrar var aktiva i området. 

De första husen som skulle uppföras var 

på Kvarngatan 3 och 5. En byggmästare 

vid namn Einar Gustafsson hade förklarat 

sig beredd att åtaga sig ansvaret 

som byggmästare samt att hålla med 

arbetsmaskiner. Styrelsen ansåg att om 

bolaget skulle bygga i egen regi var det 

av största vikt att byggmästaren inte var 

utsocknes utan bosatt i Köping. Det visade 

sig att Gustafsson var utsocknes, 

han var bosatt i Kolsva men fick till sist 

uppdraget ändå och byggandet skedde 

i egen regi med ansvarig byggmästare 

Gustafsson. Byggnationen sysselsatte 

över 100 man samt två vaktmästare. 

Samtliga arbetare var anställda hos 

Gustafsson. 

Bilden är från Nyckelberget år 1947 och visar 

uppbyggnaden av våra två fastigheter på 

Kvarngatan 3 och 5. De tre vågräta husen 

uppfördes av ett annat bolag under samma tid. 

Bilden till höger visar en villa som flyttades för 

att ge utrymme till fler hyreshus på Kvarngatan. 

Bilden är tillhandahållen av Köpings Museum. 

Lux, M, inrymmande 45 liter. Köken 

hade gott om förvaringsmöjligheter och 

badrummen utrustades med inbyggda 

badkar. Gällande de gemensamma tvättstugorna 

införskaffades tvättmaskiner 

och centrifuger samt stenmaskinsmanglar. 

I området uppfördes även den första 

centralantennanläggningen. 

Hyran för två rum och kök var 95 kr/ 

månad. Exklusive trappstädning med 2 

kr/månad samt ett bränsletillägg som 

tillkom. 

En av hyresgästerna som flyttade in 

på Kvarngatan 3 kom från en lägenhet 

i vårt hyreshus på Ögrim. Det blev en 

rejäl standardhöjning med toalett och 

rinnande varm- och kallvatten. På Ögrim 

fanns vid samma tidpunkt inga toaletter 

utan endast utedass och vatten hämtades 

från en brunn ute på gården. 

HUR GICK DET TILL ATT FÅ EN 

LÄGENHET? 

Ansökningsblanketter fanns att hämta i 

Rådhuset vilket många Köpingsbor gjorde 

och det var nästan 170 sökande till 

lägenheterna på Kvarngatan. Det fanns 

en kommunal bostadsförmedling som 

skickade över listor till bolaget på personer 

som önskade hyra en lägenhet. 

Många av lägenheterna reserverades till 

industriarbetare, lärarinnor med flera. 

Tilldelningen skötte ofta styrelsen eller 

kommunen och hyreskontrakten påtecknades 

i Rådhuset innan inflyttning. 

Totalt handlade det om 48 lägenheter 

från ett rum och kök upp till tre rum 

och kök samt butikslokaler. Det här blev 

starten av byggnationerna på Nyckelberget 

och en ny stadsdel med flerfamiljshus 

växte fram. 

KVARNGATAN 3 

Lägenheterna som uppfördes var moderna 

med bland annat parkettgolv i 

vardagsrummen och kylskåp av märket 

Underlag till en annons som skulle publiceras i Bärgslagsbladet. 


1946 - 1954 

BYGGNATIONERNA FORSATTE PÅ NYCKELBERGET 

Nyckelbergsområdet ändrade utseende 

då småhus fick flytta på sig för flerfamiljshusen. 

Från 1947 fram till 1953 uppförde 

bolaget tolv fastigheter på den södra 

delen av Nyckelberget. Intresset var 

stort med 14 sökande till varje lägenhet. 

Från 1952 - 1954 förflyttas 

byggnationen till den norra delen 

av området med adresserna 

Torsgatan, Mariebergsgatan 

och Nyckelbergsvägen. 

En del av hyreshusen bestod endast av 

två rum och kök vilket de fortfarande 

gör. Det berodde på att Bostadsstyrelsen 

ej lämnade bidrag för ett rum och 

kök vid nybyggnation då det hade visat 

sig att 60 % av de nybyggda lägenheterna 

i landet bestod av enrummare. 

Södra Nyckelberget bebyggdes 1947 - 1952. De tre främre hyreshusen till vänster uppfördes av 

andra fastighetsägare och övriga hyreshus på bilden uppfördes av bolaget. Bilden är från 1954. 

TVÄ 

För de fl 

stugan 

var mån 

Det kun 

som de 

ga. Tvät 

två tvä 

torkrum 

ordning 

tvättlisto 

en dag 

fick man 

pension 

lika hög 

utan ba 

el fanns 

tvätt till 

runt om 

frågan 

inte pen 

mangel, 

Norra Nyckelberget bebyggdes 1952 - 1954. Bolagets fastigheter som byggdes finns inom 

det streckade området. Bilden är från 1954. Bolaget hade på den här tiden investerat i en 

rälskran som effektiviserade byggnationen. 

UTEMILJÖN 

För gemenskapen i bostadsområdena 

var det viktigt med sällskapsytor mellan 

fastigheterna, därför blev underhållet av 

gräsmattor och utemiljön viktigare under 

perioden. Detta var en ny företeelse 

för oss, då det var bråttom upp med nya 

fastigheter och arbetet med utemiljön inte 

tidigare varit aktuellt. Hyresgästerna på 

Nyckelberget framförde klagomål angående 

utemiljön. Vid Mariebergsgatan var gatuförhållandena 

så dåliga att vid regn var 

det svårframkomligt för fotgängare. 

Nyckelberget utvecklades allt eftersom 

till en egen stadsdel med skolor, butiker 

och affärer. Några exempel var: Konditori 

Mecka, Frukt och grönt, Ingemars 

Livs, Vilborgs Livs, Konsum med flera. 

FÖRENINGEN SMÅLÄGEN- 

HETERS HYRESGÄSTER 

I takt med ökat bostadsbestånd ökade 

också antalet hyresgäster. I början av 

50-talet bildades en kamratförening, 

nämligen föreningen Smålägenheters 

hyresgäster. Det var dåtidens boinflytande 

där man kunde framföra önskemål 

och synpunkter om boendet och området, 

cirka 60 % av alla hyresgäster var 

anslutna. Föreningen ansåg bland annat 

att bolagets vd var känslig för kritik och 

önskade framförallt en bättre kontakt 

mellan styrelsen och hyresgästerna för 

att få en ökad trivsel och gemenskap i 

områdena. Flertalet av föreningens önskemål 

angående utemiljön verkställdes 

och kontakten blev bättre mellan styrelsen 

och föreningen. 

NÅGRA HÄNDELSER 

FAMILJEBIDRAG 

I ett styrelseprotokoll från 1947 står det 

att familjebidrag blir aktuellt för hyreslägenheter, 

den gamla tanken från 1931 

att bygga särskilda hyreshus för barnrika 

familjer har sålunda numera frångåtts. 

Avsikten var istället att dylika familjer skola 

blandas med andra hyresgäster. Familje- 

och bränslebidraget kom in till bolaget 

och därefter fördelades bidragen ut till 

berörda hyresgäster. Utöver familjebidraget 

fanns 3-kronorsbidraget, ett bidrag 

med 3 kr/kvm och år. 

HUS SÅLDES 

1949 sålde vi två av våra första hus på 

Villagatan 5 och Ögrim 3. 

CENTRUM 

I maj 1950 förvärvade vi en tomt på Östra 

Långgatan 12 och Nygatan 5. Byggnationen 

började 1951 och färdigställdes 

1952. Lägenhetsstorlekarna blev större 

med bland annat två pampiga sexrumslägenheter 

och det blev affärslokaler i 

bottenplan. Bland annat systembolaget. 

SVERIGES ALLMÄNNYTTIGA 

BOSTADSBOLAG 

Vi anslöt oss till Sveriges Allmännyttiga 

Bostadsföretag (Sabo) 1950 och vi var 

en av de äldsta bolagen som anslöt sig. 

Sabo som är en intresseorganisation 

hjälpte till med stöd, service och utbildningar, 

bland annat genom att utforma 

hyreskontrakt. 

TVÄTT 

STAN 

För att h 

niken m 

ade leve 

perter f 

dessa fu 

INBRO 

Det kos 

fanns m 

Myntaut 

de inte 

hövde tv 

et blev 

rensade 

16,50 k 

Adminis 

blev ny 

Ordning 

VAR 

I hyresh 

hölls int 

perioden 

hyresgä 

i månad 

handahö 

efter hy 

fördes e 

varmvat 

45 hus 

inte alla 

vatten u 


1946 - 1954 

ET 

ördes av 

n 1954. 

TVÄTTSTUGAN 

För de flesta av hyresgästerna var tvättstugan 

en helt ny företeelse och det 

var många som skulle samsas om den. 

Det kunde vara upp till fyra fastigheter 

som delade på en gemensam tvättstuga. 

Tvättstugan innehöll vanligtvis en till 

två tvättmaskiner, en handtvättstuga, 

torkrum och mangelrum. För att hålla 

ordning upprättade bolaget särskilda 

tvättlistor där hyresgästen fick tvätta 

en dag i månaden och dagen därpå 

fick man mangla den torkade tvätten. I 

pensionärshemmen var standarden inte 

lika hög. Där fanns inga tvättmaskiner 

utan bara tvättgrytor och någon mangel 

fanns inte att tillgå. De fick frakta sin 

tvätt till olika hyresmanglar som fanns 

runt om i staden. Det gick så långt att 

frågan togs upp i stadsfullmäktige om 

inte pensionärerna skulle ha rätt till en 

mangel, vilket de också fick. 

tår det 

hyreslä- 

1931 

arnrika 

ngåtts. 

ljer sko- 

. Familbolaget 

ut till 

ljebidrabidrag 

hus på 

på Öst- 

yggna- 

ställdes 

större 

xrumskaler 

i 

laget. 

nyttiga 

vi var 

löt sig. 

isation 

utbildtforma 

TVÄTTEXPERTER KOM TILL 

STAN 

För att hyresgästerna skulle lära sig tekniken 

med de nya tvättmaskinerna skickade 

leverantörerna ut så kallade tvättexperter 

för en grundlig genomgång hur 

dessa fungerade. 

