Golv till Tak #3-2016

SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄGGAR OCH TAK ÅRGÅNG 45 | PRIS SEK 60 | NR 3 2016 

TEMA: 

HÅLLBARHET 

Vad är egentligen hållbarhet? 

Sociala krav kommer stort 

Har tagit nästa steg 

Återvinning högt prioriterat 

# 3 / 16

Ett mer hållbart sätt att göra affärer 

Mission Zero är vårt löfte att bli det första företaget som är miljömässigt helt hållbart innan år 

2020. Med andra ord, vårt uppdrag är att ha noll negativ inverkan. Vi vill arbeta i jämnvikt med 

planeten, vilket innebär att varken våra medarbetare, processer, produkter, anläggningar eller 

vinster får orsaka negativa effekter. Vårt slutmål är att vår inverkan ska bli positiv, dvs. vi vill ge 

tillbaka mer än vi tar. 

Utforska möjligheterna på www.interface.com. 

Large and small squares, 

planks and skinny planks.

INNEHÅLL 3 /16 

2 Vad är egentligen hållbarhet? 

4 Sociala krav kommer stort 

6 Har tagit nästa steg 

11 Återvinning högt prioriterat 

14 Mycket folk och nya produkter 

18 "Det krävs nog lite jävlar anamma" 

21 Så mäter SP emissioner 

24 ÅF-rapport: Miljöstämplar kan motverka sitt syfte 

25 Noterat 

30 Golvbranschen & -företagen 

32 Benny 

14 

ETT MÅSTE 

Att ett seriöst företag engagerar sig 

i hållbarhetsfrågor är inte längre 

ett val utan ett måste. Och det 

gäller inte längre bara miljöfrågor 

utan såväl ekologisk, social som 

ekonomisk hållbarhet. Speciellt de 

sociala aspekterna har det under 

senare tid varit stort fokus på. 

I den här tidningen berättar vi om 

den senaste utvecklingen beträffande 

hållbarhet i allmänhet, vad det innebär 

att den sociala aspekten kommit 

i fokus samt tittar på hur ett par av 

företagen inom branschen själva 

jobbar med hållbarhetsfrågor. Så har 

vi självklart ett reportage från Nordbyggmässan 

som gick på Stockholmsmässan 

5 – 8 april. 

Nästa nummer är ett stornummer 

med extrautskick till fastighetsägare 

och -förvaltare, till vilka vi avser att 

förmedla en hel del golvfrågor att 

fundera på över sommaren. 

ELISABETH SEDIG 

CHEFREDAKTÖR 

redaktion@gtt.se 

6 11 

OMSLAGSBILD: 

Från återvinningsanläggningen på Tarketts fabrik i Ronneby 

HEMSIDA: golvtilltak.nu 

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Elisabeth Sedig 

REDAKTION: Golv till Tak, Box 12 250, 102 26 Stockholm. TEL: 070-772 2682. E-POST: redaktion@gtt.se 

ANNONSER: Informa, Industrigatan 4 B, 112 46 Stockholm. TEL: 08-34 03 05. E-POST: gtt@informa.se 

PRENUMERATION OCH LÖSNUMMERFÖRSÄLJNING: GBR Förlags AB, Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm. TEL: 08-702 30 90. E-POST: info@gtt.se 

ÅRSPRENUMERATION: 380:– exkl moms. LÖSNUMMER: 48:– exkl moms 

TRYCK: Ineko AB, Stockholm 

För innehåll och åsikter i signerade artiklar svarar författaren. De behöver alltså inte ge uttryck för uppfattningar som delas av redaktionen eller Golvbranschens Riksorganisation. 

FÖRLAG: GBR Förlags AB. POSTGIRO: 2 06 47-4. BANKGIRO: 732-3736 

Medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan TS-kontrollerad. ISSN 0345-3979

Som alltid när en ny inriktning 

i samhället vinner 

mark uppkommer en flora 

av begrepp med snarlika 

betyd elser, men nu börjar 

begreppet hållbarhet bli det 

som allmänt används när 

vi vill tala om den önskvärda 

framtida utvecklingen. 

Konsensus råder om en uppdelning 

i ekologisk, social och 

ekonomisk hållbarhet. Men 

det innebär inte att alla är 

helt ense om vad man ska 

mena med de olika delbegreppen. 

VAD ÄR EGENTLIGEN 

HÅLLBARHET? 

› TEXT: 

Elisabeth Sedig 

Hållbarhet är ett ord som de flesta av 

oss numera hör åtskilliga gånger om 

dagen. Fast det kan vara lite svårt att 

veta exakt vad det innebär. Liksom 

att veta om vi menar samma sak och 

därmed förstår varandra fullt ut. 

BEGREPPET HÅLLBARHET 

"VINNER" 

Den mest välbekanta definitionen är 

den som myntades i den så kallade 

Brundtlandkommissionens rapport Vår 

gemensamma framtid till FN 1987: 

”Hållbar utveckling är utveckling som 

tillgodoser dagens behov utan att äventyra 

kommande generationers möjligheter 

att tillgodose sina behov.” 

Begreppet var emellertid inte 

nytt då, det finns till exempel med i 

Sveriges Grundlag från 1974. I Regeringsformen 

I kap 2 § står att läsa: 

”Det allmänna ska främja en hållbar 

utveckling som leder till en god miljö 

för nuvarande och kommande generationer.” 

Men då var begreppet inte så 

omtalat. Nu förekommer det som 

sagt i snart sagt alla sammanhang 

och både FN och EU kräver att alla 

länder ska ha en strategi för hållbar 

utveckling. 

Det finns andra begrepp som 

varit populära periodvis och som betyder 

ungefär samma sak. Uthållighet 

var vanligt för ett antal år sedan 

och får betraktas som en nu nästan 

bortglömd synonym. Och CSR, Corpo 

rate Social Responsibility, har varit 

ett modeord under några år och betyder 

ungefär samma sak som hållbarhet 

men begränsat till företagens 

perspektiv. Den engelska varianten 

Sustainability smyger sig naturligtvis 

också ibland in i det svenska språket. 

"Hållbar utveckling är 

utveckling som tillgodoser 

dagens behov utan 

att även tyra kommande 

generationers möjligheter 

att tillgodose sina behov." 

Men idag övergår alltfler till att använda 

just begreppet hållbarhet – så 

glöm varianterna. 

EKOLOGISK, SOCIAL OCH 

EKONOMISK HÅLLBARHET 

Definitionen i Brundtlandrapporten 

låter ju genomtänkt och övertygande, 

men är ändå föga konkret. Så frågan 

kvarstår: Vad betyder begreppet håll- 

2 | GOLV TILL TAK | #3 - 2016

arhet? Ett försök till konkretisering 

är den uppdelning man brukar göra 

av begreppet hållbarhet i tre olika 

Hållbahet brukar delas 

in i tre olika kategorier: 

• Ekologisk hållbarhet 

• Social hållbarhet 

• Ekonomisk hållbarhet 

kategorier som det sedan blir något 

lättare att konkretisera: 

• Ekologisk hållbarhet 

• Social hållbarhet 

• Ekonomisk hållbarhet 

SÅ ATT MILJÖN MÅR BRA 

PÅ LÅNG SIKT 

Ekologisk hållbarhet innebär att vi utnyttjar 

jordens resurser på ett sådant 

sätt att miljön mår bra på lång sikt. 

Detta omfattar allt som har med jordens 

ekosystem att göra, det vill säga 

klimatsystemets stabilitet, luft- och 

vattenkvalitet, jorderosion, biologisk 

mångfald och så vidare. Och det betyder 

att produktion av varor och 

tjänster inte får överbelasta ekosystemen, 

utan att naturen måste hinna 

återskapa uttagna resurser. I ekologisk 

hållbarhet inräknas ibland även 

påverkan på människors hälsa av föroreningar, 

buller med mera. 

För Sveriges del har riksdagen 

fastställt ett antal miljömål som svenska 

myndigheter ska arbeta med, det 

så kallade Svenska miljömålssystemet. 

Ett av målen är Giftfri miljö. 

SOCIAL HÅLLBARHET KAN 

VARA SVÅRT ATT MÄTA 

Social hållbarhet handlar till stor del 

om välbefinnande, rättvisa, makt, 

rättigheter och individens behov. Det 

är faktorer som ofta är ganska så svåra 

att mäta. Två försök är FNs Milleniemål 

och Human Development Index. 

Milleniemålen är åtta mätbara mål 

som handlar om att förbättra livet för 

världens fattiga, som till exempel att 

halvera fattigdom och hunger, se till 

att alla barn får gå i grundskola, öka 

jämställdheten mellan kvinnor och 

män och så vidare. Human Development 

Index väger istället samman 

förväntad livslängd, förväntad utbildningslängd 

och välfärd i form av köpkraft 

och bruttonationalinkomst. 

Ett problem med att många as- 

pekter på social hållbarhet är svåra 

att mäta, är att de därför helt enkelt 

tenderar att glömmas bort. 

Om vi utnyttjar jordens 

resurser i en snabbare 

takt än de återbildas, 

kommer de så småningom 

att ta slut. Men dessförinnan 

kommer de att 

bli mycket dyra, eftersom 

de blir bristvaror. 

OENIGHET OM 

EKONOMISK HÅLLBARHET 

Ekonomisk hållbarhet är svår att definiera 

av andra skäl – här råder oenighet 

om hur begreppet ska tolkas. En 

del hävdar att definitionen bör vara 

”ekonomisk utveckling som inte medför 

negativa konsekvenser för den ekologiska 

eller sociala hållbarheten”. Andra 

att utvecklingen är hållbar så länge 

den totala mängden kapi tal inte minskar 

om man räknar ihop ekonomiskt, 

ekologiskt och socialt kapital. 

Hur som helst handlar ekonomisk 

hållbarhet mycket om resurser. 

Om vi utnyttjar jordens resurser i en 

snabbare takt än de återbildas, kommer 

de så småningom att ta slut. Men 

dessförinnan kommer de att bli 

mycket dyra, eftersom de blir bristvaror. 

Så ekonomisk hållbarhet förutsätter 

ett samhälle där resurserna 

inte tar slut. Och det stämmer ju väl 

med grekiskans ursprungliga tolkning 

av ordet ekonomi: ”läran om 

hushållning av knappa resurser”. 

TVINGANDE 

– MEN OCKSÅ LÖNSAMT 

Det finns idag knappast några företag 

som inte arbetar med hållbarhet, 

och få som inte i sin marknadsföring 

använder sig av att de gör det. Att 

arbeta med hållbarhet blir också i allt 

större utsträckning ett tvingande krav, 

efter som det kommer alltfler lagar 

och regler som kopplar till hållbarhet. 

Men hållbarhet är också lönsamt. 

Att framstå som ett ansvarsfullt 

företag kan få stora effekter på 

det ekonomiska resultatet – ett tydligt 

engagemang för hållbarhet kan 

vinna marknadsandelar. ■ 

Tre snabba frågor 

om hållbarhet 

Vad betyder hållbarhet för dig? 

Hur arbetar ni på ditt företag med hållbarhet? 

Varför arbetar ni med hållbarhet? 

De frågorna har vi ställt till några golventreprenörer. 

Mikael Waltscheff, 

vd för LP Golv i Helsingborg: 

– Vad vi kan göra är att ta hand om vårt avfall på ett bra sätt. 

Och det gör vi. När det gäller golvval är vi till stor del styrda 

av våra kunder, det finns inte mycket utrymme att påverka. 

Vi lägger helt enkelt in det som föreskrivs. 

– Många andra aspekter är så långt borta från oss, till exempel 

arbetsförhållanden på fabriker i andra länder, så vi har 

ingen möjlighet att veta något om det. Men vi tänker mycket 

på kvalitet – vi vill inte köpa några billiga och dåliga produkter. 

Och då kanske man automatiskt undviker de värsta avarterna. 

Anders Wilander, 

vd för Golvmäster i Anderstorp: 

– Vi har ett miljötänk i grunden – kan vi på något sätt bidra 

till bättre hållbarhet så gör vi det. Konkret så sorterar vi vårt 

avfall och lämnar till återvinning. I den mån vi kan så använder 

vi material som inte påverkar naturen i onödan. Vi har 

till exempel bytt ut alla limmer och lacker som innehåller 

isocyanater. Och vid ett projekt som vi nyligen hade åt 

kommunen fick vi dem att byta från homogen plast till linoleum 

och hjälpte dem därmed att följa sin egen miljöpolicy. 

– När det gäller social hållbarhet satsar vi på personalens 

välbefinnande. Vi har personalmöten fyra gånger om året 

där vi diskuterar arbetsmiljö och material. Det vi kommer 

överens om protokollför vi och följer upp vid nästa möte så 

att inget ska bli bortglömt. 

Fredrik Ottosson, 

vd för Ottossons Golv i Mariestad: 

– Jag tycker att det idag är lite för stort fokus på produkter. 

