Golv till Tak #4-2013

› OVAN: KLARAHUSET
och gatunummer 9
står det på fasaden.
Men det var förr i tiden
det gällde. Nu sitter
fasaden på huset
Drottninggatan 33
istället. På bilden ser
man både 9 och 33
samtidigt. Men det
verkar fungera – ingen
går fel. En rolig form
av recycling.
Foto från Wikipedia.
”En fråga som
vi just nu arbetar
med är om
golvbrunnen i
badrummet är
en del av fastigheten
eller
inte.”
› BILDEN TILL HÖGER:
RIKARD SILVERFUR,
Fastighetsägarnas
teknikexpert, tycker
att utvecklingen går i
rätt riktning. Vattenskadorna
minskar och
intresset för gröna
och hållbara lösningar
ökar.
kaler och industrifastigheter. Övriga
medlemmar är bostadsrättsföreningar.
De privata fastighetsägarna
äger totalt omkring 80 000
fastigheter med 700 000 lägenheter.
De äger också 80 procent av
alla kommersiella lokaler.
På agendan har man att arbeta
med näringspolitik och opinionsbildning,
kompetensutveckling,
kommunikation och medlemsservice.
Samt att motarbeta särkrav
och jobba för att få ner kostnaderna
i både bygg- och förvaltningsskedet.
Organisatoriskt är man
upp delad i fyra regioner med ett
övergripande huvudkontor.
VATTEN – DET STORA HOTET
Vattenskador är någonting som
Fastighetsägarna inte tycker om.
Rikard sitter därför med i styrelsen
för GVK och Fastighetsägarna var
också med om att starta GVK.
– Det ligger ju verkligen i vårt
intresse att minska vattenskadorna,
säger Rikard. Och här finns det
många frågor att hantera. En
mindre, men ändå viktig fråga
som vi just nu arbetar med är om
golvbrunnen i badrummet är en
del av fastigheten. Ifall den klassas
som del av fastighet innebär det
att man kan kräva samma golvbrunn
i hela fastigheten, vilket i
sin tur kan innebära besparingar
vid till exempel framtida relining
av de inbyggda rören. Plus säkerheten
av att alla använder godkända
brunnar. Detta är en fråga
som framförallt bostadsrättsföreningarna
har drivit den senaste
tiden.
– Sjuka hus är också något som vi
arbetar mycket med, säger Rikard.
Där gäller det främst att se till att
det inte byggs in material av olika
slag som på sikt kan bli hälsofaror.
EGET ANSVAR FÖR GOLVEN?
”Råa lägenheter” talas det en del
om, det vill säga att lägenhetsinnehavaren
eller bostadsrättsägaren
anskaffar och monterar alla skikt
som ska vara ovanpå de nakna betongytorna.
Detta är ett koncept
som Rikard är lite kluven inför.
– Att fastighetsägaren måste
ha kontroll över de inbyggda installationerna
är helt klart, säger
Rikard. Tak och väggar är däremot
inte några direkta problem men
golven är mera tveksamt. Enligt de
svenska byggnormerna så är det
golvet inklusive golvbeläggningen
som ska ge den föreskrivna stegljudsdämpningen.
Därför kan det
bli problem för grannarna om lägenhetsinnehavaren
lägger på en
alltför tunn beläggning som inte
klarar stegljudskraven.
ANVÄND DE REGELVERK
SOM FINNS
Annars har man inte så mycket
åsikter om golv. Rikards kollega
Yogesh Kumar, miljöchef hos Fastig
hetsägarna, sammanfattar det
hela såhär:
– Vi ser gärna att man använder
de former av godkännanden och
regelverk som finns inom branschen
som BASTA, Byggvarubedömningen,
Sunda Hus med flera
men för övrigt har vi inga direkta
åsikter om val av golvmaterial.
– Vi medverkar i Sweden Green
Building Council, säger Rikard och
vi har tagit fram vårt gröna hyresavtal
där kretsloppsfrågor hanteras,
så vi tycker att vi täcker upp
det hela rätt väl ändå.
Grönt Hyresavtal är den första
gemensamma standardmallen för
att minska miljöpåverkan från lokaler.
Avtalet beskriver vilket ansvar
hyresvärden respektive hyresgästen
har och vad som är gemensamt
ansvar. Det tydliggör vilka
åtgärder man kommit överens om
för att minska miljöpåverkan främst
inom energi, inomhusmiljö, materialval
och avfallshantering.
– Fördelarna med Grönt Hyresavtal
är många, säger Rikard.
Det visar bland annat att man investerar
i värdeskapande miljöarbete,
vilket stärker varumärket. ■
4 | GOLV TILL TAK | #4 - 2013