INBROTT 

Det kostade en slant att tvätta och det 

fanns myntautomater i tvättstugorna. 

Myntautomaten på Kvarngatan 3 lockade 

inte bara till sig hyresgäster som behövde 

tvätta utan frestelsen till innehållet 

blev för stor och den 25 maj 1948 

rensades den på hela sitt innehåll på 

16,50 kronor. 

Administrationen kring tvättstugorna 

blev nya arbetsuppgifter för bolaget. 

Ordningsregler, tvättlistor och städning 

VARMVATTEN 

I hyreshusen på Kvarngatan tillhandahölls 

inte varmvatten kontinuerligt. Från 

perioden 15 september - 15 maj fick 

hyresgästerna varmvatten åtta dagar 

i månaden. Under sommarhalvåret tillhandahölls 

inte varmvatten alls men 

efter hyresgästernas önskemål genomfördes 

en undersökning om de ville ha 

varmvatten under sommarmånaderna. 

45 hushåll svarade ja och tre nej. Då 

inte alla svarade ja blev det inget varmvatten 

under sommarhalvåret. 

Prislista utanför tvättstugan på Kvarngatan. 

av dessa kom till. Problem med att samsas 

och hålla tvättider var redan från 

början ett problem vilket än idag håller 

i sig. Föreningen Smålägenheters hyresgäster 

lämnade in synpunkter om detta 

till vd och han gillade inte anmärkningarna 

utan tyckte att man borde komma 

överens och dela tider samt att handtvättstugan 

kunde användas mer trots 

de nya maskinernas intåg. 


1946 - 1954 

NU FORMAS BOLAGET 

BOLAGET 

Med byggnation i egen regi och utökat 

fastighetsbestånd började arbetsuppgifterna 

för verkställande direktören 

bli för omfattande för att hinna med 

att utföras på fritiden. Till en början 

förenades direktörskapet med en halvtidstjänst 

hos staden, som sedan utvecklades 

till en heltidstjänst och även 

en assistent anställdes i bolaget. 

VI ANSTÄLLDE MER PERSONAL 

Med den höga byggnadstakten i slutet 

på 40-talet och prognoser som 

visade på 500 lägenheter i beståndet 

krävdes mer personal för underhåll 

och förvaltning. Stadens planteringsnämnd 

hade fram tills nu tagit hand 

om bolagets planteringar intill fastigheterna. 

Enbart klippning av gräsmattorna 

kostade väldigt mycket och det 

var bättre att anställa en egen heltidsanställd 

fastighetsskötare som ansvarade 

för skötseln. 

Bolaget annonserade efter en fastighetsskötare 

i augusti 1949. Det var 

20 sökande till tjänsten och tre kallades 

till intervju tillsammans med sina fruar. 

Förutom en heltidsanställning fick också 

fastighetsskötaren en bostad för att enkelt 

kunna utföra sitt arbete i området. 

I några områden hade städning av 

trapphusen skötts av hyresgästerna 

själva samt öppning och stängning av 

portar. Men när vi längre fram anställde 

1954 

Mycket hände i bolaget mellan 

1946-1954. Från att bara 

inriktat sig på att bygga bostäder 

tillkom nu fastighetsförvaltning och 

service. Det administrativa arbetet 

ökade också vilket genererade 

större personalstyrka. Organisationen 

blev bättre och bolaget kunde 

kontinuerligt ha en produktion av 

100 nya lägenheter igång. 

fler fastighetsskötare/portvakter blev 

dessa ansvariga för uppgiften. Städningen 

blev dock för omfattande så sedermera 

anställde bolaget fyra hyresgäster 

som trappstäderskor. 

NAMNBYTE 

1946 ändrades bolagets namn till AB 

Smålägenheter i Köping och 1953 bytte 

vi namn till Köpings Bostads AB. Vi 

utvecklade och ändrade samtidigt vår 

affärsidé till: 

Bolagets verksamhet skall hava till 

föremål att i Köpings Stad uppföra 

bostadshus samt idka annan i samband 

därmed stående verksamhet. 

Den tidigare affärsiden fokuserade 

endast på uppförande av småhus. 

NYA KONTOR 

Vd bytte upp sig från ett litet kontorsrum 

i ett av pensionärshemmen till ett 

eget elegant tjänsterum i rådhuset 

och kontorspersonalen får nya och 

större lokaler i en paradvåning på Östra 

Långgatan 4. 

MASKINPARK KÖPS IN 

Samarbetet med byggmästare Gustavsson 

hade visat sig vara framgångsrikt 

då vi låg 10 – 15 % under 

hyrorna jämfört med andra uppförda 

bostadshus i staden. Trots detta upphör 

samarbetet med Gustavsson och 

1952 köpte vi in en egen maskinpark. 

Byggnationerna på Nyckelberget upphörde 

1954 och nu påbörjades en 

satsning på mer central bebyggelse. 

En ny stadsplan planerades med fyra 

punkthus i sex våningar intill Idrottsplatsen 

vid Västeråsvägen. Bolaget såg 

optimistiskt på framtiden och ville bidra 

med nya inslag i stadsbilden som till exempel 

radhus, men hyran skulle bli för 

dyr. Samtidigt som det inte betjänade 

invånarna på samma sätt som om de 

skulle byggas höghus då bostadsbrist 

rådde. Beslut togs och nu skulle bolaget 

för första gången börja bygga höghus i 

Köping. 

Hyre 

Nya hyr 

maskin 

var port 

Antal anställda: 

Portvakter och gårdskarlar 14 st 

Trappstäderskor 15 st 

Byggnadsarbetare 30 st 

Kontorspersonal: 5 st 

Övriga 2 

Antal lägenheter: 505 st 

Mariebergsgatan 9 till höger i bilden. Fastigheten uppfördes 1953. Bilden är från 1954. 


Hyreskontrakt och ordningsregler 1951 

Nya hyreskontrakt skrevs om varje år när hyran skulle justeras. Det var ett omfattande manuellt arbete med en vanlig skrivmaskin 

där alla kontraktsblanketter skulle fyllas i med titel, namn, adress, kvarter, hyra, diverse klausuler med mera. Det 

var portvakten som hade till uppgift att knacka dörr för att samla in de gamla kontrakten och sedan dela ut de nyutskrivna. 

ava till 

ppföra 

i sammhet. 

serade 

us. 

ontorsn 

till ett 

dhuset 

ya och 

på Öste 

Gusframunder 

pförda 

ta uppon 

och 

inpark. 

et uppdes 

en 

ggelse. 

d fyra 

Idrottset 

såg 

e bidra 

till exbli 

för 

tjänade 

om de 

dsbrist 

bolaget 

öghus i 


1954 - 1958 

DEN GAMLA STADEN GER VIKA FÖR T 

HÖGHUSENS ENTRÉ 

Området vid Västeråsvägen var bra 

strategiskt sett med det centrala läget. 

Men i området där de nya hyreshusen 

planerades fanns flera äldre hus med 

hyresgäster. Det var därför inte helt 

enkelt att starta upp byggnationen och 

ordna nya bostäder till de som bodde 

i området. Några av lägenheterna i de 

kommande husen reserverades för boende 

i området och byggandet kunde 

starta. Vi uppförde även här fastigheterna 

i egen regi, två punkthus om sex 

våningar på Västeråsvägen 11 och 13 

samt ett trevåningshus på Karlagatan 

4. Bygget startade 1954 och inflyttning 

skedde sommaren 1955, höghusen 

uppfördes snabbt och smidigt eftersom 

den nyinköpta byggkranen placerades i 

mitten och kunde effektivt bygga båda 

höghusen samtidigt. 

Inflyttning skedde fast inte alla lägenheter 

i fastigheten var klara, exempelvis 

flyttade nya hyresgäster in på våning 

fyra först och i de andra våningsplanen 

vartefter lägenheterna blev klara. Det 

blev så klart rörigt med inflyttade hyresgäster 

på några våningsplan och byggnation 

på andra. Det gällde att samsas 

om den nya moderna hissen, vilket inte 

var helt enkelt och problem uppstod omgående, 

då upp emot sju personer samt 

flyttgods överbelastade hissarna. 

ANTENN 

1957 monterades televisionsantenner 

på taket på Västeråsvägen. Varje hyresgäst 

som ville ansluta sig fick betala 200 

kronor i anslutningsavgift för att kunna 

se på TV. Hyresgästerna fick inte montera 

egna antenner på balkongerna. 

FAKTA 

I ett styrelseprotokoll från 1955 

står det att regeringen hade 

räknat med ett nybyggnadstillskott 

om 53 000 lägenheter under 

1956. Lägenheterna som togs 

fram skulle vara praktiska och 

billiga. Byggkostnaden fick ej 

överstiga en viss nivå. 

Merparten av våra fastigheter uppfördes mellan 1947 - 1970. 

Framförallt var perioden mellan 1954 till 1970 bolagets mest 

intensiva tid. Det var högkonjunktur och Köping befann sig i ett 

starkt expansivt skede. Industrin som var en viktig del i Köpings 

utveckling gick på högvarv och bidrog till befolkningsökning och 

nya bostäder var ett måste. 

En symbolisk bild från 1954 där lyftkranen tar sin plats bland villorna. 

Bild från 1958 när höghusen och trevåningshuset samt ytterligare hus i området var uppförda. 

Foto: AB Flygtrafik, Västmanlands läns museum. 