Vi vill se hållbarheten mer som en helhet, det vill säga tjänst 

plus material. Produktutveckling i sig är bra men den får inte 

ske på bekostnad av möjligheten att montera på ett bra sätt. 

Det får inte bli så att arbetet med nya produkter sliter mer 

på den som ska lägga in golvet. Och inte heller så att det blir 

omöjligt att skapa ett lika bra slutresultat – arbetstillfredsställelse 

är en viktig del av social hållbarhet. Jag vill ha hållbarhet 

också för min personal, de ska inte slita ont. 

– Samtidigt är det naturligtvis viktigt att utveckla och förbättra 

produkterna, att de inte innehåller farliga ämnen och 

inte har negativ inverkan på miljön. Vi försöker, i den mån 

vi kan påverka, att välja material med bra egenskaper och 

ser mycket positivt på att vi får material med längre livslängd 

i förhåll ande till produktionsinsatsen än tidigare. 

Bara vi kan känna oss trygga med produktrna ur läggningssynvinkel. 

#3 - 2016 | GOLV TILL TAK | 3

SOCIALA KRAV KOMMER 

Sociala krav blir allt vanligare i offentlig upphandling och den trenden 

kan beräknas fortsätta. Vad kan det tänkas betyda för golvföretagen? 

Många oklarheter finns fortfarande. 

› TEXT: 


› ETT FÖRSLAG om 

obligatoriska sociala 

krav i offentlig upphandling 

har just varit 

ute på remiss. 

Nu börjar så kallade sociala krav allt oftare dyka upp i 

upphandlingsunder lagen från kommuner och landsting. 

Stockholms Stad skriver till exempel i sitt nya ”program 

för upphandling och inköp”: 

”För de fall leverantörer inte är kollektivavtalsanslutna ska 

staden, så långt det är ändamålsenligt och möjligt enligt lag, 

ställa krav på särskilda kontraktsvillkor i nivå med svenska 

kollektivavtal.” 

Vidare står i samma dokument: 

”Staden ska ställa krav på leverantör erna i syfte att minska 

arbetslösheten i grupper som står utanför arbetsmarknaden 

och öppna upp för anställning och praktik, i de fall det 

bedöms lämpligt med hänsyn till uppdragets omfattning och 

upphandlingsföremålets art.” 

SOCIALA KRAV I STORA UPPHANDLINGAR 

Och Stockholms Stad är ingen obetydlig aktör på området, 

staden upphandlar varje år varor, tjänster och entreprenader 

för 20 miljarder kronor. 

Även landstingen i Västmanland och Sörmland har 

antagit en inköpspolicy som ställer krav på löner enligt 

kollektivavtal men också på att leverantörerna följer 

svensk lagstiftning för bland annat arbetsmiljö, arbetstider 

och föräldraledighet. Liknande policys kan väntas 

inom fler landsting. 

Den här förändringen hör naturligtvis ihop med att 

man i det offentliga samtalet riktar allt starkare fokus på 

social hållbarhet, hållbarhetskrav med ekologisk inriktning 

har ju funnits med länge. 

"UPPHANDLING ÄR 

ETT VIKTIGT STYRMEDEL" 

Men det hör också ihop med en attitydförändring inför 

lagstiftning och skapande av nya myndighetsregler. Den 

relativt nya Upphandlingsmyndigheten skriver på sin hemsida: 

”Upphandling är ett viktigt styrmedel för att nå samhällspolitiska 

mål. Att ta miljöhänsyn och social hänsyn i upphandlingen 

bidrar till en hållbar utveckling och till att nå 

de nationella miljökvalitetsmålen.” 

Upphandlingsmyndighetens beskrivning av vad sociala 

krav i upphandling kan omfatta listar 

• Arbetstagares rättigheter 

• Sysselsättningsmöjligheter 

• Lika möjligheter och rättigheter 

• Social integration 

• Tillgänglighet och universell utformning 

• Rättvis handel 

PRAKTIKPLATSER OCH 

VISSTIDSANSTÄLLNINGAR? 

– Förutom lagförslaget som ligger och som innebär att 

man ska uppfylla ILOs kärnkonvention om arbetstagares 

grundläggande rättigheter är inget av det här obligatoriskt, 

säger Lisa Sennström, jurist på Upphandlingsmyndigheten. 

Men det är användbara förslag till upphandlande 

myndigheter som vill ställa ansvarsfulla krav. 

Det lagförslag Lisa syftar på och som just varit ute 

på remiss är ett utkast till lagrådsremiss med titeln Miljö-, 

social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling. Det 

innehåller förslag om att myndigheter ska bli tvungna att 

ställa krav på villkor enligt kollektivavtal i sina upphand- 


STORT 

Förslaget innebär att myndigheter ska 

bli tvungna att ställa krav på villkor 

enligt kollektiv avtal i sina upphandlingar. 

Det gäller alltså frågor som lön, 

semester och arbets tid men även försäkringar 

och tjänstepension. 

lingar. Det gäller alltså frågor som lön, semester och 

arbets tid men även försäkringar och tjänstepension. 

Utöver arbets- och anställningsvillkor i nivå med 

svenska kollektivavtal samt arbetsmiljökrav kan en rad 

nya sociala krav komma att dyka upp i offentliga upphandlingar 

under de närmaste åren. Den upphandlande 

myndigheten kan till exempel komma att kräva att leverantören 

erbjuder sysselsättning för personer som står 

långt från arbetsmarknaden, till exempel som praktikplatser. 

– Det gör Örebrobostäder, berättar Lisa Sennström. 

Och i Göteborg kräver kommunen ett visst antal nya 

visstidsanställningar per entreprenad som löper under 

lång tid. 

Och när det gäller de företag som kan komma ifråga 

i en offentlig upphandling, säger Upphandlingsmyndigheten 

att man inte ska ställa onödiga krav på omsättning, 

referenser och så vidare – så att inte små företag 

startade av till exempel utlandsfödda kvinnor ska slås ut. 

Offentlig upphandling i Sverige omfattar 625 miljarder 

kronor per år, en femtedel av BNP, så naturligtvis 

är varje ändring av regler och ”standarder” för kriterier 

viktig. Men vilken betydelse kan nu det ökade inslaget 

av kriterier som baseras på social hållbarhet få för företagen? 

– Det här med "sociala hänsyn" är ett ganska omfattande 

begrepp med delvis oklart innehåll, säger Ulrica 

Dyrke, jurist på Företagarna. Många små företag avstår 

redan nu från offentlig upphandling på grund av att kraven 

som ställs är så omfatt ande och dessutom ofta uppfattas 

som irrelevanta för den tjänst som upphandlas. Ett 

ökat "socialt" kravställande innebär ytterligare utmaningar 

för små företag i offentlig upphandling. ■ 

Den perfekta ingrediensen 

för proffsköket 

Altro Stronghold 30 / K30 + Altro Whiterock FR 

Säkert och hygieniskt golv- och väggsystem som är helt 

ogenomträngligt och vattentätt. 

Högsta stegsäkerhet betyder att halkrisken är en på miljonen under 

golvets hela livslängd. 

Skonsam för personalen när det gäller knän, rygg och leder. 

Tyst vid dragning av porslinsvagnar. 

Lättstädat. 

Speciallösning för smarta kök. 

ANNONS 

Altro Whiterock FR 

VT 

GOLV 

G O D K Ä N D 

G 

B 

P R O D U K T 

R 

livslängd 

Altro Stronghold 30 / K30 

20 

år 

Stegsäkerhetens 

Pendulum test 

PTV 

≥55 

R 12 

#3 - 2016 | GOLV TILL TAK | 5 

www.altro.se info@altro.se 040 31 22 00

HAR TAGIT NÄSTA STEG 

› FORBO FLOORING 

har över 3 000 medarbetare 

i 32 länder 

och satsar mycket på 

utbildning och arbetsmiljö, 

som till exempel 

säkerheten på alla 

anläggningar. 

Med ekologisk hållbarhet, det vill säga hållbara produkter och hållbara 

produktionssätt, ligger vi väldigt bra till sedan länge, försäkrar man 

från Forbo Flooring. Nu anser man sig ha kommit ett bra stycke vidare 

– och tagit ett stort steg in i den sociala hållbarheten. 

› TEXT: 


› BILDER: 

Från Forbo Flooring 

– Hållbarhetsarbetet är starkt prioriterat 

i vår verksamhet, säger Ola 

Wiklund, nordisk marknadschef på 

Forbo Flooring. Hållbarhet ifråga om 

produkter och produktion har vi 

länge arbetat intensivt med, nu har 

vi tagit ett steg vidare. Vårt hållbarhetsarbete 

bygger idag på FNs hållbarhetsprinciper 

People, planet, profit. 

SATSAR PÅ MÄNNISKORNA 

People, människor, betyder relationer 

och det betyder enligt Forbo alla 

relationer, direkta och indirekta, med 

den egna personalen, med under leverantörer 

och deras personal, med 

kunder och alla andra samarbetspartners. 

Forbo har över 3 000 medarbetare 

i 32 länder och satsar mycket 

på utbildning och arbetsmiljö. För 

med arbetarnas säkerhet ska man enligt 

koncernpolicyn på alla arbetsanläggningar 

• Tillhandahålla personlig skyddsutrustning 

• Ha gemensam ledning av anställdas 

hälso- och säkerhetskommittéer 

• Ha arbetstagarrepresentanter i hälsooch 

säkerhetsinspektioner, granskningar 

och olycksundersökningar 

• Ha kontinuerlig träning och utbildning 

inom området säkerhet 

• Ha rapporteringsrutiner av säkerhetsfrågor 

• Ha regelbundna fabriksinspektioner 

• Ha säkerhetsföreskrifter för alla entreprenörer 

och besökare 

Därutöver har man initierat ytterligare 

åtgärder för att främja alla anställdas 

välbefinnande, som 

• Hälsokontroll 

• Program för en hälsosam livsstil 

• Främjande av hälsosam mat 

• Sluta-röka-program 

• Sponsrade träningsaktiviteter 

• Underlättande av sportaktiviteter 

ÄVEN UNDERLEVERAN- 

TÖRERNAS ANSTÄLLDA 

Forbo betonar att engagemanget inte 

begränsar sig till den egna personalen. 

Leverantörer till Forbo finns i 

ett stort antal länder och Forbo vill 

göra vad man kan för att försäkra sig 

om att personalen behandlas väl hos 

samt liga. Forbo har anslutit sig till 

den internationella standarden SA 

8000 för Socialt Ansvar och det förväntar 

man sig också av sina leverantörer. 

Därmed förbinder man sig att 

uppfylla krav på att 

› FORTSÄTTNING på sid 8 


For experts from experts 

Smarta produkter för golv! 

Produkter som gör ditt arbete lättare: helt enkelt ett professionellt varumärke. Casco Floor Expert erbjuder ett 

komplett sortiment med produkter exklusivt framtagna för fackmannen golvläggaren. Det breda sortimentet innehåller 

specialistprodukter anpassade för olika applikationer, allt för att göra arbetet enkelt och för att få bästa konstruktionen. 

Det behövs bara ett enda sortiment och varumärke för att skapa högkvalitativa golv: Casco Floor Expert. 

För mer information: www.casco.se 


› FORTSÄTTNING från sid 6 "Har tagit nästa steg" 

› FORBO SATSAR 

på en rad projekt som 

man sätter etiketten 

CSR på, till exem pel 

på en fotbollsskola 

i Kongo-Brazzaville 

där nioårige Kimunu 

går och där han får 

träna fotboll, testa på 

gym nastik, spela spel 

och läsa läxor. 

• Sysselsättningen är fritt vald 

• Föreningsfrihet och rätt till kollektiva 

förhandlingar finns 

• Arbetet är säkert och hygieniskt 

• Barnarbete inte förekommer 

• Ersättningen ska sammanfalla med 

minst lägsta lagliga ersättning eller 

branschstandard 

• Arbetstiderna inte är för långa 

• Ingen diskriminering praktiseras 

• Regelbunden sysselsättning tillhandahålls 

• Ingen hård eller omänsklig behandling 

förekommer 

• Arbetsgivaren stöder ordentlig utbildning, 

bostäder och sjukvård 

om det behövs 

– Innan ett samarbetsavtal ingås gör 

vi en analys i flera steg och en riskbedömning 

där vi bland annat bedömer 

miljömässiga och sociala risker 

för varje leverantör, försäkrar Ola 

Wiklund. 

Forbo satsar också på andra projekt 

som ska bidra till social hållbarhet, 

som man betecknar som CSRprojekt. 

Ett antal sådana pågår för 

närvarande med fokus på små, lokalt 

initierade sådana. Ett exempel är en 

fotbollsskola i Kongo-Brazzaville som 

drivs av Gothia Cup. Till den kommer 

400 barn för att få träna fotboll, 

testa på gymnastik, spela spel och läsa 

sina läxor. Fotbollsskolan har som 

syfte att överbrygga etniska spänningar 

mellan olika folkgrupper. 

