LABUSINESS 3/2019

IT-krönika
Digital teknik – för ett
långt och lyckligt liv
i mitt vanliga jobb träffar
jag smartskallar från alla branscher,
och under våren har jag
arbetat med ledningsgruppen
för ett stort läkemedelsföretag.
Även om jag spanat på hälsooch
sjukvårdsområdet sedan -93
och intresserad betraktat det
fruktbara mötet mellan människa
och maskin, är det de senaste
årens accelererande utveckling
som fått mig att bli besatt.
Människo drivna rörelser som
Open Science och den tekniska
utvecklingen inom till exempel
artificiell intelligens samverkar
och förstärker varandra på ett
sätt som skapar en perfekt
storm.
JOAKIM JARDENBERG är social medie-terapeut,
VD-viskare och könikör. Följ ensakidag
som podd och i sociala medier.
ett bra exempel på den effekten
fick vi när en forskar grupp
från Lawrence Berkeley National
Laboratory satte en självständig
AI på att gå igenom 3,3
miljoner vetenskapliga studier
från 1922 och framåt. Algoritmerna
såg samband mellan ord
och begrepp i de gamla texterna
som forskarna hade missat, och
kunde på så sätt dra slutsatser
och göra upptäckter långt tidigare
än när man många år senare
snubblade över dem i annan
forskning. Svaren fanns alltså i
det gamla materialet, men människan
hade inte egen kapacitet
att finna dem. När man nu
verifierat funktionen så kan
man istället börja leta efter
mönster framåt, och räknar
med att kunna hitta nya sätt att
diagnostisera sjukdomar och
utveckla mediciner.
Ett annat exempel kan
vi hämta från en tvärvetenskaplig
grupp med forskare, från
bland annat Linköping, som
hittat ett sätt att skapa en »digital
tvilling« av patienten. Vi är
alla unika och behöver olika
behandlingar för att effektivt
kunna behandla våra sjukdomar.
Området kallas precisionsmedicin
och det redan finns en
hel del behandlingsmetoder
som arbetar med god precision.
Men möjligheten att kunna
simulera behandlingen innan
man sätter in den på patienten
skulle öka precisionen ytterligare.
Den här gruppen arbetar än så
länge på möss, där man analyserar
varje individs celler och i en
datorsimulering testar olika behandlingar
för att finna det som
är optimalt i varje enskilt fall.
Resultaten ser mycket lovande
ut och Sverige har en ambition
att bli ledande på det här området.
Snart kan förhoppningsvis
den generella doseringen av två
Alvedon och en Ipren ersättas av
en komplex cocktail med molekyler
som anpassats för just dig.
det sista exemplet adderar
en pryl som du har i fickan.
Mobilen. Redan något år efter
att iPhone lanserats kom den
första appen som sade sig kunna
ta pulsen, bara genom att du
riktade kameran mot ansiktet.
Nu har forskare på University
of Toronto tagit det här flera steg
längre. På 30 sekunder ska de
kunna ge besked om blodtryck,
stressnivå, hjärtrytm med mera,
och visa om du befinner i riskzonen
för exempelvis hjärtproblem
eller stroke. Det låter otroligt,
men i en artikel beskriver
forskarna hur deras metod gav
upp till 96 procent exakthet för
blodtryck när de testade den på
1 300 personer. »Vår hud är
genomskinlig så ljus kan tränga
igenom ytan. Under ytan finns
det två sorters protein, melanin
och hemoglobin. När ljuset
reflekteras kan sensorerna i våra
mobilkameror registrera hur
hemoglobinet är koncentrerat
till olika delar av ansiktet.« förklarar
professor Hang Lee som är
en av forskarna bakom projektet.
Resten är smarta algoritmer.
Givetvis är den här appen inte
tänkt att ersätta läkarbesöket,
utan det handlar om – precis
som alltid – att människan och
maskinen ska komplettera varandra.
tre exempel av tusentals,
bara från den senaste månaden.
Och där den mesta forskningen
handlar om att hålla oss friska,
eller på ett effektivt sätt bota oss
om vi blir sjuka, finns det också
en mer extrem gren. Det Googleägda
företaget Calico har som
affärsmodell att »bota döden«.
Då om inte förr börjar det bli
dags att ställa sig en del intressanta
frågor. Men det får bli en
annan dag, nu ska jag på återbesök
efter min ytterst manuella
steloperation i nacken. Allt är
inte digitaliserat. Än.
FOTO: KRISTOFFER SAMUELSSON
52 | LABUSINESS