Bild från 

Hagaväg 

ÖSTA 

Nästa p 

anås. D 

som blir 

- 1958 

regi och 

anställd 

163 ny 

bor flytt 

ingick ä 

Även hä 

befintlig 

nationen 

– Vi fl 

ny lägen 

var ett h 

jag tvät 

ning. 

nyckeln 

som bo 

nom an 

fel i läge 

genhete 

ett frysf 

berättar 

FRYSF 

Innan f 

fanns de 

Olika för 

ra frysb 

Tillvägag 

område 

facksför 


70. 

est 

i ett 

pings 

och 

1954 - 1958 

IKA FÖR TIDSENLIGA BOSTÄDER 

Bild från 1947 som visar hur Östanås med adresserna Åkerbovägen, 

Hagavägen och Pungbovägen såg ut innan byggnationerna påbörjades. 

ÖSTANÅS 

Nästa projekt blev byggnationen på Östanås. 

Där byggde vi flera fastigheter 

som blir färdigställda under åren 1957 

- 1958. Fastigheterna byggdes i egen 

regi och vi hade 81 byggnadsarbetare 

anställda inom bolaget. Totalt blev det 

163 nya lägenheter och 549 Köpingsbor 

flyttade in i dessa. I byggnationen 

ingick även ett affärshus och lokaler. 

Även här fick staden värva tomter från 

befintliga ägare till småhus innan byggnationen 

kunde påbörjas. 

Bild från 1958 som visar när hyreshusen näst intill blivit uppförda i området. 

Foto: AB Flygtrafik, Västmanlands läns museum 

Det är i mitten av 60-talet 

och adventsfika är framdukat 

i köket på 

Åkerbovägen 3 A. 

– Vi flyttade från Karlberg till en helt 

ny lägenhet på Åkerbovägen 1958. Det 

var ett himmelrike och framförallt minns 

jag tvättstugan med ny modern utrustning. 

Man bokade tid och hämtade 

nyckeln till tvättstugan hos portvakten 

som bodde på Hagavägen 3. Hos honom 

anmälde man också om eventuella 

fel i lägenheten. Det fanns ingen frys i lägenheten 

när vi flyttade in så vi fick hyra 

ett frysfack i källaren på Hagavägen 5, 

berättar Karin Larsson. 

Efter 59 år på Åkerbovägen 

flyttade Karin Larsson till nytt 

boende sommaren 2017. 

Sandlådan var populär vid Åkerbovägen. Bilden är från 

mitten av 60-talet. 

FRYSFACKSFÖRENINGAR 

pförda. 

Innan frysarna gjorde entré i köken 

fanns det möjlighet att hyra ett frysfack. 

Olika företag erbjöd sig att installera stora 

frysboxar i källare i våra fastigheter. 

Tillvägagångssättet skiljde sig lite i olika 

områden. Vanligtvis bildades en frysfacksförening 

bland hyresgästerna som 

kom överens med företaget och de betalade 

en avgift för tjänsten. 

Det var en lyx med ett eget frysfack och 

det var långa köer till dem. På 50 - och 

60-talet fanns frysfack i källare på bland 

annat Hagavägen 5 B och Karlagatan 4. 

Frysfack på Karlagatan 4. 


De 

bo 

Bolage 

mism 

der so 

som b 

ökade 

på pro 

till ett 

och fö 

att va 

var vi 

da 20 

1958 - 1970 

SKOGSBORG 

Samtidigt som Östanås färdigställdes 

började bolaget bygga i Skogsborgsområdet. 

Därtill skulle vi även uppföra två 

höghus med 105 lägenheter på Bergsgatan 

7 och 9. Många av lägenheterna 

skulle bestå av ett rum och pentry utan 

dusch avsedda för lasarettets personal. 

Riksbyggen och HSB byggde också på 

Skogsborg. Uppdelningen av hyreslägenheter 

och bostadsrättslägenheter 

blev ganska tydlig både på Östanås och 

Skogsborg, Vi byggde på den ena delen 

av Hagavägen och på den andra sidan 

byggdes bostadsrätterna. 

Den lantliga idyllen byttes snabbt ut mot 

höghus och betong. Under perioden 

1959-1964 byggde vi sammanlagt 16 

nya fastigheter med nästan 500 lägenheter 

på Skogsborg. 

Kerstin Pettersson minns 

det ljuva 60-talet på 

Skogsborg! 

– Allt var så fint när vi flyttade in men 

utanför var det annorlunda. Det byggdes 

hela tiden och det var dammigt och lerigt, 

området var nästan bara en stor 

lervälling den första tiden. 

– Det var en härlig tid på Skogsborg 

den här tiden, det var lite ”landet” känsla 

över området. Gårdarna mellan husen 

var fulla av lekande barn och vi grannar 

gjorde mycket skoj tillsammans, man 

umgicks nog på ett annat sätt än vad 

man gör i dag, avslutar Kerstin. 

Kerstin flyttade in i januari 1960 på Furuvägen 

och bor kvar än idag. 

ORGANISATION 

Sverige gick på högvarv, det var högkonjunktur 

samt bostadsbrist och industrierna 

behövde bostäder till sina anställda. 

Förutsättningarna för bolaget var 

bra, det byggdes som aldrig förr och 

köerna var långa, samtidigt gällde det 

att ha en organisation som klarade av 

detta. 

De senaste årens byggnationer hade 

skett i egen regi men nu beslutade styrelsen 

att bygga på entreprenad istället. 

Skogsborg var det sista området 

som byggdes i egen regi. Höghusen 

på Bergsgatan uppfördes på entreprenad. 

Även den kommande byggnationen 

på Karlsdal köptes in då vi fick ett erbjudande 

att ta över fastigheterna när 

dessa blev färdigställda. Det gällde fem 

bostadshus och affärshus på Torggatan 

och Bergslagsvägen. 

Följande 

entrepr 

oden 19 

• Väst 

Karla 

• Östa 

• Skog 

• Berg 

• Karls 

• Nygå 

Jäm 

Folkm 

Anta 

Antal 

lgh 

3000 

2500 

ORGANISATION 

2000 

1500 

1000 

500 

Kök på Ringvägen 57 E med tidstypiska interiörer, året är1968. 

Köpings Bostads AB 100 år - SID 22 

Året är 1968. Samling i soffan en lördagkväll på Ringvägen 57 E. Möjligen 

tittar sällskapet på den då populära TV-underhållningen Hylands Hörna med 

Lennart Hyland som programledare.

Det behövdes fler och attraktiva 

bostäder! 

Bolaget sprudlade av optimism 

och producerade bostäder 

som aldrig förr samtidigt 

som befolkningsmängden 

ökade. Organisationen sattes 

på prov då vi hade utvecklats 

till ett bolag som både byggde 

och förvaltade bostäder. Från 

att vara 22 anställda 1950 

var vi strax över 100 anställda 

20 år senare. 

Följande byggdes i egen regi och via 

entreprenad under den intensiva perioden 

1954 - 1970: 

1954 - 1970 

ögkondustrianstället 

var 

rr och 

lde det 

ade av 

r hade 

de styistälmrådet 

ghusen 

trepreationen 

ett erna 

när 

de fem 

ggatan 

• Västeråsvägen 11 och 13 samt 

Karlagatan 4 

• Östanås, 7 fastigheter 

• Skogsborg, 16 fastigheter 

• Bergsgatan 7 och 9 

• Karlsdal, 5 fastigheter 

• Nygård, 22 fastigheter 

Jämförelse mellan mellan folkmängd folkmängd i Köping i Köping och antalet och KBAB-lägenheter antalet KBAB-lägenheter 1917 - 20161917-2016 

Folkmängd i Köping i Antal lägenheter KBAB 

Antal 

lgh 

3000 

2500 

Folkmängd 

35000 

30000 

Bild från 1962 på Bergsgatan 7 och 9 några månader efter inflyttning. 

Foto: AB Flygtrafik, Västmanlands läns museum 

25000 

2000 

20000 

1500 

15000 



500 

5000 

1900 

1910 

1920 

1930 

1940 

1950 

1960 

1970 

1980 

1990 

2000 

2010 

2016 

E. Möjligen 

s Hörna med 


1965 

NIBBLESBACKE 

Nya bostadsområden hade 

uppkommit och Karlsdal var 

nästintill klart när det samtidigt 

började pratas om ett 

område norr om Kristinelunds 

fritidsområde som inte var bebyggt, 

nämligen Nibblesbacke. 

Ö 

Sedan b 

hade vi 

da lägen 

orosmo 

made s 

backevä 

sig att in 

na om f 

som vän 

NYA STORA PLANER 

Staden ägde all den mark i området 

som skulle kunna upplåtas till bolaget 

för byggnation om cirka 700 lägenheter. 

I så fall skulle det vara det största 

projekt vi hade tagit itu med. Vd:n hade 

goda framtidsutsikter då han nyligen 

varit i Stockholms förorter och tittat på 

monteringsfärdiga stenhus, som kanske 

vore något för bolaget på Nibblesbacke. 

Men planerna stannade där eftersom 

projektet inte kunde utföras inom 1964- 

års byggnadskvot. Nya byggnadsförslag 

togs fram året därpå. 

Köpings kommun befann sig fortfarande 

i ett expansivt skede. Industrin behövde 

bostäder för nyanställda och kommunen 

var angelägen att tillfredsställa detta behov. 

Framlagda prognoser visade på stora 

personalökningar inom de större industrierna. 

Det var nödvändigt att snabbt 

producera nya bostäder för att kunna ta 

emot den förväntade inflyttningen till Köping. 

Påtryckningarna var starka både 

från kommunen och även från statligt 

håll där det 1965 beslutades om det så 

kallade miljonprogrammet. 

Så när tre byggnadsfirmor vintern 1965 

lämnade in förslag till byggnation i området 

såg framtiden ljus ut. Skånska 

Cementgjuteriets anbud var det som 

godkändes och första etappen av Nygård 

skulle byggas. Den första etappen 

handlade om 302 lägenheter av totalt 

806 för hela projektet. Lägenheterna 

blev till ytan väldigt stora jämfört med 

tidigare. Stora lägenheter med rymliga 

kök och matplats, extra toalett och stora 

balkonger var direktiv utifrån miljonprogrammet. 