ANSVARSFULLT 

ÄR LÖNSAMT 

– Vi har som sagt arbetat länge med 

den ekologiska hållbarhetsaspekten, 

med produkter och produktion, och 

det fortsätter vi självklart att göra, 

säger Ola. Här är helheten viktig – 

att göra livscykelanalyser och att 

redo visa information i bland annat 

EPDer – så att vi får med klimathänsyn 

i miljöbedömningarna. Många 

bedömningssystem har tyvärr en 

tendens att bortse från det och enbart 

koncentrera sig på kemiskt innehåll. 

Fortsatt arbete pågår hela tiden 

i fabriker och i hela leverantörskedjan 

med att förbättra energiåtgång, avfallshantering, 

råmaterialanvändning 

med mera. Forbo har till exempel en 

policy som säger att den el som används 

ska komma från förnybara 

källor. Stora investeringar har gjorts 

i återvinning i Storbritannien och 

Nederländerna. Med mera, med 

mera. 

Nu är det ju så bra att dessa vällovliga 

satsningar på ekologisk och 

social hållbarhet också är lönsamma 

– bidrar till att skapa hållbara företag. 

Och de kommer knappast att 

bli mindre lönsamma i framtiden. 

– Kraven på både ekologisk och 

social hållbarhet kommer bara att 

öka från beställarsidan, säger Ola 

Wiklund. Det måste företagen svara 

upp mot – för att fortsätta vara hållbart 

lönsamma. Vi uppfyller idag alla 

krav med god marginal men vi kommer 

ändå att fortsätta jobba intensivt 

med miljöinriktad utveckling av 

vår produktion och för bättre arbetsmiljö 

i våra fabriker och hos våra underleverantörer. 

■ 


LUXURY VINYL TILES 

Vi tar inspiration på största allvar. Därför har vi tagit fram en 

helt ny minisite för Tarketts många LVT-kollektioner. 

Upptäck den och se vilka möjligheter er som finns att skapa ett 

eget designgolv. Med de modulära golven i LVT-kollektionerna 

är det enkelt att utforma en personlig miljö där endast fantasin 

sätter gräns för kreativitet och lekfullhet. Let’s play! 

flooristhenewplayground.tarkett.se 


VI ÄLSKAR 

HÅLLBARA GOLV. 

Idag pratas det mycket om hållbarhet världen över. Och det är vi på Forbo glada för. 

Faktum är att hållbarheten ligger i vårt DNA, till exempel var vi först ut i branschen 

med livscykelanalyser redan i början av 90-talet, där miljöarbetet genomsyrar hela 

vår organisation och våra samarbetspartners. Men hållbarhet är så mycket mer. 

Genuint samhällsansvar Forbo vill vara med och aktivt bidra till en bättre framtid 

för fler människor. Fokus ligger på lokalt initierade projekt och partnerskap, där ett 

gott exempel är engagemanget i fotbollsskolan i Kongo-Brazzaville. 

Opartisk miljöinformation I våra ”Environmental Product Declarations” deklarerar 

vi öppet produktens påverkan genom hela sin livscykel. Det betyder att det finns 

kontrollerbar miljöinformation för i stort sett varje Forbo-golv. 

Rätt golv på rätt plats Med marknadens bredaste sortiment erbjuder vi en komplett 

golvlösning, vare sig det är för ett helt sjukhus eller för ett nytt golv hemma i köket. 

Vi erbjuder golv som både håller över tid och minimerar miljöpåverkan. 

Vill du veta mer om våra hållbara golv och vårt genomgående 

hållbarhetsarbete, gå gärna in på www.forbo-flooring.se 


ÅTERVINNING 

HÖGT PRIORITERAT 

› ATT ÖKA VOLYMERNA 

väsentligt i Golvbranschens 

Golvåtervinning 

är fullt möjligt, 

säger Dag Duberg på 

Tarkett. För att göra 

det satsar man nu på 

ett samarbete med 

Ragnsells. 

Tarkett arbetar brett med hållbarhet, med ekologiska, sociala och 

ekono miska aspekter och utgår i tänkandet från cirkulär ekonomi som 

modell. Det som i nuläget har högst prioritet är att öka återvinningen 

– det är det som ger störst samhällsnytta, säger Dag Duberg på Tarkett. 

– När det gäller hållbarhet finns det 

på ett övergripande plan tre stora utmaningar: 

urbaniseringen, en åldrande 

befolkning och begränsade resurser 

som kommer att leda till 

resursbrist, fastslår Dag Duberg, nybliven 

nordisk hållbarhetschef på 

Tarkett. 

Dag har arbetat många år inom 

Tarkett men titeln är ny – och den i 

sig är en markering av att Tarkett tar 

det här med hållbarhet på allvar. 

– Ledningen i Paris satsar verkligen 

på de här frågorna, säger Dag, 

och det känns naturligtvis väldigt 

bra för en hållbarhetschef. 

INOMHUSMILJÖN 

BLIR VIKTIGARE 

Urbaniseringen är ingen nyhet men 

den rullar på och 2050 beräknas 70 

procent av jordens befolkning leva i 

storstäder. Det medför att många 

frågor måste lösas, kring till exempel 

energiförbrukning och återvinning, 

men för den som arbetar med material 

för inomhusmiljöer är det också 

intressant att det medför att vi tillbringar 

en allt större andel av vår tid 

inomhus. Idag är siffran 90 procent 

av tiden och den kommer knappast 

att minska vilket gör att alla hälsoaspekter 

som kan kopplas till inomhusmiljön, 

och till golven, blir av allt 

större intresse. 

GOLV FÖR EN ÅLDRANDE 

BEFOLKNING 

Att vi har en åldrande befolkning är 

också ett faktum. 2050 kommer 34 

procent av befolkningen att vara över 

65 år. Det har en ekonomisk aspekt 

– färre ska försörja fler – men också 

många praktiska: 

– Ja, vi måste göra det vi gör med 

färre människor och det kommer att 

påverka all verksamhet, säger Dag. 

Men det kommer också att behövas 

golv som lindrar eller förhindrar fall- 

› TEXT: 


› BILDER: Från Tarkett 


› FORTSÄTTNING från sid 11 Återvinning högt prioriterat 

› PRODUKTIONS- OCH 

INSTALLATIONSSPILL 

blir granulat som används 

till produktion 

av nya golv. 

olyckor och färgsättning och design 

som underlättar för synsvaga och 

demens sjuka. Vi jobbar mycket med 

sådan produktutveckling. Bland annat 

testar vi en produkt vi kallar Floor 

in motion med detektorer på undersidan 

som känner av om någon ramlat 

på ett äldreboende. 

LEASADE GOLV 

Resursbristen är kanske den största 

utmaningen. År 2050 beräknas vi 

vara nio miljarder människor på planeten 

och redan idag förbrukar vi alldeles 

för mycket av jordens resurser 

för att det ska vara hållbart på sikt. 

Det är här behovet av den ”cirkulära 

ekonomin” och av återvinning kommer 

in. Det vi kastar måste bli råvaror 

igen om resurserna ska räcka – det är 

självklart. Men Dag påminner också 

om ett annat bidrag till lösning av 

problemet: 

– Delning, sharing, säger han. Man 

behöver ju inte ha allting själv som 

man kanske inte använder så ofta. 

Och man behöver heller inte äga sitt 

golv. Man kan hyra det och vi kan 

leverera funktionen en hygienisk och 

välskött yta. Vi byter ut det som behöver 

bytas och har full koll på återvinningen. 

Vi har börjat med det här 

i liten skala – leasingkontrakt på textila 

mattor. 

POTENTIAL ATT 

ÖKA ÅTERVINNINGEN 

Tarkett har putsat mycket på sin 

produktionsprocess ifråga om råvaruoch 

energianvändning, vattenförbrukning 

med mera, och på produkterna 

ifråga om kemiskt innehåll, emissioner 

och så vidare. Man arbetar med 

Cradle to Cradle och EPEA* samt 

med World Class Manufacturing och 

informerar om produkterna enligt 

snart sagt samt liga miljömärkningssystem. 

Men vad som nu är allra viktigast 

att satsa på är återvinning. 

– Det är där vi kan göra störst 

nytta, säger Dag. 

Systemet Golvbranschens Golvåter 

vinning för installationsspill av 

plastgolv, som Tarkett administrerar 

men som är ett gemensamt projekt 

för Golvbranschen, skulle kunna öka 

volymerna väsentligt. 

– Vi har räknat fram att det finns 

potential att tredubbla, säger Dag, 

och Golvbranschen kommer att göra 

informationsinsatser till auktoriserade 

golvföretag. Men problemet 

handlar nog mer om hur byggena är 

organiserade. Vi får idag in mer spill 

från mindre än från större byggen. 

De större har speciella återvinningsentreprenörer 

och vår golvåtervinning 

passar inte riktigt in i deras system. 

NYTT SAMARBETE 

MED RAGNSELLS 

Nu har Tarkett påbörjat ett samarbete 

med Ragnsells, som startade på 

test för någon månad sedan. Det här 

projektet kan ge möjlighet att samla 

in betydligt större volymer än tidigare. 

Förhoppningen är att det efter att ha 

kommit igång ska kunna inordnas i 

Golvbranschens Golvåtervinning. 

– Sedan är det ju så att huvuddelen 

av installationsspillet vi får in 

kommer från våra egna produkter, 

fortsätter Dag. Men vi tar ju gärna 

hand om spill från andra tillverkare 

också. Och när det gäller återvinning 

kan man också hitta samarbeten 

mellan helt olika branscher. 

Ett exempel på det är när Tarkett 

i Nederländerna använder avskild 

kalk från vattenreningsverk i 

baksidor på textilplattor. Ett annat 

när Tarkett i Brasilien använder plastspill 

i sina golv från en närbelägen 

fabrik som gör medicinförpackningar. 

– Fast i sådana fall måste man 

vara uppmärksam på att man inte får 

in icke önskvärda mjukgörare, säger 

Dag, och samma problem blir det alltid 

när man försöker skapa system för 

att återvinna gamla golv. Men för att 

få ett hållbart samhälle där återvinning 

fungerar långsiktigt måste vi 

nog accep tera att det finns rester av 

vad gamla produkter innehöll i de 

nya och se att det i väldigt många 

sammanhang inte innebär några risker. 

Annars kommer vi aldrig att 

kunna återvinna produkter som har 

så lång livstid som 20 år eller mer, 

och det gäller inte bara golv utan alla 

produkter. 

När det gäller återvinning av 

gamla golv är Tarkett med i ett projekt 

tillsammans med Chalmers Tekniska 

Högskola där man undersöker 

möjligheten till återvinning av byggavfall 

generellt. Dessutom i ett 

Vinnova-projekt som syftar till att 

etablera en återvinningsanläggning 

för PVC i Sverige. 

"VÄLDIGT FOKUS 

PÅ ARBETSMILJÖ" 

Social hållbarhet, eller CSR som Dag 

säger, arbetar man naturligtvis också 

med på Tarkett: 

– Vi försöker få våra underleverantörer 

att committa sig till UN Global 

Compact och följa de ”tio budorden” 

för ansvarsfullt företagande med krav 

på bland annat arbetsförhållanden 

och arbetsmiljö. Nu kommer 72 procent 

av våra råvaror från företag som 

är anslutna, förra året var det 59. 

Tarkett har totalt hela 12 000 

anställda så omhändertagandet av 

den egna personalen är också en stor 

del av arbetet med social hållbarhet. 

– Vi har ett väldigt fokus på arbetsmiljö. 

Vi arbetar enligt World 

Class Manufacturing och utanför alla 

fabriker finns en skylt där vi talar om 

hur länge det gått sedan vi senast 

hade en arbetsskada. Vi satsar också 

mycket på utbildning, delvis genom 

e-learning. Och på jämställdhet. Vi 

försöker bland annat aktivt öka andelen 

kvinnor i ledande positioner, 

avslutar Dag. ■ 

* 

Environmental Protection & 

Encourage ment Agency 


NYHET 

2016 

Det är en Sensation! 

Enda golvet med 

garanti mot vatten 

Pergos nya kollektion Sensation är inget mindre än en revolution. En 

unik, djupare struktur ger en känsla som överträffar allt du känner 

igen från andra laminatgolv. AquaSafe teknologin gör de nya golven 

vattentåliga och utmärkta för kök och andra våta utrymmen. 

Våra laminatgolv produceras effektivt och hållbart. Pergo var den första 

golvtillverkaren som tilldelades miljömärket Svanen. 


MYCKET FOLK 

OCH NYA 

PRODUKTER 

Bra tryck i montrarna, tyckte utställarna på 

den stora Nordbyggmässan. Och en hel del 

affärer! 

› TEXT: 

Thomas Åkerblad 

› FOTO: 

Thomas Åkerblad, 

Nordbygg-mässan 

samt respektive 

leverantörer 

› HANZ ECKHARDT 

(TILL VÄNSTER) OCH 

PETER CARLSSON, båda 

från Forbo, står redo 

att ge råd om hållbara 

golv till besökarna. 

Runt 900 utställare från 30 länder 

fanns på plats på Stockholmsmässan 

under Nordbygg 2016, 5 – 8 april. 

Mässan äger rum vartannat år och 

är norra Europas största mötesplats 

för bygg-, VVS- och fastighetsbranschen, 

fullbokad sedan länge. 

– Vi fick till och med säga nej till 

ett hundratal intresserade utställare, 

berättar Peter Söderberg, projektchef 

för Nordbygg. 

Drygt 48 000 besökare strömmade 

förbi under mässans fyra dagar. 

Något färre än för två år sedan, men 

enligt utställarna var kvaliteten högre 

på besökarna. 

De officiella ledorden för mässsan 

var digitalisering, samverkan, ny 

arkitektur och nya material samt 

energieffektiviseringar. För golvbran- 


schen var det mest fråga om leverantörer 

av redskap, spackel, lim och våtrumstillbehör. 

Enbart en tillverkare 

av golvbeläggningar fanns på plats, 

nämligen Forbo. Det tycks som om 

golvbranschen efterhand har gjort 

en egen uppdelning så att leverantörerna 

av ytmaterial samlas på Möbelmässan 

medan de mera tekniska produkterna 

– främst för undergolv – 

samlas på Nordbygg. På 1980-talet 

var Nordbygg den stora mässan för 

golvbranschen med alla betydande 

leverantörer på plats, men utbudet 

har successivt tunnats ut under åren. 

INTERNATIONELLA INSLAG 

En tydlig tendens från de senaste upplagorna 

av Nordbygg är att de internationella 

inslagen ökar år från år. 

– Vi har uppfattat ett väldigt stort 

intresse från till exempel de baltiska 

länderna och Polen, säger Peter Söderberg. 

De ser Nordbygg som en inkörsport 

till den nordeuropeiska 

marknaden. Här träffar de såväl slutkund 

som distributörer och grossister 

för vidare samarbeten. 

HÅLL KOLL PÅ FUKTEN 

En ny lösning för att bestämma RF i 

betongbjälklag visades med fuktmätaren 

HMBox, som i Sverige marknadsförs 

av Englundgruppen. Produkten 

tillverkas av det österrik iska företaget 

Floorprotector GmbH. 

Varje enhet monteras direkt mot 

underlaget med hjälp av ett speciallim 

för att täta anslutningsytan helt 

och hållet och det behövs därför 

inget borrat hål för att utföra mätningen. 

Enheten mäter de emissioner 

som kommer från betongen och 

det är enligt tillverkaren möjligt att 

med stor säkerhet fastställa när aktuella 

ytor har uppnått rätt RF-värde 

och därmed är klara för golvläggning. 

Data läses av kontinuerligt och 

skickas var tolfte timme till en central 

server. Aktuella data kan avläsas 

av användaren med hjälp av en speciell 

app eller direkt på arbetsplatsen 

via smartphone och bluetooth. 

Det är vidare möjligt att på ett 

tidigt stadium, med hjälp av registrerade 

data, beräkna när det aktuella 

underlaget är klart för läggning. 

– Det behövs bara en enhet per 

300 kvadratmeter golvyta, säger 

Tomas Nilsson, Englundgruppen. 

› OVAN: 

FULLT TRYCK i mässgångarna 

under Nordbyggmässan. 


› TVÅ RÖDA FUKTMÄTARE, HMBox, som kontinuerligt skickar sina mätvärden till en server. Det ger en enkel överblick 

över betongplattans uttorkning och ger besked om när golvet är beläggningsbart. 

› DET NYA MONTAGESTÖDET Nordsjön från 

Purus. I montagestödet sitter den nya 

golvbrunnen S-serie Oden. 

Den är stöldskyddad med en invändig 

spårningsenhet som dels larmar 

om enheten flyttas från sin mätplats 

och som med hjälp av GPS dessutom 

visar var enheten befinner sig. 

NY SLIPMASKIN 

Hos tyska Pallmann kunde man se 

och testa den nya golvslipmaskinen 

Spider som är försedd med tre slipskivor 

monterade på ett roterande 

fäste. Konstruktionen innebär att 

maskinen klarar av ojämna under lag 

på ett bättre sätt. En Pallmannnyhet 

i montern var också Lenny Hamrén, 

från 1 maj anställd som säljare. Lenny 

har tidigare drivit företaget Gripsholms 

Golv och har många års erfarenhet 

av att jobba med trägolv. 

› LARS LINDQVIST, Bostik, ser nöjd ut framför säckarna med de nyformulerade produkterna Super Flow och Fiber Maxi. 

NYA GOLVBRUNNAR 

OCH NYATT HJÄLPMEDEL 

För att undvika snedmonterade golvbrunnar 

presenterade Purus på mässsan 

Nordsjön, som är ett montagestöd 

som säkerställer en stabil 

in fäst ning av brunnen i betongbjälklaget. 

Montagestödet gör det enkelt 

att justera brunnen stegvis i höjdled 

och ser till att brunnen säkerställs i 

vågrätt läge. Det är tillverkat i ABSplast, 

vilket ger bra hållfasthet även 

vid låga temperaturer och det passar 

Purus plastbrunnar med sildimension 

Ø150 millimeter. 

På mässan visade även Purus en 

ny serie med golvbrunnar för den 

svenska marknaden, S-serien. Brunnnarna 

har klämring i rostfritt stål och 

mycket lågt säte som båda underlättar 

montering av kraftiga plastmat- 


› SANDRA BORGLIN, plattsättare och snickare, 

visade i Purus monter hur man hanterar 

brunnar, rännor med mera på bästa sätt. 

› VÄGGBRUNN från Geberit. Ett nytt, spännande koncept som nu är under testning för svenska våtrumsgodkännanden. 

tor och tjocka tätskikt. 

Tekniken med klämring i rostfritt 

stål baseras på erfarenheter från 

Purus industrirännor och designbrunnsserien 

Purus Line. Klämringen 

monteras i brunnen med sex skruvar, 

vilket ger en flexibel och säker 

montering. Golvbrunnarna i S-serien 

är tillverkade i PP-plast och i serien 

ingår följande tre golvbrunnar: S-serie 

Mini Max, S-serie Oden och S-serie 

Brage. 

Minimax har en låg inbyggnadshöjd, 

endast 59 milli meter. Oden 

och Brage kan förses med NOOD 

vattenlås, som förhind rar lukt till 

följd av uttorkat vattenlås, samt rostfri 

sil för plastmatta som tillbehör. 

I Purus monter fanns även plattsättaren 

och snickaren Sandra Borglin 

på plats under hela mässan. Sandra 

är 33 år och driver eget företag inom 

plattsättning och snickeri sedan tre 

år tillbaka. 

– Sandra, hur ser du på din medverkan 

i montern? 

– Eftersom jag arbetar med den 

här typen av produkter dagligen så 

har jag en bra bild av hur de kommer 

att fungera i verkligheten. Jag 

har mångårig erfarenhet inom området 

och delar mer än gärna med 

mig av mina tips kring montering, 

säger Sandra. 

Och nog var detta ett populärt 

inslag i montern. Sandra var ständigt 

omgiven av besökare som ville ha svar 

på sina frågor om produkterna och 

deras hantering. Bara att konstatera 

– en tjej i blåställ slår klart en säljare 

med slips och kavaj när det gäller 

trovärdighet. Även i en så konservativ 

bransch som byggbranschen. 

BRUNNAR PÅ NYTT SÄTT 

Väggbrunnar för våtrum var en nyhet 

hos schweiziska Geberit. En produkttyp 

som är vanlig utomlands 

men som hittills inte funnits i Sverige. 

Den är integrerad i väggen bakom 

duschen och medger en helt ren design 

utan skarvar i golvet. Lösningen 

gör det möjligt att lägga stora golvplattor 

i hela badrummet – även i 

duschområdet. Enligt Geberit arbetar 

man nu hårt för att få nödvändiga 

svenska godkännanden och de första 

ska snart vara på väg. 

NYA FORMULERINGAR 

Hos Bostik flaggade man stort för 

flyt spacklet 1025 Super Flow och 

fallspacklet 1055 Fiber Maxi som 

båda är omformulerade. Super Flow 

har extremt lång bearbetningstid (45 

minuter) och bra sammanflytningsförmåga. 

Fiber Maxi har en kort 

torktid och går att belägga med plastmatta 

efter sex timmar. 

VAD ÄR PVC-FRITT? 

– Det blev mycket miljödiskussioner 

i montern under de här dagarna, säger 

Peter Carlsson, Forbo. Frågor 

som: Vad är PVC-fritt? Giftfri förskola? 

Kan vi dämpa ljuden? Entréer? 

Det är teman som väcker anklang. 

Just förskolor har det varit mycket 

frågor om. Där har vi en hel del bra 

lösningar med Coral entrémattor och 

Flotex flockade textilgolv som är tuffa 

och ger en bra akustik i lokalerna. ■ 

› PRAKTISKT REDSKAP från tyska Döllken för att skapa ett rätvinkligt hörn på 

en folierad golvprofil utan att behöva geringssåga. Framför verktyget syns 

en provbit som skurits igenom på baksidan (2 x 45 grader) men framsidan 

är hel. Bara att sätta dit utan efterbehandling. 

› EN AV FINALISTERNA i Nordbyggs tävling om guldmedalj för årets bästa 

produktnyhet var dessa hörselkåpor från 3M. Modellen heter 3M Peltor 

WS Lite Com och stänger ute bullret samtidigt som den medger en smidig 

kommunikation med kollegorna via kommradio. Vann gjorde dock Klimatfabriken 

med en ny typ av värmefläkt. 


"DET KRÄVS NOG LITE 

ANAMMA" 

När Camilla Lagerqvist började arbeta som golvläggare fanns det 

bara två andra kvinnliga golvläggare i hela landet. 17 år senare är 

golv läggare fortfarande ett av Sveriges mest mansdominerade yrken. 

– Med alla tunga lyft är det ett yrke som avskräcker många tjejer, 

men jag har aldrig ångrat mitt yrkesval, säger Camilla Lagerqvist. 

› TEXT OCH FOTO: 

Pierre Eklund 

Camilla Lagerqvist rättar till sina 

hängslen och sätter sig på huk i det 

lilla badrummet. Med sin erfarna 

blick inspekterar hon det nylagda 

golvet och stryker med handen över 

det. Hon är nöjd med resultatet: 

– Det bästa med mitt jobb är när jag 

börjar se resultatet och känner att 

det här blev bra. Då vet jag att även 

kunden kommer bli nöjd med mitt 

jobb. 

"HAR ALLTID UPPLEVT 

KVINNOR SOM VÄLKOMNA" 

Det har gått 17 år, halva Camillas liv, 

sedan hon började arbeta som golvläggare. 

Förutom en kvinnlig golvläggare 

i Malmö och en i Stockholm 

fanns det då bara män i branschen. 

Så ser det inte ut 2016. Alltfler kvinnor 

har sökt sig till yrket och Camilla 

har numera två kvinnliga kollegor 

på Hagbloms Golv i Kalmar, där hon 

arbetar. Kvinnor utgör dock fortfarande 

en minoritet. Statistiska Centralbyrån, 

SCB, tar kontinuerligt fram 

statistik över yrken på den svenska 

arbetsmarknaden. Den senaste sammanställningen 

från 2012 visar att 

99 procent av alla Sveriges golvläggare 

är män. 

– Min uppfattning är att det inte 

har så mycket med branschen att 

göra, utan mer med kvinnors intresse 

och syn på arbete. Jag har alltid upplevt 

att kvinnor är välkomna, men 

det är få som vill välja yrket. Många 

tjejer som gillar praktiskt arbete väljer 

yrken som är kvinnodominerade, 

som exempelvis hårfrisörska. De tjejer 

som söker sig hit är mer grabbiga 

och drar sig inte för att ta i. Det 

krävs nog lite jävlaranamma för att 

klara av yrket, säger Camilla. 

"FÖR ARBETSGIVAREN VAR 

DET INGA KONSTIGHETER" 

Att hon valde att bli just golvläggare 

var något av en slump. När det var 

dags för henne att söka en utbildning 

till gymnasiet tänkte hon först 

bli lastbilschaufför och köra kranbil i 

skogen, precis som sin far. Camillas 

far tyckte dock inte att det var ett 

jobb som passade henne. 

– I ren trots kryssade jag för golvläggare 

som var ett annat hårt och 

mansdominerat yrke. Kompisarna 

blev inte särskilt förvånade då jag alltid 

har varit något av en pojkflicka, 

men mina föräldrar var inte övertygade. 