Nygård under uppbyggnad i slutet på 1960-talet. Bilden visar hur husen uppfördes i raka linjer 

nära varandra. 

och två rum och kök. Även ett centralgarage 

med närmare 100 platser uppfördes 

i området. 

Så här många och stora lägenheter 

hade vi inte byggt tidigare, styrelsen var 

lite tveksam över de väl tilltagna kvadratmetrarna 

mot antalet rum och även till 

den medförda hyresnivån. Vanlig standard 

gällde men kaklade badrum blir 

något nytt för hyresgästerna och istället 

för kyl- och svalskåp fick köken kyl- och 

frysskåp. 

ARBETET PÅBÖRJADES 

Sommaren 1965 drog arbetet igång 

och det visade sig snabbt att markförhållanden 

var väldigt dåliga i området. 

Mycket regn bidrog till att inledningen 

av byggnationen blev besvärlig. Det behövdes 

även pålas djupare än vad första 

prognoserna visade. 

Nästa etapp planerades redan och takten 

skruvades upp... 

Av 120 

14 ej u 

då vi v 

lägenhe 

ja anno 

lägenhe 

Vem ha 

prognos 

gång. 

Om åre 

noser s 

re. 30 

hyresgä 

och pro 

var cirka 

medförd 

Inför by 

justerad 

mindre 

började 

berade 

nen någ 

151 lägenheter var på tre rum och kök 

(87,8 kvm) , 62 lägenheter på fyra rum 

och kök samt sju lägenheter om hela 

fem rum och kök. Resterande var på ett 

Bild från 1947 som visar landsbygden där Karlsdal och Nibblesbacke sedan byggdes upp. 


1966 - 1976 

ÖVERHETTAD marknad 

a linjer 

igång 

arkförrådet. 

ningen 

Det beförsta 

Sedan bolaget bildades för 48 år sedan 

hade vi inte behövt oroa oss för outhyrda 

lägenheter men nu började ett första 

orosmoln visa sig. När inflyttningen närmade 

sig i de första husen på Nibblesbackevägen 

sommaren 1966 visade det 

sig att intresset för de stora lägenheterna 

om fyra rum och kök inte var så stort 

som väntat. 

Av 120 inflyttningsklara lägenheter var 

14 ej uthyrda. Oron ökade naturligtvis 

då vi var på gång med nästan 600 

lägenheter till i området. Vi fick börja 

annonsera i tidningarna om lediga 

lägenheter för omedelbar inflyttning. 

Vem hade trott det ett år tidigare, när 

prognoserna pekade på en fortsatt uppgång. 

Om året avslutades med osäkra prognoser 

så började inte 1967 något bättre. 

30 lägenheter stod nu tomma utan 

hyresgäster. Annonseringen hjälpte inte 

och problemen fortsatte. Året därpå 

var cirka 100 lägenheter outhyrda vilket 

medförde stora hyresförluster. 

Inför byggandet av de sista etapperna 

justerades lägenhetsindelningen och 

mindre lägenheter byggdes. Samtidigt 

började vi hyra ut lägenheter med plomberade 

rum vilket förbättrade situationen 

något. 

Samtal fördes också om att sänka hyrorna 

för att få ut lägenheterna då hyresnivån 

var relativt hög. Riksbyggen hade 

provat att sänka sina hyror vid Skogsbrynet 

men detta hade ej inverkat på efterfrågan 

av lägenheterna. 

Det verkade helt enkelt som om marknaden 

var mättad och att efterfrågan 

på nya bostäder hade minskat för första 

gången på flera decennier. Utbudet av 

lägenheter kom att vara betydligt större 

än efterfrågan visade nu prognoserna. 

Nygård stod 1970 färdigbyggt med 806 

ljusa och rymliga lägenheter med hög 

standard fördelade i 22 fastigheter. Då 

var cirka 30 lägenheter outhyrda, en bra 

siffra med tanke på omständigheterna 

och att över 770 lägenheter faktiskt var 

uthyrda. Men glädjen var kortvarig, inom 

två år skulle siffran stiga till nästan 200 

outhyrda lägenheter i området. 

Totalt blev hyresinkomstbortfallen mellan 

åren 67 – 72 cirka 3,2 miljoner kronor 

och bolaget fick problem med ekonomin. 

Vi byggde inte bara hyreshus i området 

utan även ett butikscentrum på Nibbletorget 

1968 som invigdes i december. 

Där fanns bland annat: 

• livsmedelshallar, Domus och ICA 

• postfilial 

• bankfilal 

• damfrisering 

• herrfrisering 

• tobak- och tidningsbutik 

• konditoributik 

MILJONPROGRAMMET 

Efter en ständig bostadsbrist 

beslöt riksdagen att det från och 

med 1965 och tio år framåt 

skulle byggas en miljon lägenheter 

i Sverige, Miljonprogrammet. I 

Sverige byggdes det fler bostäder 

per invånare än i något annat land 

i världen. Folkhemmet med inslag 

av funktionalism utgjorde stilen. 

Kritik riktades mot storskaligheten 

och monotona miljöer. Utvecklingen 

från 1950 till 75 innebar radikala 

förändringar i stadens historiska 

utseende. Mycket revs i stadskärnor 

och framtiden såg ljus ut. 

Många äldre bostadshus saknade 

vatten, avlopp och centralvärme 

och de ersattes av moderna lägenheter, 

kontor och butiker. Gatunätet 

förändras totalt med anledning av 

bilen. 

Källa: Så byggdes staden. Stadsbyggnad, 

arkitektur, husbyggnad. 3:e upplagan 

av Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila 

Reppen 2012. 

ch tak- 

p. 

Bild från slutet av 1969 och området är näst intill färdigbyggt. 


1965 - 1970 

Varför outhyrda lägenheter? 

Nå 

Bolaget uttalade sig enligt följande i slutet 

av 60-talet innan området var färdigbyggt. 

– Det är inte bara industrierna som 

har svikit oss beträffande sina prognoser 

utan även bostadskön. Problemet 

med lediga lägenheter är ett kommunalt 

problem och man får tänka på att övriga 

bostadsproducenter, som HSB och Riksbyggen 

också har problem. Vi måste nu 

fråga industrierna om vi ska bygga något 

mer? Upphandlingen av fler hus på 

Nygård är redan klar och någon produktionspaus 

är icke avsedd för bolaget förrän 

år 1969. Att bryta pågånde produktionskedja 

är inte aktuellt. Nu är även 

familjestödet på ingång vilket kan öka 

efterfrågan på fler bostäder. En ordentlig 

kartläggning över bostadskön måste 

göras. Hyresmarknaden har utvecklats 

på ett mycket oroväckande sätt 

LÅGKONJUNKTUR OCH 

BEFOLKNINGSMINSKNING 

En annan anledning var lågkonjunkturen 

därpå forsatte nedgången med 708 

personer. I vårt bestånd var det endast 

på Nygård som det var problem med 

outhyrda lägenheter. Stora lägenheter 

med höga hyror samt att många var 

outhyrda medförde att vissa trappuppgångar 

blev ganska ödsliga. Kritik riktades 

också mot att husen var placerade 

för tätt vilket medförde att området kändes 

instängt. Dessa faktorer gjorde det 

svårt att marknadsföra området trots 

att där fanns de finaste och modernaste 

lägenheterna inom beståndet. 

Framtidstron om en befolkningsökning 

och fortsatta nyanställningar hade vänt 

mycket snabbt till lågkonjunktur och befolkningsminskning 

i Köping. Det skulle ta 

lång tid för oss att hitta en bra balans mellan 

utbud och efterfrågan av lägenheter. 

BOLAGET HAMNAR I 

EKONOMISK KRIS 

Bolaget hamnade nu i en svår ekonomisk 

kris. Affärs- och kontorsfastigheter 

såldes och kommunen lämnade bidrag 

på nästan en halv miljon kronor. 

Riksdagen beslutade om statligt ansvar 

för förluster och kostnader vid outhyrda 

lägenheter. Lån kunde erhållas med 

ränte- och amorteringsfrihet. För åren 

1971 – 1976 erhölls statliga hyresförlustlån 

med sammanlagt 7,8 miljoner till 

bolaget. 

Vi började nu bli mer restriktiva inför 

framtiden. Planerna på ett stort projekt 

på Hästhagen blev aldrig av med tanke 

på den rådande situationen. Där skulle 

450 lägenheter ha uppförts, varav vi 

skulle bygga 270 hyreslägenheter och 

resterande del skulle bestå av bostadsrätter. 

Då ett stort antal lägenheter i flerfamiljshus 

stod tomma och att det rådde stor 

efterfrågan på småhus behövde framtida 

utvecklingsprognoser göras med 

mycket stor noggrannhet och vara föremål 

för ständig kontroll och uppföljning. 

HUR F 

BOSTA 

Bostads 

ut en sk 

rade m 

rekomm 

en gång 

en som 

kö som 

ser infö 

TELEF 

Televerk 

lefonkios 

som uppstod. Köping ansågs överhettat 

ur arbetsmarknadssynpunkt och Volvos 

planer på utbyggnad och nyanställningar 

hamnade i Lindesberg istället för i Köping. 

EGNA 

Samtidig 

reshus 

1971 minskade befolkningen i kommunen 

med 396 personer. Denna minskning 

var den första sedan år 1933. Året 

såldes 

de försä 

bland a 

Smultro 

kontanti 

ansöka 

den. In 

villor oc 

framöve 

Bild inifrån en av lägenheterna på Nygård 1967. 

Gårdsfes 


Några händelser på 60- och 70-talet 

bidrag 

ansvar 

outhyrs 

med 

r åren 

resföroner 

till 

a inför 

projekt 

tanke 

r skulle 

arav vi 

er och 

ostadsfamiljsde 

stor 

frams 

med 

ra föreljning. 

HUR FUNGERADE 

BOSTADSKÖN? 