De trodde att jag skulle ångra 

mig och välja något annat. 

Yrkesvalet möttes av en del uppmärksamhet 

i lokal media och i 

branschen, men reaktionerna var idel 

positiva. Den treåriga skolundervisningen 

varvades med praktik varannan 

vecka på Hagbloms Golv i 

Kalmar. Företaget är en del av Hagblomgruppen 

som under en längre 

tid har haft kvinnliga målare i sin 

verksamhet. 

– För arbetsgivaren var det inga 

konstigheter att jag var tjej. Ute på 

byggen var det kanske en del gubbar 

som tittade lite konstigt i början, men 

när jag skojade med dem smälte de 

snabbt. Jag har läst att det förekommer 

trakasserier och annat bland 

hantverksyrken, men jag har aldrig 

varit utsatt eller känt att andra inte 

anser att jag klarar av mitt yrke för 

att jag är tjej. 

INGA NEGATIVA KOMMEN- 

TARER FRÅN KUNDER 

Camilla har inte heller hört några 

negativa kommentarer från kunder, 

och upplever att allt färre reagerar på 

att det är en kvinna och inte en man 

som kommer hem och ska lägga 

deras golv. 

Även om inte Camilla kände 

någon press från omgivningen ville 

hon i början bevisa för sig själv och 

andra att hon klarade allt som kollegorna 

gjorde. Hon minns ett tillfälle 

när hon var ute på ett jobb med andra 

hantverkare och skulle bära in material 

i en byggnad. 

– Gubbarna tog två spann lim 

och gick. Jag gör väl likadant, tänkte 

jag, men det var fruktansvärt tungt. 

Jag tvingade mig själv att inte ställa 

ner spannen förrän jag kom fram till 

dörren. Då såg det ut som att jag 

satte ner dem för att öppna dörren. 

Jag ville inte att någon skulle bära åt 

mig, utan att alla skulle se att jag var 

här på samma villkor som de, berättar 

Camilla. 

"SKÖNT ATT TRÄNA" 

Första tiden som golvläggare blev en 

tuff omställning. Hennes kropp var 

så trött att hon somnade på bussen 

in till jobbet, och även sov på bussen 

hem från jobbet. När hon kom hem 

vilade hon en stund och på kvällen 


JÄVLAR- 

"Om jag fick chansen att välja yrke 

igen skulle jag välja golvläggare. 

Jag kan verkligen rekommendera 

yrket till andra tjejer." 

gick hon och lade sig vid klockan 

åtta. 

– Det tog lite tid innan kroppen 

blev van vid den fysiska ansträngningen. 

De flesta fastigheter har 

ingen hiss så det tar på krafterna att 

bära upp fem till tio säckar på 20 

kilo vardera till ett badrum på andra 

eller tredje våningen. Speciellt då jag 

var ganska klen som ny. 

Till en början styrketränade Camilla 

mycket, men hon upptäckte snart att 

det bara bröt ner kroppen ännu mer 

efter en hård arbetsdag. För att bygga 

upp kroppen och undvika förslitningsskador 

har hon istället satsat på 

konditionsträning som cykling och 

löpning. 

– Jag cyklar eller springer ett par 

mil i veckan, och kör lite styrketräning 

i ett gym som jag och sambon 

Janne har i källaren. Han jobbar också 

på Hagbloms Golv. Det låter lite 

konstigt, men även efter en hård 

arbets dag är det skönt att träna. 

VIKTIGT ATT LYFTA 

OCH BÄRA RÄTT 

På golvet står en säck med 20 kilo rotavjämning. 

Camilla böjer på knäna 

› CAMILLA LAGERQVIST 

har varit golvläggare 

i 17 år och arbetar på 

Hagbloms Golv i Kalmar. 


› FORTSÄTTNING från sid 19 "Det krävs nog lite jävlaranamma" 

för att lyfta upp den. Som ung och 

ny i yrket tänkte hon inte på hur 

hon lyfte, men efter ett diskbråck 

2010 har hon lärt sig hur viktigt det 

är att lyfta och bära på rätt sätt. Med 

säcken på axeln går hon ut i trapphuset 

och ner till en lägenhet på 

våningen under. 

– När jag bär två säckar är det 

totalt 40 kilo. Slipmaskinen väger 70, 

men går att plocka isär i två delar. 

Sen har vi badrumsmattan. På lagret 

väger en rulle 140 kilo och även om 

mattan kapas innan jag åker ut på 

jobb kan den vara tung om det är ett 

stort rum som ska få nytt golv, förklarar 

Camilla när hon har ställt ner 

säcken. 

"KAN VERKLIGEN 

REKOMMENDERA YRKET" 

Camilla ser inte de tunga lyften som 

ett problem utan berättar istället om 

fördelarna med yrket. Med sin erfarenhet 

har hon stor frihet och kan 

lägga upp sina jobb själv. Dessutom 

är arbetsuppgifterna varierande. Förutom 

att montera golv- och väggmatta 

i badrum och andra rum slipar, 

lackerar och oljar hon trägolv. Hon 

lägger parkett-, linoleum- och plastgolv. 

– Ena dagen är det kök, andra 

dagen badrum. Jag är inte så mycket 

för stora okomplicerade golvytor 

utan tycker jobbet är som bäst när det 

är små vinklar och vrår med mycket 

pyssel och tålamod. Det är extra roligt 

när det är en svår utmaning och 

du får allt tipptopp. Jag är en fixarfrasse, 

säger hon och börjar mäta badrumsväggen. 

Hon konstaterar snabbt att den 

inte är rak, vilket försvårar arbetet 

med att sätta väggmattan. Camilla 

skrattar. Hon har fått en ny utmaning. 

– Om jag fick chansen att välja 

yrke igen skulle jag välja golvläggare. 

Jag kan verkligen rekommendera yrket 

till andra tjejer, men det funkar 

inte att tjata på dem eller ge förtur. 

Ska det bli bra krävs det att de i 

grunden har ett intresse för hantverket, 

anser Camilla. ■ 

› CAMILLA HAR LÄRT SIG att lyfta och bära på rätt sätt. Hon ser inte de tunga lyften som 

ett problem utan ser istället stora fördelar med yrket. 


SÅ MÄTER SP 

EMISSIONER 

› OVAN: 

LARS ROSELL med 

den lilla provkammaren 

FLEC på ett golvprov 

i laboratoriet. 

Vid SP i Borås finns avancerad utrustning och kvalificerad personal för mätning av 

emissioner från bland annat golv. Vi får en presentation av laboratorierna och ett 

samtal med Lars Rosell, Maria Rådemar och Ulrika Johansson. Här finns djup och 

bred erfarenhet av hur man mäter emissioner från enskilda golvprodukter och från 

hela golv konstruktioner i drift. 

Luften som vi andas in får inte vara 

skadlig, den får inte ha farliga halter 

av giftiga gaser och vi vill inte ha luft 

med dålig lukt. För hälsa och trivsel 

ska luften vara ren. Därför får inte inredningsmaterial 

som möbler, vägg ar 

och golv skicka ut ämnen i farlig 

mängd till inomhusluften. Det vetenskapliga 

ordet för att skicka ut är att 

emittera och det är emissionerna från 

bland annat golv som vi behöver ha 

kontroll över. 

EMISSIONER FÖRR OCH NU 

Själva materialet i golvbeläggningar 

emitterar mer eller mindre mängder 

av flyktiga ämnen till luften. Sten och 

keramik har låg emission, men från 

trä, linoleum, plast, gummi och textil- 

› TEXT OCH FOTO: 

Magnus Rönnmark 


› FORTSÄTTNING 

från sid 21 

Så mäter SP 

emissioner 

› PROVKAMMARE 

för emissionsmätning 

från större golvprover. 

golv avgår diverse gaser till omgivningen. 

Hela golvkonstruktionen 

med spackel, lim och golvbeläggning 

kan avge ämnen till luften. På 

1980- talet, innan vi var riktigt medvetna 

om problemen med emissioner, 

hade ofta nya golv en ganska 

påtaglig lukt av ”nya golv” vilket man 

naivt tyckte var ganska fint. På den 

tiden skulle en ny bil ha nybilslukt, 

vilket för begagnade bilar kunde kompletteras 

med en nybilsspray. Från 

golv kunde det på 1980-talet komma 

många hundra gånger större emissioner 

än vad vi accepterar i dag. Användning 

av lösningsmedel var omfattande 

och kontrollen av formaldehyd från 

lack och lim var inte så effektiv. 

Sedan dess har samhället ställt 

skarpare krav på låga emissioner. 

Kemisternas analysmetoder har utvecklats 

så att man kan påvisa mycket 

låga emissioner. Golvindustrin har 

utvecklat material och produkter med 

mycket låg emissionsnivå. Det var 

inte bättre förr. 

PRINCIPEN FÖR MÄTNING 

AV EMISSIONER 

Det gäller att mäta mängden oönskade 

gaser i luften. Mängderna är inte 

stora, ofta i storleksordningen några 

miljondels gram per kubikmeter luft. 

Eftersom en kubikmeter luft väger 

ungefär ett kilo talar vi alltså om 

miljarddelar som ska påvisas. Som så 

ofta är principen för mätning enkel. 

Det är genomförandet och nog grannheten 

som ställer stora krav. Golvytan 

som ska provas placeras i en 

sluten kammare. Den kammaren 

ska motsvara ett vanligt rum. Därför 

låter man luft passera, så att man får 

en kontrollerad luftväxling. I stillastående 

luft skulle man få orimliga 

halter av emitterade gaser i luften, 

vilket inte skulle likna verkligheten. 

Så låter man provet ligga i kammaren 

och analyserar luften efter 

olika lång tid. Man kan prova efter 

tre dygn för att få en uppfattning om 

emission från nylagt golv. Eller vanligare 

efter fyra veckor, då man räknar 

med att läget stabiliserat sig. I ett 

fåtal fall får provet ligga i ett halvår, 

så att man ser hur långtidseffekten 

blir. Det är kanske inte så dumt när 

man ska bedöma produkter med 

brukstid på över 40 år. 

Provet på luft med emissioner 

får man genom att suga en bestämd 

volym av luft genom ett adsorbentrör, 

där de emitterade ämnena fångas 

upp. Där samlas alltså emissionerna 

från en given mängd luft fångade i 

ett litet rör, och väntar bara på att 

man ska bestämma hur mycket som 

"Det fina med FLEC 

är att metoden kan 

användas på färdiga, 

ofta gamla golv, i 

vilket hus som helst." 

emitteras och vilka ämnen det gäller. 

Nu kommer analystekniken in i 

bilden. Adsorbentröret hettas upp, 

så att ämnena släpps ut och kan blåsas 

in i en gaskromatograf. I den finns 

ett långt rör fyllt med material som 

fördröjer passagen av ämnen som 

strömmar igenom. Fördröjningen är 

olika och typisk för olika kemikalier. 

Det betyder att detektorn som känner 

när något kommer ut ur kromatografen 

kan registrera vilka ämnen 

och vilken mängd av dem som finns 

i provet. För att säkrare bestämma 

vilka ämnen som finns går gasströmmen 

vidare till en masspektrograf, 

där varje ämne som ingår i emissionerna 

kan bestämmas. 

På så vis får man fram en lista på emitterade 

ämnen och i vilken mängd de 

avgått från provgolvet. Detta är provningsresultatet 

som sedan presente- 


as enligt de olika system som myndigheter, 

företag och organisationer 

kräver. 

Sammanfattningsvis kan man 

med ett mycket litet golv i ett mycket 

litet rum efterlikna och sedan beskriva 

hur ett golv kan påverka luften i 

verklig inomhusmiljö. SP är en av de 

få laboratorieorganisationer i Sverige 

som kan genomföra och dokumentera 

en sådan emissionsprovning av 

golv. 

MÄTNING I LABORATORIET 

OCH I FÄLT 

Oftast gäller emissionsprovningarna 

produktprover som skickas till SP 

och som kan hanteras i laboratoriets 

olika provkammare. Det finns olika 

provkammare för skiftande form av 

produkter. Vissa produkter kan testas 

i mindre kammare. Andra kräver 

plats i de stora testkamrarna, men 

det finns en speciellt utformad provkammare 

FLEC (Field and Laboratory 

Emission Chamber) som placeras 

på golvet, som en ostkupa. FLEC 

har utvecklats i de nordiska länderna 

men är en internationellt accepterad 

provutrustning. 

Det fina med FLEC är att metoden 

kan användas på färdiga, ofta 

gamla golv, i vilket hus som helst. 

Det händer att man får problem med 

emissioner eller tror att det är emissioner 

som man har problem med. 

Då kan SP rycka ut med FLEC och 

på plats ta prov på luften i FLEC och 

sedan i laboratoriet analysera vad som 

emitterats från golvet. Lars Rosell berättar 

om hur SP kan hjälpa till med 

sjuka hus problem och med FLEC 

få kunskap om vad som händer med 

golven. 

RAPPORTERING, PRODUKT- 

KRAV, CERTIFIERING 

Med analysdata på hand från fältet 

eller laboratoriet kan resultaten presenteras 

enligt olika standarder och 

normer som gäller i Sverige och i 

andra länders regelverk. För att få 

sälja golv i EU ska produkterna vara 

CE-märkta och för detta fordras 

bland annat låga emissioner av formaldehyd. 

Några länder, som Tyskland, 

Frankrike och Belgien, har därutöver 

lagkrav på bredare emissions - 

tester och gränsvärden. Ett förslag 

finns från Kemikalieinspektionen om 

liknande regler i Sverige. 

I Finland har man länge haft en 

frivillig emissionsklassning med krav 

på låg emission av formaldehyd. I 

Norge kräver marknaden ofta att 

produkter ska uppfylla kraven i ett 

miljöcertifieringssystem som kallas 

BREEAM Norway. Enligt det systemet 

krävs att golvet bedöms efter 

längre tid än i vissa andra kravprofiler. 

Mätning och rapportering anpassad 

till olika certifieringar är något 

som SP kan göra för golvbranschen. 

Det krävs att allt är utfört av ett officiellt 

godkänt institut, som SP, för 

att provningsresultatet ska accepteras 

på marknaden. 

Bakom CE-märkningen, bakom 

byggvarudeklarationerna, bakom certifikat 

och miljömärkningar i golvbranschen 

ligger ofta ett uppdrag till 

SP om emissionsmätningar hos SP i 

Borås. Här finns en vetenskaplig 

miljö som golvbranschens aktörer 

kan ha nytta av i provning och produktutveckling 

för golv med låga 

emissioner till inomhusluften. ■ 

› MARIA RÅDEMAR 

vid analyslinjen med 

desorbtionsenhet, 

gaskromatograf och 

masspektrometer. 


ÅF-RAPPORT: 

MILJÖSTÄMPLAR KAN 

MOTVERKA SITT SYFTE 

Konsultföretaget ÅF har granskat hur miljöbedömningar görs inom byggmaterialbranschen. 

En slutsats i deras rapport är att bedömningsföretagen har ett för snävt fokus. Det leder till 

att miljövinsten krymper och i vissa fall riskerar till och med miljö belastningen att öka. 

› RAPPORTEN FINNS 

att ladda ner på 

https://www. 

golvbranschen.se/ 

media/3755066/ 

rapport-relevantamiljokrav-vidupphandling-avgolv-2016.pdf 

När myndigheter, kommuner och 

andra offentliga aktörer köper in 

bygg material är godkända miljökrav 

av stor betydelse. De som utfärdar 

sådana godkännanden för byggprodukter 

är bedömningsföretagen Sunda 

Hus i Linköping, Byggvarubedömningen 

och BASTA. Genom en godkändstämpel 

kan den upphandlande myndigheten 

visa för politiker och andra 

ansvariga att man uppfyllt företagens 

krav och tagit miljöansvar. 

Konsultföretaget ÅF har genomfört 

en granskning av bedömningsföretagens 

arbete som visar att de har 

ett alldeles för snävt fokus. I ÅFs 

rapport framgår att miljöbedömningsföretagen 

bara bedömer företagens 

tillverkning och materialet i produkterna, 

medan installationsfasen, 

drift och underhåll samt återvinning 

knappt alls ingår i miljöbedömningen. 

För golvbranschen blir detta särskilt 

missvisande eftersom golvets 

egen skaper vid brukandet är av 

största betydelse. Golv behöver städas 

och underhållas hela tiden. För 

ett golv är åtta procent av kostnaden 

inköp, medan 92 procent är underhåll. 

– Den miljöbedömning som 

sker idag kan jämföras med om vi 

skulle miljöklassa bilar efter hur de 

tillverkas och strunta i deras bränsleförbrukning, 

säger Sten-Åke Barr 

som skrivit ÅFs rapport. 

En konsekvens blir att miljöstämplarna 

i vissa fall får motsatt 

effekt. Tillverkare som agerar ansvarsfullt 

ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv, 

riskerar att missgynnas i 

bedömningarna. 

– Det är olyckligt när företagen 

motarbetas i sin utveckling på miljöområdet 

och för ökad hållbarhet. Vi 

borde istället uppmuntra detta, säger 

Johan Aspelin, vd för Golvbranschen, 

GBR. 

Ekonomiskt innebär den alltför 

snäva bedömningen också att skattepengar 

går till en stämpel som inte 

alls behöver vara det bästa för miljön. 

En viktig slutsats i rapporten är därför 

att kommuner och landsting vid 

upphandlingar måste bredda sina 

krav inom hållbarhetsområdet. 

NEDANSTÅENDE DEBATTARTIKEL publicerades i Svenska Dagbladet 11 april. Vi återger den här i sin helhet. 

"MILJÖSTÄMPLARNA KAN SKADA MILJÖN" 

Miljöstämplarna, såsom de fungerar i dag, ger ytterst svaga incitament 

för tillverkarna i bygg materialbranschen att förbättra sina produkter. 

I vissa fall kan stämplarna även leda till ökad miljöbelastning, 

skriver Sten Åke Barr och Markus Olofsgård, ÅF, samt Johan 

Aspelin, Golvbranschen. 

Som konsument vill man självklart 

veta hur varor och produkter påverkar 

miljön och om de kan anses bra ur ett 

hållbarhetsperspektiv. När företag vill 

sälja produkter är därför kunskap om 

deras miljöeffekter av största vikt. 

För byggbranschen i Sverige finns 

idag tre stora miljöbedömningsföretag. 

De heter Sunda Hus i Linköping AB, 

Byggvaru bedömningen och Basta. 

Dessa arbetar med att bedöma olika 

byggprodukter och materialens innehåll. 

Deras bedömning är helt avgörande 

för tillverkarna eftersom en godkänd 

stämpel ofta är ett krav vid inköp. 

Särskilt gäller detta när kommuner eller 

andra myndigheter köper in produkter 

genom offentlig upphandling. Med en 

godkänd stämpel visar den upphandlande 

myndigheten för politiker och 

andra ansvariga att inköpet uppfyller 

miljö kraven. 

I en ny rapport har konsultföretaget 

ÅF granskat hur dessa miljö bedömningar 

görs. En slutsats i rapporten är 

att bedömningsföretagen har ett alldeles 

för snävt fokus. Det leder till att 

miljövinsten krymper och i vissa fall 

kan det även leda till ökad miljöbelastning. 

I ÅFs rapport framgår att miljöbedömnings 

företagen i princip endast 

bedömer vilken typ av material det är 

i produkterna, medan installationsfasen, 

drift och underhåll samt återvinning 

inte alls eller i väldigt begränsad 

omfattning ingår i miljöbedömningen. 

Om hållbarhetsarbetet ska 

handla om produkternas hela livscykel 

och det väsentliga är deras totala miljöeffekt 

så blir avgränsning till tillverkningsfasen 

en grov förenkling. 

För golvbranschen blir detta särskilt 

missvisande eftersom golvets miljöpåverkan 

vid bruk andet är av allra 

störst betydelse. Golv behöver städas 

och under hållas hela tiden. Påverkan 

på miljön är alltså i hög grad beroende 

av andra faktorer än ett mate rials innehåll 

och därför leder ett ensidigt fokus 

på just detta till att träffbilden hamnar 

bredvid målet. 

Den miljöbedömning som idag 

görs av bedömningsföretagen kan 

jämföras med att miljöklassa bilar efter 

hur de tillverkas och strunta i deras 

bränsle för bruk ning. Det är givetvis 

möjligt, men i längden inte alls bra för 

miljön. 

Konsekvensen av ett alltför snävt 

miljöfokus blir även att stämplarna i 

vissa fall får motsatt effekt. Det pågår 

inom byggbranschen och särskilt 

bland golvtillverkare ett omfattande 

arbete för att ställa om till en cirkulär 

ekonomi. Hållbarhet och återvinning 

är två viktiga ledord i det arbetet. De 

tillverkare som tar ansvar för miljön, 

men ur ett livscykelperspektiv, missgynnas 

i bedömningarna. 

Fast det bästa är väl att bedöma 

både och – både hållbar produktion 

och hållbar drift/underhåll – kan någon 

invända. Absolut. Det är också en 

utveck ling som pågår. Vad man måste 

förstå är att ett aktivt miljö- och hållbarhetsarbete 

är en pågående process 

där det inte går att uppnå allt på 

en gång. Det viktiga är att var och en 

gör så mycket som möjligt. Ribban för 

vad som är godtagbart bör också höjas 

allt eftersom teknik och miljökunskaper 

förbättras. 

Ekonomiskt innebär dagens snäva 

miljöbedömningar, som är fokuserade 

på olika materials innehåll, också att 

skattepengar går till en stämpel som 

inte behöver vara det bästa för miljön. 

Allmänheten är i dag starkt engagerad 

i miljöfrågor och de har rätt att förvänta 

sig att deras pengar går till insatser 

som på riktigt ger positiva resultat för 

miljön. Om resultatet blir det motsatta 

är det faktiskt att lura män niskor. 

ÅFs granskning landar därför i följande 

rekommendationer: 

• Kommuner och landsting behöver 

bredda sina miljö krav vid upphandlingar 

av byggnads material. En enda 

källa räcker inte för att fånga helhets 

effekten ur ett hållbarhetsperspektiv. 

• Miljöbedömningsföretagen bör 

bredda sig och göra sin bedömning 

utifrån hela livs cykeln, inte bara 

utifrån hur och av vad produkterna 

tillverkas. 

En framtida miljöbedömning bör 

även utformas så att den uppmuntrar 

tillverkare som arbetar för och utvecklar 

nya mer hållbara byggprodukter. 

Miljöstämplarna, såsom de fungerar 

idag, ger ytterst svaga incitament för 

tillverkarna i byggmaterialbran schen 

att förbättra sina produkter. 

Sven Åke Barr 

senior advisor ÅF 

Markus Olofsgård 

civilingenjör ÅF 

Johan Aspelin 

vd Golvbranschen 


STIG LINDBERG MED FLERA 

TAR PLATS PÅ VÄGGEN 

MÖNSTERLÄGGNINGS- 

MÖJLIGHETER 

Tarkett lanserar nu LVT-golvskollektionen 

iD Square. Kollektionen 

är framtagen för kontor 

med högt slitage och rymmer 

en mängd olika plattor som kan 

kombineras med varandra för 

att skapa olika uttryck med hjälp 

av färg och mönster. Plattorna 

tillverkas i tre olika format och 

mönstergrupper: klassiska 

mönster i storlek 50 x 50 centimeter, 

moderna mönster i storlek 

66 x 66 centimeter och plankor 

med trämönster i storlek 

25 x 100 centimeter. 

Sammanlagt består kollektionen 

av 41 varianter, uppdelade 

på dessa tre format. 

Färgskalan och mönstren är 

huvudsakligen lugna och naturliga 

med ett par mer färgglada 

alternativ och trämönster. Plattorna 

har en stegljudsdämpning 

på 15 decibel och är lätta att 

lägga och byta ut. De har en 

slät och tålig yta med hög fläckbeständighet 

och ska vid rengöring 

kräva liten vattenanvändning 

samt lite energi och 

kemiska rengöringsmedel. 

Samtliga golv i iD Square ger 

låga VOC-emissioner, är ftalatfria 

samt kommer i mindre och 

mer lätthanterliga förpackningar 

än tidigare. ■ 

NOTERAT 

Boråstapeter lanserar nu Scandinavian 

Designers II, en uppföljare 

till kollektionen Wallpapers 

by Scandinavian 

Desig ners som kom för fyra 

år sedan. I kollektionen syns 

mönster från fem skandinaviska 

formgivare och designers: 

Stig Lindberg, med sina folkkära 

mönster, som skulle fyllt 100 år 

i år, den danska arkitekten och 

designern Arne Jacobsen, textilkonstnären 

Viola Gråsten samt 

keramikerna Lisbet och Gocken 

Jobs med sina färgglada handtryckta 

tyger. 

− Mönstren i Scandinavian 

Designers II är tidlöst klassiska, 

en del skapade redan så tidigt 

som på 1940-talet, och ett fint 

komplement till vår strama, 

enkla skandinaviska inredningsstil, 

berättar Sissa Sundling, 

designansvarig på Boråstapeter. 

Kollektionen rymmer totalt 

14 mönster skapade under 

1940-, 50- eller 60-talet och en 

röd tråd är, förutom att samtliga 

mönster är formgivna av folkkära 

skandinaver, blommor 

och blad vilket syns i de flesta 

mönster. 