Bostadsförmedlingen i Köping skickade 

ut en skriftlig förfrågan varje halvår, svarade 

man inte då skickades en ny ut i 

rekommenderat brev. Uteblev svar ännu 

en gång avfördes man från förteckningen 

som bostadsökande. Det var denna 

kö som låg till grund för många prognoser 

inför nybyggnation. 

TELEFONKIOSKER 

Televerket fick tillstånd att sätta upp telefonkiosker 

i våra områden. 

ÖSTRA LÅNGGATAN 3 

1963 förvärvade vi en tomt på Fenja 10 

(Östra Långgatan 3) i centrum. Där uppförde 

vi några år senare ett affärs- och 

kontorshus med butiker och kontor samt 

lägenheter. Fenja beräknades kosta 4,7 

miljoner kronor men notan hamnade på 

6,8 miljoner kronor. Fastigheten såldes 

i januari 1970 och nödvändigt kapital 

inkom. 

VD BEGÄRDE SJUKPENSION 

Vd John Söderström begärde sjukpension 

i maj 1965. Rekryteringen av en ny 

vd påbörjades och det annonserades i 

Dagens Nyheter den 21 juni 1965. Ny 

vd blev Ragnar Annerskog. 

KÖPINGS ZOO 

Redan 1968 tingade Köpings Zoo en 

butik vid Östra Långgatan 12 och där 

finns de kvar än i dag. 

KAMPANJ MOT 

NEDSKRÄPNING 

Genomförs på1970-talet, Affischer med 

VÄG MELLAN HÖGHUS 

Det fanns planer på en väg mellan höghusen 

på Västeråsvägen 11 och 13 

som skulle bli en infart till Folkets Hus. 

Detta vållade stora protester. Vi ansåg 

att en ny trafikled fullständigt spolierade 

den fina bostadsmiljön i området och 

det vore olyckligt om de miljövärden som 

våra hyresgäster ville slå vakt om ej kunde 

besvaras. Det blev ingen väg. 

ATTRAKTIVA OMRÅDEN 

Utemiljön blev allt viktigare under 

70-talet och framåt. Det genomfördes 

satsningar på att göra områdena mer 

attraktiva. Nya bollplaner anlades på 

Skogsborg och Östanås. Bolaget fick 

50 % i bidrag från socialstyrelsen till 

särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö. 

SECURITAS 

Den 1 oktober 1975 anslöt bolaget sina 

fastigheter till bevaknings AB Securitas 

jourtjänst. Därvid upphörde beredskapsvakten 

för bolagets anställda. 

EGNA HEM - SKOGSBORG 

Samtidigt som vi uppförde vanliga hyreshus 

byggdes också villor som sedan 

såldes till privatpersoner. 1964 började 

försäljningen av villor på Skogsborg, 

bland annat i kvarteren Slånbäret och 

Smultronet. Villaägarna fick betala en 

kontantinsats, stämpel för lagfart och 

ansöka om lån hos länsbostadsnämnden. 

Intresset var stort kring dessa 

villor och många fler kom att uppföras 

framöver. 

texten, ”Skräp syns – lägg det i korgen” 

sattes upp i fastigheterna. 

STOR BRIST PÅ P-PLATSER 

Det var en påtaglig brist på p-platser under 

denna tid och stort arbete lades på 

att lösa parkeringsfrågan. 

ENERGIKRISEN 1973 

Vi behövde sänka temperaturen i våra 

fastigheter med ett par grader som genererade 

en stor mängd klagomål på 

drag i lägenheterna. Vi stängde aldrig av 

varmvattnet utan inväntade regeringens 

beslut angående ransoneringsfrågan. 

UPPFÖRDE HUS IHOP MED 

GYMNASIEELEVER 

Tillsammans med andra årskursens 

elever vid gymnasieskolans bygg- och anläggningstekniska 

uppförde vi enplanshus 

utan källare 1978. Samarbetet fortsatte 

under flera år, cirka en till två villor uppfördes 

varje år och husen förmedlades till 

kommunen som hittade köpare. 

TVÄTTPOLETTER 

Det hade funnits maskiner med tvättpolletter, 

det slopas inom hela beståendet. 

HYRESHÖJNING 1978 

Hyreshöjningen blev hela 15 % 1978, 

detta gällde inte pensionärshemmen. 

Men det skulle bli värre framöver. 

TRANSPORTFRÅGAN 

1978 blev det nödvändigt att ordna 

transportfrågan för en del servicepersonal. 

I första hand, inköp av servicebil, 

buss eller liknande för vvs- reparatörer. 

PENSIONÄRSHEM BYGGS OM 

Många av pensionärshemmen som 

byggdes på 1940 och 50-talet byggdes 

om och fräschades upp till bland annat 

servicelägenheter för pensionärer med 

dagcenter och terapilokaler. 

Gårdsfest på Nygård 1977. 



1976 - 1980 

UTEMILJÖ OCH OMBYGGNATIONER 

Nu är det nya och hårdare tider för bolaget. Det gäller att få 

bukt med outhyrda lägenheter och en försämrad ekonomi. Resurser 

lades på förbättringar i områdena samt ombyggnationer 

och en förberedelse för en ny boendeform påbörjades. 

Framförallt genomfördes förbättringar 

i områdena Skogsborg, Östanås och 

Nygård med kontinuerliga trädgårdsplaneringar. 

Nya lekplatser och bollplaner 

uppfördes, allt för att göra områdena 

mer attraktiva. Även olika aktiviteter anordnades 

där hyresgästerna var med 

och lämnade idéer och förslag på för- 

Bollplan i området Östanås. Bilden är från mitten på 70-talet 

och utlånad av Karin Larsson. 

bättringar. Bland annat hyrde Scheeles 

Sportskytteklubb en lokal och ordnade 

en skjutbana för luftgevär i ett av garagen 

på Nygård. Kaféverksamhet påbörjades 

också i området för möten mellan 

olika grupper, då många olika nationaliteter 

bodde i området. 

OMBYGGNATIONER 

En arbetsgrupp bildades för 

att få bukt med outhyrda lägenheter. 

Nygård hade fått 

dåligt rykte och det medförde 

att attraktionsnivån 

minskat. Under kommande 

år arbetades febrilt med förbättringar 

av utemiljön och 

ombyggnationer. 

Under slutet av 70-talet genomfördes 

en stor ombyggnation. Servicehuset 

Nygården uppfördes genom att två femvåningshus 

med 70 lägenheter byggdes 

om till 65 servicelägenheter för pensionärer. 

Servicehuset inrymde även en 

restaurang, terapilokaler och fotvård. 

Vissa lägenheter slogs ihop i den takt 

som efterfrågades, andra byggdes om 

till kontorslokaler som bland annat kommunen 

hyrde för sina verksamheter. Lokaler 

hyrdes även ut till lokala föreningar 

i Köping. 

Bolaget hade sitt kontor på Nibblesbackevägen 

9 och utökade kontoret med en 

reception- och hyresavdelning. 

Tack vare dessa förändringar minskade 

antalet outhyrda lägenheter och läget 

stabiliserades något. 

Markbos 

Stadsark 

Markbostäder för uthyrning 

I slutet av 70-talet sågs den 

framtida bostadsproduktionen 

över och möjlighet att uppföra 

flerfamiljshus i markbostäder 

för uthyrning fanns. Efterfrågan 

på villor med äganderätt 

hade varit stor i Köping och nu 

fanns förhoppningen att intresset 

att hyra en markbostad 

var lika stort. Men ett ordentligt 

underlag krävdes då hyresmarknaden 

var turbulent. 

Fågelväg 

dernas 

Ullviback 

Där ble 

klara i b 

Efterfölj 

på Svär 

1989 s 

hyra en 

uppföra 

städer 

för inflyt 

I mars 1979 skickades därför en enkät 

ut till bostadssökande för att se om det 

fanns intresse att hyra en markbostad. 

Intresset visade sig vara mycket stort 

och en förfrågan gick ut till de 160 personer 

som hade skickat in positiva svar. 

49 markbostäder samt en kvarterslokal 

uppfördes på Fågelvägen i kvarteret 

Berguven med inflytt sommaren 1980. 

Vivelgata 


1980 - 1991 

fördes 

ehuset 

vå femyggdes 

pensiven 

en 

ård. 

en takt 

es om 

at komter. 

Loeningar 

esbacked 

en 

skade 

läget 

Markbostäderna på Fågelvägen. Bilden är från 1985 och tillhandahållen av 

Stadsarkitektkontoret. 

Hyresgästerna på Fågelvägen 

fick välja färg 

på köksluckorna före 

inflytt. Alternativen var 

minst sagt färggranna. 

g 

Vinterbild från tidigt 90-tal. 

Fågelvägen var starten för markbostädernas 

tillkomst. Nästa satsning blev på 

Ullvibackar och adressen Fjärilsgatan. 

Där blev 22 markbostäder inflyttningsklara 

i början av 1982. 

Efterföljande år byggdes markbostäder 

på Svärmaregatan och Ullvigården. 

1989 stod 250 personer i kö för att få 

hyra en markbostad, och 1990 började 

uppförandet av ytterligare 30 markbostäder 

på Vivelgatan. Dessa blev klara 

för inflyttning under våren1991. 

Markbostäder på Fjärilsgatan. Bilden är från 1985 och tillhandahållen av 

Stadsarkitektkontoret. 

Vivelgatan blev det sista området vi byggde markbostäder på. Bilden är tagen ett år efter inflytt och tillhandahållen av Stadsarkitektkontoret. 


1980 - 1990 

ORGANISATIONSFÖRÄNDRING FÖR 

MER SERVICE 

I början på 80-talet hade ett förändrat synsätt börjat uppstå på 

den verksamhet vi bedrev då tyngdpunkten alltmer lades på service 

till hyresgästerna. För att kunna motsvara dessa ökade krav 

behövde förvaltningsfilosofin ses över. 

Det medförde att en stor organisationsförändring 

med en uppdelning av 

företaget i två förvaltningsområden genomfördes. 