– Att lyfta in naturen i hemmet 

är en tydlig trend som vi 

ser inom många genrer. I Scandinavian 

Designers II ser vi det 

bland annat i Stig Lindbergs 

Berså som många druckit en 

kaffetår ur men som nu kommer 

som vacker tapet i fem 

olika färgställningar, avslutar 

Sissa Sundling. ■ 

ANNONS 

Problem med fukt i betonggolv? 

Då är Condry NT 50 lösningen! 

Condry NT 50 är en fukt- alkali- och emissionspärr för betonggolv, 

som fungerar på all typ av betong, med < 97% RF (Relativ Fuktighet). 

Vi lämnar 25 års funktionsgaranti på behandlingen. 

www.idetrading.se 

För mer information ring eller maila Uno Karlsson: 

Mobil: 073-315 81 12, Mail: uno@idetrading.se 

#3 - 2016 | GOLV TILL TAK | NOTERAT | 25

DEBATT 

OM JAG IDAG SKULLE FÖRESLÅ FALL 

I VÅTRUM 

Bengt Jonasson, tidigare teknikansvarig på GVK och fortfarande utbildare, ger här 

sin syn på vad som bör vara rätt fall i våtrum. 

Traditionell rund brunn 

Det kändes jättekul då vår dåvarande 

vd Jan-Eric Allberg år 

2004 lät mig vara GVKs representant 

i Boverkets arbetsgrupp 

för revidering av reglerna för 

våtrum. De då gällande reglerna 

från 1994 var knappa, ja rent av 

undermåliga. Det huvudsakliga 

arbetet färdigställdes under 

2004. Sedan väntade remisser 

till jurister och till EU påstods 

det, varefter reglerna kunde 

släppas med frivillig tillämpning 

från 1 juli 2006 och skarpt från 

och med 1 juli 2007. Reglerna 

uppdaterades i många andra 

avseenden, inte endast gällande 

fall. 

"Idealiskt då stora plattor 

önskas, torde vara en hörnbrunn 

med konstant plant 

fall mot hörn brunnen." 

Om jag idag fick välja på nytt, 

skulle jag föreslå 1:200 – 1:40 

i duschplats eller motsvarande 

i de situationer då man önskar 

en traditionell rund brunn som 

ska monteras med minst 200 

millimeter från väggens tätskikt 

till brunnens fläns. Det innebär 

alltså 5 – 25 mm/m och ett 

medel värde på 15 mm/m. Man 

skulle kunna skriva det som 

15 ±10 mm/m. 

I egenskap av maskiningenjör 

hade jag efter att ha producerat 

hundratals ritningar på ABB, 

eller dåvarande Stal-Laval 

Turbin AB, under 1975 – 81 

kommit till insikt om att de 

nuvarande reglerna för fall var 

undermåliga. På en maskinkonstruktion 

anges alltid ett nominellt 

mått med toleranser. 

Cylinderdia metern på en bilmotor 

kan till exempel vara 

108 millimeter. Men alla förstår 

att cylinder och kolv inte kan ha 

exakt samma mått. Cylinderdiametern 

måste vara aningen 

större än kolvdiametern. Man 

anger således cylinderns diameter 

till exempel som 108 

milli meter plus några hundradels 

millimeter medan kolven 

anges som 108 milli meter 

minus några hundradels millimeter. 

Skillnaden kan, om än 

den finns där, inte uppfattas 

med blotta ögat. 

Man ska alltid ange så stor 

tolerans som möjligt för att 

under lätta och förbilliga tillverkningen 

men inte större tolerans 

än att funktionen kan upprätthållas. 

De mått som var vanliga 

2004 var 1:100 eller 1:50. Vem 

kan klara dessa fall? Det vill 

säga exakt tio mm/m eller exakt 

20 mm/m? Tänk om utfallet 

blev 10,5 mm/m eller 19,5 

mm/m. Då kunde ju en nitisk 

besiktningsman döma ut fallet. 

Det skulle kunna krävas att fallet 

skulle vara minst 1:50, det vill 

säga större fall än 20 mm/m. 

Det innebar att samtliga fall var 

OK om de var större än 20 

mm/m. Alltså vore det formellt 

OK med 1:10, det vill säga 100 

mm/m även om det inte var 

avsikten. 

Vid ett av flera möten med 

20-talet experter, under ledning 

av Boverkets projektledare 

Bertil Jönsson och med deras 

expert Göran Hedenblad som 

bisittare, tog jag tillfället i akt. 

Jag hade insett att samtliga 

tidig are fallangivelser var fullständigt 

åt skogen. Vi behövde 

ett fall som var möjligt att åstadkomma 

utan besiktningsanmärk 

ning men samtidigt 

ett tillräckligt fall för vatten att 

rinna mot golvbrunnen men 

inte så stort att det kunde leda 

till en halkolycka. Det hade ju 

kommit indikationer till GVK 

och från diverse organisationer, 

på för branta fall. 

Jag tänkte en smula snabbt 

och gick fram till det helt tomma 

blädderblocket och skrev: 

"1:150 – 1:50". Valet av dessa 

gränser var inte så vetenskapligt 

baserade utan mer ett förslag 

på siffror lätta att lägga på 

minnet. Samtidigt som de ändå 

var ganska hyfsade ur såväl 

anlägg nings- som funktionssynvinkel. 

Ingen på mötet protesterade 

eller kom upp med något alternativ. 

Boverket skrev in för slaget 

som allmänt råd och som komplement 

till sitt tidigare krav. 

Jag försökte sedan komplettera 

med fallkrav också på 

vad vi kallar ”övrigt golv”, det 

vill säga utanför duschplatsen. 

Men nu blev det hårdnackat 

26 | DEBATT | GOLV TILL TAK | #3 - 2016

PÅ GOLV 

NATURLIGA VÄGGAR 

NOTERAT 

motstånd. Boverket hade, enligt 

Bertil Jönsson, krav på sig att 

inte fördyra. Men i egenskap av 

envis smålänning gav jag inte 

upp. Jag förklarade för Jönsson 

att om det endast krävdes att 

bakfall inte får förekomma, 

kommer entreprenören att försöka 

anlägga övrigt golv i våg. 

Det kommer så gott som alltid 

att misslyckas. Boverket måste 

ange fall på övrigt golv för att 

minska reklamationer och 

vatten skador. Efter ett flertal 

påstötningar gav Boverket med 

sig och skrev in i rådet ”Övrigt 

golv bör luta mot golvbrunn” 

för att förhindra bakfall, dock 

utan siffror. Men nu kunde GVK 

ange relevanta gränser för fall. 

Då jag några år tidigare, år 

2000, påbörjade byggnationen 

av min villa på Dalarö hade jag 

inte en susning om regler för 

våtrum. Det blev som det blev. 

Fram tills idag har jag aldrig 

kollat fallet i mina våtrum. På 

bottenplanet, med platta på 

mark och golvvärme på kapillärbrytande 

skikt, har jag uppfattat 

fallet som lite lagom. Där ligger 

en smula hala plattor men jag 

har inte upplevt någon som 

helst halkrisk. Vid mätning alldeles 

nyligen, konstaterade jag 

att fallet var nära nog precis 

20 mm/m, vilket gjorde mig 

en aning förvånad. Var det så 

brant …?! 

Således kan jag nu, baserat 

på egen erfarenhet, tänka mig 

att ett lite brantare fall än 20 

mm/m, inte torde utgöra någon 

katastrof. Detta har också en 

av GVKs mest meriterade länskontrollanter, 

Guy Wallin, konstaterat. 

Så mitt förslag är att 

GVK verkar för att reglerna för 

fall justeras till 1:200 – 1:40 (det 

vill säga 5 – 25 mm/m, 15 ±10 

mm/m) i duschplats med traditionell 

brunn. Det skulle underlätta 

för den som spacklar. Det 

blir färre situationer då förhöjningsring 

kan komma att krävas. 

Vidare blir det en större flexibilitet 

i övergång mellan duschplats 

och övrigt golv, för vilket 

jag vill behålla 1:500 – 1:100 

(2 – 10 mm/m, 6 ±4 mm/m). 

Väggnära brunn 

Ingen tänkte på väggnära 

brunnar vid revideringen av 

Boverkets Byggregler 2004. 

De fick ju genomslag först ett 

par år senare. Väggnära brunnnar 

orsakade omfattande möten 

med massor av deltagare och 

representanter för brunnar och 

tätskikt. Förmodligen låg det 

mycket pengar i att få sälja 

dessa produkter med sug från 

kapitalstarka beställare, frestade 

av nya balla produkter. Också 

SP var på tå. I oktober 2008 

hade vi äntligen nått konsensus 

och BKR, Säker Vatteninstallation 

och GVK/GBR kunde ge ut 

branschregler för väggnära 

brunnar med underskrift av 

Johan Puuri, Thomas Helmersson 

och Jan-Eric Allberg. 

Den väsentliga skillnaden för 

en väggnära brunn, jämfört med 

en traditionell, är att det inte blir 

lika självklart med en avgränsad 

duschplats. En traditionell rund 

brunn placeras ju med fördel 

i mitten av duschplatsen med 

fall mot densamma från alla 

håll. Det blir liksom ett koniskt, 

trattformat, golv och således 

ett golv med krökt yta. 

Då en väggnära brunn önskas 

placeras brunnen, vilket hörs av 

benämningen, ”väggnära”, precis 

intill en vägg. Det blir omöjligt 

att utföra ett fall från alla håll. 

Nej, fallet kan istället utföras 

från ett håll mot brunnen. Dessutom 

kan fallet väljas konstant, 

det vill säga med samma mm/m 

över hela golvet. Det är ett perfekt 

underlag för stora plattor. 

Om fallet är konstant blir ju golvet 

helt plant fast det lutar. 

Sannolikt kan fallet dessutom 

väljas mindre än vad som är 

brukligt i en duschplats, om 

det tillåts utföras helt konstant. 

Idealiskt då stora plattor önskas, 

torde vara en hörnbrunn med 

konstant plant fall mot hörnbrunnen. 

Bengt Jonasson 

Beyond Colour heter Eco Wallpapers 

nya tapetkollektion i 

vilken man inte bara använt 

en naturlig färgskala utan även 

naturliga motiv och strukturer 

för att verkligen bjuda in naturen 

i hemmet. 

− Att ta in de naturliga tonerna 

i hemmen är en trend som 

håller i sig och med tapet får 

man inte bara färgerna utan 

även strukturen och materialen 

vilket ger en djupare och mer 

NY FAMILJ 

Schönox har tagit fram ett nytt 

sortiment fästmassor, Q-familjen. 

Produkterna i det nya sortimentet 

ska kunna ta sig an 

många utmaningar på byggarbetsplatser 

där underlaget 

kan vara varierande och man 

inte alltid vet vad man behöver 

då man ska sätta plattor. 

Produkterna i serien kan 

användas till många olika typer 

av plattor och ska ha en krämig 

konsistens, snabb belastningsbarhet 

och hög prestanda. 

Samtliga Q-fästmassor uppfyller 

EN 12004-standarden och 

vattenmängden går att anpassa 

för att uppnå önskad konsistens. 

Draghållfastheten är alltid 

högre än det normativa värdet 

och samtliga produkter kan användas 

till både golv och vägg, 

både inne och ute. ■ 

ombonad känsla, säger Madeleine 

Sidemo, designansvarig 

för Eco Wallpaper. 

I kollektionen finner vi tapeter 

som ser ut som många olika 

material, bland annat trä, sten, 

sand, papper och lera. På bilden 

ovan syns till exempel mönstret 

Clay som liknar lera och skiftar 

i uttryck beroende på vinkel och 

ljus. Sammanlagt består kollektionen 

av 14 mönster i olika 

färgställningar. ■ 


NOTERAT 

BOKGOLVEN "DÖR UT"? 

Allt färre vill köpa golv och 

möbler som tillverkas av bok, 

och intresset för bokvirke närmar 

sig nollpunkten, rapporterar 

Radio P4 Kronoberg. Skogsägarna 

får allt svårare att sälja 

boktimmer vilket kan leda till 

att skogsägarna tröttnar på att 

sköta sina bokskogar. Lämnas 

boken sedan för fäfot, tar granen 

på sikt över och bokskogen 

försvinner. Det tar 130 år att 

producera boktimmer och det 

är en skötselintensiv produktion 

med många gallringar. 

– De enda som köper större 

kvantiteter idag är massaindustrin, 

men det ger inte tillräckligt 

med inkomster, säger skogsägare 

Stig Lundström till Radio 

P4 Kronoberg. Vi skogsägare 

måste veta att vi i framtiden 

kan sälja timmer, annars lönar 

det sig inte att jobba med bokskogsskötsel. 

– Men ni kan väl istället plantera 

den mer lönsamma granen? 

– Det får vi inte, säger Stig 

Lundström. Bokskogen skyddas 

av ädellövskogslagen men sköter 

vi inte boken kommer granen 

på naturlig väg att sakta 

men säkert ta över och det kan 

inte ädellövskogslagen förhindra. 