För varje område utsågs en 

områdeschef som tillsammans med en 

kontorist svarade för så gott som alla 

kontakter med de boende. Den nya organisationen 

trädde i kraft i juni 1985 

och de två förvaltningsområdena var: 

• Område Öst med områdeskontor på 

Furuvägen 10 

• Område Väst med kontor på Nibblesbackevägen 

13 

De centrala funktionerna för ekonomioch 

uthyrningsavdelningen fanns på 

Nibblesbackevägen 9. 

Den nya organisationen fungerade bra 

och en annan utmaning var en modern 

variant av det gamla portvaktssystemet. 

Det skulle bli en ändring som innebar att 

varje fastighetsskötare tog totalansvar 

för all skötsel i ”sitt” bostadsområde, 

vilket även inkluderade mindre reparationer. 

Arbetsuppgifterna skulle bli mer 

varierande och kontakten tätare med 

hyresgästerna. Allt för att effektivisera 

verksamheten och ge ännu bättre service. 

Ett tydligt exempel på arbetssättet var 

på Nygård där fastighetsskötarna delades 

in i enmansområden. På andra 

områden kunde det vara två fastighetsskötare 

för hela området, beroende på 

områdets storlek. 

FÖ 

Var arbe 

Zondler 

och pro 

gällde o 

miljön, t 

Nu blev 

tioner i 

lägenhe 

fastighe 

hus för 

ningen. 

vandrar 

till boen 

lingshem 

flyttade 

de anta 

gång. 

Flera lä 

des attr 

Därefter skedde både mindre och större 

förändringar fram till 1994 när kommunfullmäktige 

beslutade att KBAB skulle ta 

över förvaltningen av kommunens fastighetsbestånd 

och personal i ett nybildat 

bolag KBAB Service AB. 

Fastighetsskötarna fick egna ansvarsområden vid omorganisationen. Bilden visar exempel över uppdelningen 

på Nygård. Målet var en bättre kontakt med hyresgästerna samt en bättre överblick över det 

egna arbetsområdet. Utdrag ur tidningen NygårdsNytt. 

1996 blev en förvaltningschef ansvarig 

för hela bolaget och till sin hjälp fick han 

två biträdande områdeschefer. Digitaliseringen 

under perioden bidrog också till 

förändringar i arbetssättet. I slutet på 

90-talet delades fastighetsbeståndet på 

öst och väst in i tretton husvärdsområden 

med en ansvarig husvärd som skötte 

om visningar, besiktningar, servicebesök 

och felanmälningar. 

En av ma 

med den 


1980 - 1990 

1983 - 1993 

R 

ganisaing 

av 

en geågs 

en 

ed en 

m alla 

nya ori 

1985 

var: 

tor på 

Nibb- 

FÖRNYELSE AV NYGÅRD 

Var arbetsnamnet där arkitekten Harald 

med lägre fönsterbröstning och med bätt- 

med myck- 

onomins 

på 

de bra 

odern 

temet. 

bar att 

lansvar 

mråde, 

reparabli 

mer 

e med 

tivisera 

re ser- 

Zondler fick ta itu med en del uppgifter 

och problem som fanns på Nygård. Det 

gällde ombyggnationer av fastigheter, 

miljön, trivseln och marknadsföring. 

Nu blev det återigen dags för ombyggnationer 

i området. Under 1984 var 172 

lägenheter placerade i malpåse och två 

fastigheter skulle byggas om till kontorshus 

för främst social- och fritidsförvaltningen. 

Nio lägenheter byggdes om till 

vandrarhem och många lägenheter blev 

till boende för äldre, daghem, behandlingshem 

med mera. Även turistbyrån 

flyttade till området. På så sätt minskade 

antalet outhyrda lägenheter ännu en 

gång. 

re ljusinsläpp. I några fastigheter installerades 

hissar och fasader målades om. 

AKTIVITETER 

Många uppskattade aktiviteter och 

sammankomster anordnades för hyresgästerna 

i samarbete med Hyresgästföreningen. 

Conny Wennermo som 

var områdesassistent arbetade aktivt 

på Nygård och låg bland annat bakom 

kvarterstidningen NygårdsNytt. Tidningen 

innehöll många intervjuer och artiklar 

om hyresgästerna, personalen och vad 

som var på gång. Det var en uppskattad 

och bra informationskanal. 

I kampen mot outhyrda lägenheter öpp- 

et hög 

standard 

och genom att en del lägenheter 

byggdes om till arbetsplatser blev området 

mer levande även under dagtid. 

1988 började äntligen arbetet ge frukt, 

då hade vi endast tio lägenheter lediga 

för uthyrning i området. 

FÖRVALTNINGSHUS 

Ett nytt förvaltningshuset uppfördes på 

Nygård och invigdes den 13 februari 

1990. Cirka 100 anställda vid socialförvaltningen, 

skolkontoret, samt kulturoch 

fritidsnämden fick nya arbetsplatser 

i området. 

tet var 

na deandra 

tighetsnde 

på 

Flera lägenheter byggdes om och gjordes 

attraktivare med burspråk, balkonger 

nade en bostadsutställning för att visa 

de ombyggda och fina lägenheterna. 

De förändringsarbeten 

som genomfördes 

gav resultat. 

Senare delen av 1990-talet kom dessvärre 

problemen tillbaka med outhyrda 

lägenheter och då på flera av våra områden. 

På 2000-talet beslutades efter 

lång överläggning om drastiska beslut 

gällande rivningar av fastigheter. 

Vi fick lägenheter 

större 

mmunkulle 

ta 

fastignybildat 

nsvarig 

ck han 

gitalisekså 

till 

tet på 

det på 

sområm 

sköt- 

vicebe- 

En av marknadsföringskampanjerna som genomfördes var en bostadsutställning. Den vänstra bilden visar hur en lägenhet kunde se ut med det fina burspråket 

med den låga fönsterbröstningen. Båda bilderna fanns med i tidningen NygårdsNytt. 


TVÅ DOTTERBOLAG 

1991 

KÖPINGS KABEL-TV AB BILDADES 1991 

Köpings Kabel-TV AB äger och bygger fibernät och 

levererar TV, bredband och IP-telefoni till kunder 

i Köpings och Kungsörs kommun. Personalen ser 

till att elektronik fungerar som den ska. De planerar 

och bygger ut nätet och all utbyggnad som 

sker idag görs med fiber. 

KB 

BIL 

KBAB 

nens f 

m² oc 

Det hela började i mitten på 1980-talet då KBAB efter samråd 

med kulturnämnd och kommunstyrelse började bygga ett eget kabel-TV-nät. 

Det var mycket tidigt jämfört med övriga landet. KBAB 

ville ge sina hyresgäster möjlighet att ta del av de nya satellitkanalerna 

som då började distribueras i olika kabel-TV-nät runt om i 

landet. I mitten på 80-talet nådde vi ut till cirka 1 100 lägenheter 

med kabel-TV-sändningar. Provsändningar pågick kontinuerligt under 

den här tiden. Nätet fortsatte att byggas ut och blev snart ett 

komplett stadsnät och successivt började också ett stort antal 

privata hyresvärdar och villaägare ansluta sig. År 1991 beslöt 

Köpings Bostads AB att överföra hela verksamheten till ett helägt 

dotterbolag och Köpings Kabel-TV AB bildades. 

I början av 1990-talet påbörjades försök med dataöverföring i 

kabel-TV-nätet. Försöken slog väl ut och de första privata bredbandskunderna 

anslöt sig omkring 1995. Efterfrågan på denna 

tjänst fortsatte och under 2001 exploderade den. Framgången 

fortsätter än idag och numera bygger KTV fibernät för leverans 

av TV, bredband och IP-telefoni till kunder i Köpings och Kungsörs 

kommun. 

VIKTIGA MILSTOLPAR 

En marknadsföringskampanj genomfördes 1990 för att ansluta sin 

fastighet till kabel-TV nätet. 

Större d 

sonal är 

förvaltni 

fastighe 

igheter. 

KBAB S 

syftet a 

hetsförv 

Några 

• Förs 

gym 

• Små 

tens 

hete 

• Badh 

• Fritid 

Karlb 

• Ridh 

1991 

Köpings Kabel-TV AB blir registrerat 

som eget bolag. 

1997 

Internet via kabel-tv-nätet börjar erbjudas 

till företag och privatpersoner 

med en hastighet om 0,5 Mbit/s för 

295 kr/mån. Basutbudet består av 16 

tv-kanaler. 

2000 

Köpings Kabel-TV AB är nära att säljas 

till UPC Sverige AB. Koncernledningen 

i Amsterdam stoppar affären i sista 

stund. 

2001 

• Kolsva ansluts med egen fiberkabel 

till nätet i Köping. 

• Vi ansluter vår 1000:e bredbandskund. 

• Basutbudet kostar 125 kr/mån. 

2003 

Vi lanserar ny surftjänst. 1 Mbit/s för 

400 kr/mån. 

2004 

• ADSL-tjänster börjar erbjudas i egen 

regi (bredband via telefonjacket). 

• Nya bredbandstjänster via kabelmodem 

lanseras: 0,256 Mbit/s, 

0,5 Mbit/s samt 2,5 Mbit/s. 

2005 

Priset för basutbudet höjs till 140 kr/ 

mån. 

2006 

• Det analoga marknätet släcks ned. 

• Fibernätet i Munktorp byggs. 

2007 

• Basutbudet samt alla tillvalskanaler 

digitaliseras. 

• Vi lanserar IP-telefoni. 

2008 

Coax DSL (Q-LAN) lanseras i KBAB´s 

fastigheter vilket möjliggör hastigheter 

upp till 100 Mbit/s dubbelriktat. 

2011 

Vi skapar redundans genom att teckna 

avtal om ytterligare en väg ut mot 

Internet. 

2014 

Virtualisering av servermiljö. 

2015 

• Egen fiber mellan Köping och Munktorp 

installeras. 

• Ansökan om stöd för fiber till 

Himmeta-Bro skickas in. 

2016 

• Byggnation av fiber till Himmeta-Bro 

påbörjas. 

• Lansering av tjänsterna 250, 500 

och 1000 Mbit/s. 

2017 

• Egen fiber mellan Köping och Arboga 

installeras. 

• Egen fiber mellan Köping och 

Kungsör installeras. 

• Ny plattform för kabelmodem installeras 

för att utöka kapaciteten. 

• Köpi 

• Förv 

gam 

Den nya f 


1995 

RBOLAG BLIR TILL 

KBAB SERVICE AB 

BILDADES 1995 

KBAB Service AB svarar för förvaltning och städning av kommunens 

fastigheter. Förvaltningsuppdraget omfattar cirka 164 000 

m² och innebär driftansvar samt underhåll av fastigheter. 

Större delen av KBAB-koncernens personal 

är anställd i detta bolag som har 

förvaltningsuppdrag för hela koncernens 

fastighetsbestånd och kommunens fastigheter. 

ÅRSREDOVIS- 

NING 1994 

VD:s kommentar 

En omvälvande händelse som 

kulminerade under hösten, var 

genomförandet av kommunfullmäktiges 

beslut i april månad att 

KBAB från årsskiftet 1994-95 tar 

över förvaltningen av kommunens 

fastighetsbestånd och personal i ett 

nybildat bolag KBAB Service AB. 

KBAB Service AB bildades 1995 med 

syftet att samordna kommunens fastighetsförvaltning. 

Från 1 april 1995 kommer servicebolaget 

att ha 138 anställda och 

agera som ett entreprenadbolag. 

Moderbolaget kommer enbart att 

Några av förvaltningsobjekten är: 

• Förskolor, grundskolor och 

bestå av 17 anställda och vara ett 

beställarbolag. 

gymnasium. 

Genom bildandet av KBAB Service 

sin 

• Småföretagarhuset, Kompetenscentrum 

och näringslivsenheten. 

• Badhuset och idrottshallar. 

• Fritidsgården Kuggen, gamla 

Karlberg. 

AB och tidigare Köpings Kabel-TV 

AB bildar dessa två bolag tillsammans 

med moderbolaget Köpings 

Bostads AB en koncern med nya 

administrativa och ekonomiska 

regler, men också med nya möjligheter 

som ger oss större positiva 

• Ridhuset. 

möjligheter på sikt. 

eckna 

t 

• Köpings Museum. 

• Förvaltningshuset, Rådhuset, 

gamla posthuset. 

Ingela Pihlgren, KBAB Service AB. Bilden är från 

2004. 

Lars Andersson 

VD 

unk- 

a-Bro 

00 

rboga 

nstalle- 

Den nya förvaltningsloggan KBAB Service började synas runt om i stan, här hade två bilar försetts med loggan. 


1980 - 1996 

NYBYGGE OCH FASTIGHETSFÖRVÄRV PÅ 80- OCH 

90-TALET 

I bakgrunden syns servicehuset Tunadal till vänster och till höger 

Virgatan 11. Bilden är tillhandahållen av Stadsarkitektkontoret. 

FASTIGHETSFÖRVÄRV 

Servicehus på Tunadal 

Samtidigt som det byggdes markbostäder uppfördes 1981 ett servicehus 

på Tunadal (Virgatan 5 och 9), inte långt ifrån där vi uppförde 

ett av våra första hus. Katrineholms Husbyggen byggde anläggningen 

bestående av två femvåningshus med 64 lägenheter samt en 

mellanliggande dagcentral i ett plan. Några år senare tillkom ytterligare 

två fastigheter intill servicehuset och en fastighet bredvid 

Forumteatern i kvarteret Drott med adressen Torggatan 8. 

Vi förvärvade även fastigheter under perioden. 1996 förvärvade vi 

bland annat flera fastigheter med anledning av flera privata fastighetsägares 

konkurs. Flertalet av bostäderna var dessutom belägna 

centralt och hade stor betydelse när det gällde ambitionen att få en 

bättre balans i beståndet. 

Ax 

bö 

DATOR 

Bostads 

90-talet 

kande fö 

ialkablar 

kunde v 

göra de 

centrale 

OUTHY 

OCH N 

90-talet 

med de 

konjunkt 

frågan p 

påverka 

om den 

sin, hela 

tereform 

ökade o 

till en m 

tersom 

räckte t 

utgiftern 

de och 

stora hy 

formen 

hög gra 

hade vi 

blemen 

över. 

Fastigheten på Stora gatan 1 byggdes 1970 och vi förvärvade 

fastigheten 1997. 

1996 förvärvade vi fastigheten på Stora gatan 21 och 23 samt Prästgärdsgatan 15. 

Fastigheten uppfördes 1939. 

NY VD 

Anders 

MILJÖ 

Vi satsa 

effektivis 

var en 

i Köping 

Östra Långgatan 33-35 med byggnadsår 1925 förvärvade vi 

1996. Bilden är tagen 1976 när ett gaslager började brinna och 

sedan exploderade på museigården. 

Sveavägen 19 byggdes 1930 och vi förvärvade fastigheten 1988. Bilden är 

tillhandahållen av Köpings Museum. 

ÅTGÄR 

Vi erbjö 

år förm 

resebidr 

Det gick 

landet v 

ny liknan 

re och 

ma ålde 

Exempel på andra fastighetsförvärv under perioden var Byjordsgatan 1 och 3, Odensvivägen 4, 

Borgmästaregatan 25, Scheelegatan 19 och 31. 2002 förvärvades även fastigheter i Munktorp. 


tt servipförde 

ggningamt 

en 

om ytbredvid 

vade vi 

fastigelägna 

tt få en 

tgärdsgatan 15. 

Axplock från slutet av 1990-talet och 

början på 2000-talet 

DATORISERING 

Bostadskön datoriserades i början av 

90-talet och servicen mot bostadssökande 

förbättrades. Med hjälp av koaxialkablar 

som grävdes ner på 80-talet 

kunde vi koppla samman fastigheter och 

göra det möjligt att centralt styra värmecentraler 

och fläktsystem. 

OUTHYRDA LÄGENHETER 

OCH NY SKATTEREFORM 

90-talet visade sig bli väldigt turbulent 

med den nya skattereformen och lågkonjunktur 

som bidrog till minskad efterfrågan 

på arbetskraft och som indirekt 

påverkade oss. 1990 beslutades det 

om den största hyreshöjningen någonsin, 

hela 25 % vilket var en följd av skattereformen. 

Kostnaderna för boendet 

ökade och medförde att många vill byta 

till en mindre och billigare lägenhet eftersom 

att minskningen av skatten ej 

räckte till för att kompensera de ökade 

utgifterna. Hyresmarknaden stagnerade 

och vår ekonomi försämrades. Den 

stora hyreshöjningen tillföljd av skattereformen 

och lågkonjunkturen påverkade i 

hög grad hela hyresmarknaden. 1992 

hade vi 48 tomma lägenheter och problemen 

fortsatte i nästan 16 år framöver. 

NY VD 

Anders Nordqvist blev ny vd 1996. 

MILJÖ OCH ENERGI 

Vi satsade mycket på miljö och energieffektivisering 

på 90-talet eftersom vi 

var en av de större energiförbrukarna 

i Köping. 

GEMENSAM KAK-KAMPANJ 

”Vi tror att du vill flytta. Vet du varför? 

Om inte så visar vi dig gärna hur du 

kombinerar det bästa av två världar. 

För i KAK-regionen finns det du saknar 

efter en stressig dags arbete i Stockholm. 

Framförallt livskvalitet i överflöd, 

ett bra och billigt boende i småstadsidyller 

med sjöar, åar och ren natur in 

på husknuten”. Under denna något provokativa 

paroll genomfördes en stor gemensam 

KAK-kampanj med kommunerna, 

bostadsbolagen (både privata och 

kommunala) som riktade sig mot Stockholm 

och dess närområden i början av 

2000-talet. 

LÄGENHETSUNDERHÅLL 

Hyresgästerna kunde välja att avstå från 

det normala lägenhetsunderhållet och 

därmed få lägre hyra. Exempelvis kunde 

man tacka nej till omtapetsering och nya 

vitvaror. Nu började vi även rotrenovera 

fastigheterna på Nyckelberget som uppfördes 

på 40- och 50-talet. 

FAKTA 

Från mitten av 90-talet byggdes 

omkring 20 000 bostäder per år i 

Sverige. Ett så lågt bostadsbyggande 

hade det inte varit sedan början av 

1900-talet. 

Den låga byggnationen och minskade 

befolkningen var inget specifikt för 

oss utan det var samma utveckling i 

flera kommuner runt om i landet. Inkomstskatterna 

sänktes och boendekostnaderna 

ökade med rekordhöga 

räntor för den enskilde. Det statliga 

inflytandet minskade och mer ansvar 

hamnade på kommunerna. 

Det var svåra år för hushåll 

med mindre beskattningsbar 

inkomst. 

”Efter att de statliga bostadslånen 

avskaffades i början på 

90-talet minskade bostadsbyggandet 

kraftigt, det drabbade 

framförallt de kommunala 

bostadsbolagen. Vissa bostadshus 

som byggts under miljonprogrammet 

revs.” 

Källa: Så byggdes staden. Stadsbyggnad, 

arkitektur, husbyggnad. 3:e upplagan av 

Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila Räppen 

2012. 

ilden är 

ÅTGÄRDER MOT OUTHYRT 

Vi erbjöd studerande i åldern 18-25 

år förmåner i form av reducerad hyra, 

resebidrag samt fri tillgång till internet. 

Det gick bra, femtio studenter från hela 

landet valde att bli våra hyresgäster. En 

ny liknande kampanj genomfördes senare 

och omfattade alla ungdomar i samma 

åldersgrupp även icke studerande. 

Anders Nordqvist 

vd 1996 - 2008 

1997 får KBAB en ny hemsida där lediga objekt presenteras. 


2002 - 2005 

STORA HYRESFÖRLUSTER LEDER 

TILL RIVNING 

Hyresförlusterna var cirka 19 miljoner 

kronor och i januari 2003 beslutade styrelsen 

att kraftfulla åtgärder måste vidtas 

för att minska både vakanserna och 

hyresförlusterna. 219 lägenheter och 

många lokaler var lediga för uthyrning, 

bland annat på Skogsborg, Karlsdal och 

Nygård. Med anledning av att strax över 

100 av dessa var inom Nygårdsområdet 

föreslog styrelsen en förnyelse av området 

ännu en gång. Kommunfullmäktige 

gav klartecken att fem byggnader innehållande 

totalt 104 lägenheter skulle 

rivas. Kostnaderna för rivningen, saneringen 

och återställningen blev cirka 18 

miljoner kronor. Ekonomiska analyser 

låg så klart till grund bakom detta kraftfulla 

beslut. 

Efter ett par år stabiliserades situationen 

och outhyrda lägenheter sjönk till 2,5 %. 

”Cirka 8 % av bolagets 

bestånd 

var outhyrt och 

för första gången 

i bolagets historia 

togs beslut att riva 

fastigheter” 

LJ 

År 20 

fusion 

många 

genhe 

och til 

Efter 16 

efterfrå 

bostäde 

des. För 

des kon 

Det kan 

ett mell 

stadsrä 

betalar 

blockför 

äger det 

den av f 

för 21 lä 

ligger i 

denna t 

mycket 

mälde in 

huset. V 

bygga yt 

ma tom 

etapp fä 

fastighe 

Trots til 

efterfrå 

antalet 

minska. 

vår bost 

Rivning av fastigheten på Nibblesbackevägen 35 sommaren 2005. 

År 2009 

naden o 

vi spara 

på und 

på boin 

samarb 

NYTT A 

2010 

översyn 

arbetss 

En tank 

befogen 

Nya enh 

ställda 

nya ino 

ändringe 

ari 201 

väst slo 

med Kö 

flyttades 

Rivning av fastigheter i området Nygård. 


LJUSARE TIDER 

2005 - 2010 

- 

a 

År 2005 förvärvades samtliga aktier i Kolsvahem AB, bolaget 

fusionerades sedan in i KBAB år 2006. Även i detta bolag fanns 

många tomma lägenheter. Trots problemen med de tomma lägenheterna 

påbörjas år 2005 diskussioner kring att bygga nya 

och tillgängliga lägenheter i centrum. 

Efter 16 år utan nyproduktion började 

efterfrågan att stiga på centralt belägna 

bostäder och en projektering påbörjades. 

För att få ner hyresnivåerna användes 

konceptet ”kooperativa hyresrätter”. 

Det kan lite översiktligt beskrivas som 

ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt, 

den som vill bo i fastigheten 

betalar en insats till en förening som 

blockförhyr hela huset av KBAB som 

äger detta. Den som bor i lägenheten hyr 

den av föreningen. Projektering startade 

för 21 lägenheter i kvarteret Anund som 

ligger i centrala Köping. Efterfrågan på 

denna typ av bostäder visade sig vara 

mycket stor, nästan 100 personer anmälde 

intresse av att bo i det nybyggda 

huset. Vi bestämde oss omedelbart att 

bygga ytterligare 15 lägenheter på samma 

tomt enligt samma koncept. Denna 

etapp färdigställdes 2008. 2016 såldes 

fastigheterna till föreningen. 

kundcenter på Sveavägen 18. Det blev 

en centraliserad nyckelutlämning och felanmälan 

för hela beståndet. Vårt fastighetsbestånd 

delades in i åtta olika områden 

med en ansvarig kundvärd för varje 

område. Det är denna organisation som 

ligger till grund för dagens arbetssätt 

och som är under utveckling. 

KOLSVAHEM 

I samband med fullmäktiges beslut 

om försäljning av Kolsvahem AB togs 

beslut att samordna styrelsearbetet i 

bolagen. Så den första januari 2005 

ersättes den tidigare styrelsen i Kolsvahem 

med ledamöter från KBAB:s 

styrelse. 

Kolsvahem var ett allmännyttigt 

bostadsföretag som ägde och förvaltade 

hyresfastigheter innehållande 

såväl bostäder som ett mindre antal 

lokaler. Totalt 232 lägenheter. 

Trots tillskottet av nya bostäder ökade 

efterfrågan på övriga lägenheter och 

antalet lediga lägenheter fortsatte att 

minska. Många anmälde sig även till 

vår bostadskö. 

Odensvivägen 8 i Kolsva var en av fastigheterna i Kolsvahems bestånd. 

År 2009 hände det saker på räntemarknaden 

och räntorna sjönk drastiskt. Det 

vi sparade på räntan, satsades istället 

på underhåll. Även stora satsningar 

på boinflytande genomfördes detta år i 

samarbete med Hyresgästföreningen. 

NYTT ARBETSSÄTT 

2010 genomfördes en omfattande 

översyn över organisationen samt vårt 

arbetssätt och mycket skulle förändras. 

En tanke var att delegera ansvar och 

befogenheter långt ut i organisationen. 

Nya enheter skapades och många anställda 

fick söka om sina tjänster eller 

nya inom bolaget. Organisationsförändringen 

trädde i kraft den 10 januari 

2011. Områdeskontoren öst och 

väst slogs samman och tillsammans 

med Köpings Kabel-TV:s reception förflyttades 

enheterna till ett gemensamt 

Kontoret på Sveavägen 18 byggdes om. Det blev en gemensam ingång för KBAB och Köpings Kabel-TV AB. 


2011- 2017 

Våra 

NUTID 

Befolkningsutvecklingen i kommunen var 

mycket gynnsam och vi märkte av en 

ordentlig ökning gällande efterfrågan 

på våra lediga lägenheter. År 2011 genomfördes 

därför en enkätundersökning 

som riktade sig till de i kommunen som 

ägde småhus och var över 55 år, cirka 

3000 hushåll. Över 50 % valde att svara, 

och de flesta ville flytta till tillgängliga 

bostäder inom 1-3 år. Vi påbörjade 

planeringen inför byggnation av nya bostäder 

på den centralt belägna tomten 

Hake intill Tunadalsparkeringen. Förändring 

krävdes av detaljplanen, vilket gjorde 

att det drog ut på tiden. Beslut fattas 

så småningom om att bygga totalt 81 lägenheter 

i två huskroppar med vardera 

åtta våningar enligt konceptet som upphandlats 

centralt av SABO, kombohus+. 

IDAG 

Vi är nu fler än 26 000 invånare i kommunen 

och den stora efterfrågan på 

bostäder som denna berättelse inleddes 

med är återigen aktuell. Det är inte alls 

ovanligt att över 100 personer anmäler 

intresse av att bo i en ledig lägenhet och 

för närvarande finns inga outhyrda lägenheter 

inom beståndet. 

Köpings Bostads AB har utvecklats under 

dessa 100 år till ett välmående bolag 

med över 150 anställda. Vi äger och 

förvaltar cirka 2 700 lägenheter och 

ett stort antal lokaler inom Köpings tätort, 

Kolsva och Munktorp. 

Första spadtaget för Hake, etapp 1. 

Första spadtaget togs i februari 2015. 

Uthyrningen startade i oktober samma 

år och nästan 300 personer anmälde 

intresse av att bo i de nybyggda husen. 

Husen stod inflyttningsklara den 1 juli 

respektive den 15 september 2016. 

Våren 2017 påbörjades ytterligare nybyggnation 

i kvarteret Hake med 60 nya 

lägenheter, i två huskroppar med vardera 

sex våningar. 

Nya fastigheter på Spinnerigatan 1 och 3 i vinterskrud december 2016. 

FRAMTIDEN 

Hur framtiden kommer att se ut är inte så 

enkelt att förutse. Vi är beroende av hur omvärlden 

och farmförallt hur Köping utvecklas. 

När vi summerar våra 100 första år är 

det tydligt hur vi påverkas av befolkningsutvecklingar, 

konjunkturer, arbetsmarknader 

och politiska beslut. Det gäller att hitta en 

bra balans i bostadsplaneringen för att inte 

uppnå överskott eller underskott. Samtidigt 

är det viktigt att förvalta beståndet väl och 

erbjuda kvalitativa bostäder med bra service. 

Vi har en stark framtidstro och går en 

spännande utveckling tillmötes för ett mer 

hållbart samhälle där vi vill vara med och 

påverka. Vi kommer fortsätta att utveckla 

förvaltningen av lägenheterna och bostadsområdena 

där trygghet, trivsel och tillgänglighet 

är viktiga hörnstenar för ett bra boende 

och nöjda hyresgäster. 


Våra verkställande direktörer och styrelseordföranden under 100 år 

så 

- 

k- 

är 

t- 

er 

en 

te 

gt 

ch 

ce. 

en 

er 

ch 

la 

s- 

g- 

n- 

1917 2017 

Lars Andersson 

VD 1994 - 1996 

Erland Claesson 

VD 1992 - 1994 

Bengt Fellin 

VD 1976 - 1992 

Anders Nordqvist 

VD 1996 - 2008 

Ragnar Annerskog 

VD 1965 - 1976 

Fredrik Millertson 

VD 2009 - 2013 

John Söderström 

VD 1944 - 1965 

Peter Landin 

VD 2013 - 

Köpings Bostads AB 

100 år 


VD 1917 - 1944 

Elizabeth Salomonsson 

Styrelseordförande 

1992 - 

Frank-Arne Tyrestad 


1980 - 1992 

Stig-Uno Ågren 


1974- 1979 

Rudolf Jande 


1965 - 1973 

Tore Axelsson 


1962 - 1964 

P Gerstadius 


1957- 1961 

Karl-Erik Wallbom 


1952- 1956 

Arthur Kussak 


1944- 1951 

Alfred Kjellberg 


1941- 1944 



1917 - 1938 


Produktion och idé Maria Eriksson och Kristoffer Nilsson, Köpings Bostads AB

100-årsskrift

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?