– Det stämmer att det inte 

finns något större intresse för 

bokgolv i Sverige, säger Lisa 

Holmlund, Kährs. Vi tillverkade 

3 000 kvadratmeter för den 

svenska marknaden förra året 

men det var i stort sett för försäkringsbolagens 

behov. Alltså 

för att ersätta skadade, befintliga 

bokgolv. Mönsterbilden 

med sin lätt rödtonade karaktär 

är inte längre populär och att 

bok inte fungerar med golvvärme 

är också en negativ faktor 

i sammanhanget. Vi säljer 

dock en del på den tyska marknaden 

där det fortfarande finns 

en efterfrågan och där golvvärme 

inte är lika aktuellt. 

Glasspinnar tillverkas normalt 

av bok eftersom veden 

från trädet är smaklös. Förr 

fanns det en glasspinnefabrik 

i skånska Arkelstorp som ägdes 

gemensamt av svenska glasstillverkare. 

Men den lades ner 

år 2 000 och numera köps alla 

glasspinnar från utlandet. Sista 

produktionsåren producerade 

fabriken en miljon glasspinnar 

per dag. 

Thomas Åkerblad 

FÖRDUBBLAR 

LVT 

Amerikanska Mohawk, moderbolag 

till Unilin och Pergo, ökar 

koncernens LVT-produktion 

både i USA och i Europa. Totalt 

kommer man att investera 200 

miljoner dollar (cirka 1,7 miljarder 

kronor) under 2016 och 

2017 i två nya anläggningar i 

USA respektive Europa. Därvid 

fördubblar man sin nuvarande 

produktionskapacitet av LVTprodukter. 

De nya fabrikerna 

väntas vara i drift under andra 

halvåret 2017. För Mohawk är 

det här fortsättningen på en 

kraftig satsning inom affärsområdet. 

År 2014 byggde man 

en ny LVT-fabrik i Belgien och 

2015 förvärvade man konkurrenten 

IVC Group. ■ 

EVENTS AV 

GOLVINTRESSE 

DOMOTEX TURKEY 

23 – 26 maj 

Gaziantep 

BOSTADSRÄTTS- 

MÄSSAN 

Malmömässan 

7 – 8 oktober 

DOMOTEX 

Hannovermässan 

14 – 17 januari 2017 

BAU 

16 – 21 januari 2017 

München 

MAGASIN SKA INSPIRERA 

TILL PERSONLIGARE MILJÖER 

Mr Perswall släpper under 

våren ett inspirationsmagasin 

med 400 tapetmönster och 

miljö bilder tänkt att inspirera 

till att skapa personligare miljöer 

med hjälp av tapeter. 

− Med det nya magasinet 

vill vi utmana det konventionella 

tänkandet kring tapeter och visa 

hur enkelt det är att per soni fiera 

sitt hem med egen designade 

tapeter, berättar Gustaf Löwbäck, 

Business Area Director 

Online på Mr Perswall. 

På företagets hemsida finns 

idag många valmöjligheter för 

den som vill personifiera sitt 

hem då den rymmer över 22 

miljoner bilder och mönster 

samt möjligheten att via hemsidan 

skapa och designa egna 

tapeter utifrån till exempel ett 

fotografi. I och med magasinet 

kommer Mr Perswall även att 

i större utsträckning börja arbeta 

med, och dela upp, sina nya och 

befintliga mönster i kategorier 

och trender. ■ 

ANNONS 

Miljösmarta golv 

för offentliga miljöer 

 

 

 

Interface 

 

Nordic Flooring Wood 

28 | NOTERAT | GOLV TILL TAK | #3 - 2016

SKARPT OCH TYDLIGT 

MED GRÖN LASER 

Dewalt lanserar nu två av sina 

självnivellerande korslasermodeller 

med grön laserstråle 

då gröna strålar ska synas betydligt 

skarpare än röda. Den 

gröna lasern syns enligt Dewalt 

hela fyra gånger bättre än den 

röda vilket framförallt är en fördel 

på byggarbetsplatser med 

ljusa förhållanden samt vid 

långa avstånd. 

De nya modellerna 

DCE088D1G och DCE089D1G 

har båda lång gångtid och en 

räckvidd på 30 meter eller upp 

till 60 meter om man använder 

en lasermottagare. Nivelleringsnoggrannheten 

är ±3 millimeter 

per tio meter och tack vare en 

låsfunktion kan de transporteras 

utan att kalibreringen tar skada. 

Båda modellerna har en robust 

kåpa med tjockt glas som klarar 

fall på upp till två meter, de är 

även skyddsklassade mot 

damm och vattenstänk enligt 

IP65. ■ 

BEHOV AV VÄXTER 

I EN URBAN VÄRLD 

NOTERAT 

LÄTTARE LVT-PRODUKTER 

Välinge presenterade på mässan 

Domotex ASIA / Chinafloor 

i Shanghai nyligen ett nytt 

maskin koncept för LVT som 

utvecklats tillsammans med 

tyska maskintillverkaren Homag. 

Konceptet kallas LVT 3D-Coreteknik 

och är en metod för att 

uppnå kostnadsbesparingar 

genom att minska materialåtgången 

och öka transporteffektiviteten. 

Principen är att fräsa spår på 

längden i LVT-plankans baksida. 

Genom att återvinna det avlägsnade 

materialet och återföra 

det till produktionsprocessen 

kan råvaruförbrukningen reduceras 

med upp till 20 procent. 

Tekniken ger dessutom lättare 

golvprodukter vilket i sin tur ger 

en ökad transporteffektivitet. 

Produktionsutrustningen kan 

användas fristående eller i linjen 

och har en kapacitet på 30 till 

100 meter per minut. ■ 

Sandberg Wallpaper har tagit 

fram en ny tapetkollektion, Flora 

Sandbergica. Kollektionen tar 

avstamp i mötet mellan människa 

och växtrike, och det behov 

av att lyfta in naturen i hemmen 

som Sandberg Wallpaper 

anser föds av urbaniseringen. 

Sandbergica är baserad på 

fyra botaniska uttryck eller teman: 

Urban Harmony, Natural 

Essence, Lasting memories 

och Botanical Legacy. Bland 

ETT HÅRT YTTRE OCH 

ETT MJUKT INRE 

Solid Gear lanserar nu skyddsskon 

Griffin, som de själva beskriver 

som en skyddssko med 

högsta komfort, tillverkad med 

den senaste tekniken. Griffin 

ska ha ett slitstarkt och tåligt 

yttre och ett mjukt och bekvämt 

inre. 

Skon har en lätt tåhätta i glasfiber 

som möjliggör sportigare 

design och mer utrymme för 

foten. Spiktrampet är lätt och 

tunt, tillverkat i komposit, och 

sulan ska ge ett bra grepp på 

snö och is även i väldigt låga 

temperaturer. 

De mjuka delarna är behandlade 

för att vara vattenavvisande 

och samtidigt ha en hög andningsfunktion. 

Den uttagbara 

innersulan och skons 3D-mesh 

är antibakteriellt och fukttranspirerande. 

Modellen har även 

extra dämpning för bra komfort 

och bred läst. Griffin tillverkas 

i storlek 36 – 48. ■ 

mönstren finns både traditionella 

och moderna inslag, stora 

blommor som gärna står i fokus 

och småmönstrat. Färgerna 

i kollektionen går från ljust till 

mörkt i naturliga toner och 

tapet erna passar enligt Sandbergs 

i såväl stad som land, 

i både stuga och takvåning. 

Mönstren i kollektionen finns 

i flera färgställningar och tapeterna 

tillverkas i non-woven. ■ 


GOLVBRANSCHEN & - FÖRETAGEN 

GOLVBRANSCHENS 

RIKSORGANISATION, GBR 

GBR Service AB – GBR Förlags AB 

HEMSIDOR: golvbranschen.se 

golvtilltak.nu 

POSTADRESS: Folkungagatan 122 

116 30 Stockholm 

TELEFON: 08-702 30 90 

FAX: 08-643 98 11 

E-POST: info@golvbranschen.se 

VD: Johan Aspelin 

EKONOMI: Vakant 

Carina Vässblad 

JURIDIK: Joanna Nordström 

TEKNIK/MILJÖ: Jenny Arnoldsson 

Patrik Nordahl 

ADM TIDNING: Carola Lennström 

UTB/INDEX: Sofia Karlsson 

GOLVBRANSCHENS RIKSORGANISATION, GBR 

Ordf Lars Melin 

Golv & Vägg i Mora AB 

Tel: 0250-131 55 

GOLVENTREPRENADFÖRETAGARNAS 

FÖRENING, GFF 

Ordf Lars Melin 

Golv & Vägg i Mora AB 

Tel: 0250-131 55 

GOLVLEVERANTÖRERNAS FÖRENING, GLF 

Ordf Hans-Olav Friberg 

Tarkett AB 

Tel: 0771- 25 19 00 

REGIONALA FÖRENINGAR 

GBR-NN 

GBR-SN 

GBR-ÖST 

GBR-MITT 

GBR-VÄST 

GBR-SYD 

Ordf Joakim Nilsson 

LKB Måleri & Golv AB 

Tel: 0920-23 07 65 

Ordf Torbjörn Karlsson 

Bydalens Golv AB 

Tel: 060-12 22 22 

Ordf Thomas Håkanson 

Ekens Golv AB 

Tel: 08-505 814 24 

Ordf Tomas Larsson 

BBM i Karlstad AB 

Tel: 054-17 25 00 

Ordf Arne Lidman 

Assmundsons Golv AB 

Tel: 031-69 10 30 

Ordf Per Andersson 

Ljungby Golv AB 

Tel: 0372-153 60 

GOLVLÄGGNING I YRKES-SM 

I maj 2016 kommer Yrkes-SM att hållas i Malmö. Ungdomar, främst gymnasieungdomar, 

från hela Sverige möts och tävlar i olika yrken. Nytt för i år är att golvläggning 

kommer ingå i tävlingarna. 

Golvläggningen består 

av tre grenar 

De tävlande kommer att få 

mäta sina färdigheter och kunskaper 

i tre olika grenar – med 

golvmaterialen plast, parkett 

och textil. Jesper Lindstrand, 

Stockholms byggtekniska 

gymna sium i Kista, kommer 

att vara chefsdomare under 

SM-tävlingarna i golvläggning. 

– Eftersom det är första 

gången vi tävlar i golvläggning 

på SM-nivå har vi hämtat inspiration 

från de grenar som funnits 

med i tidigare EM-tävlingar, 

säger Jesper. Vi vill att grenarna 

ska vara utmanande, men de 

ska samtidigt hinnas med under 

tävlingsdagen. 

Construction Skills Sweden 

(CSS), som är en plattform inom 

byggbranschen för samverkan 

kring yrkestävlingar för ungdomar, 

har haft ett starkt önskemål 

att domarna för respektive 

yrkestävling ska vara yrkeslärare. 

– Vi vill att yrkeslärarna ska 

kunna ta med sig erfarenheter, 

kunskaper och kontakter till den 

ordinarie skolverksamheten för 

att kunna höja utbildningskvaliteten, 

säger Lars Tullstedt, ansvarig 

för kompetensförsörjning 

på Sveriges Byggindustrier och 

engagerad i CSS. 

Tävlingarna bidrar till att 

höja utbildningskvaliteten 

Golvbranschen, GBR, har tillsammans 

med CSS varit driv- 

NYA MEDLEMMAR 

I GOLVBRANSCHEN, 

GFF: 

Golv Puls AB, Nacka 

Kontaktperson: 

Joakim Ohlsson 

Golvteknik S Holmén AB, 

Handen 

Kontaktperson: 

Kenneth Larsson 

Lindeberg Platt & Golvavjämning 

AB, Åkersberga 

Kontaktperson: Per Lindeberg 

Golvpartner i Göteborg AB, 

Kungsbacka 

Kontaktperson: Joakim Bylund 

ande för att införa yrkestävlingar 

inom golvläggning. Tävlingsverksamheten 

bidrar till att höja 

kvaliteten på yrkesutbildningarna 

och till att höja branschens 

och de enskilda yrkenas attraktion 

– och därmed till att på sikt 

bidra till att lösa kompetensförsörjningen. 

Golvbranschen vill 

även visa befintliga och framtida 

elever att det finns ett engagemang 

och intresse från branschen. 

De tävlande kommer från 

skolor runt om i landet 

De tävlande kommer från olika 

skolor i landet. De som hittills 

anmält sig kommer från Enköping, 

Lund, Stockholm och 

eventuellt kommer en tävlande 

från Göteborg att ställa upp. 

Dessutom kommer den danske 

mästaren att vara med under 

tävlingarna som gäst för att 

bidra till kunskapsutbyte mellan 

länderna. 

Vinnaren får representera 

Sverige på Europanivå 

Nu är det även klart att golvläggning 

kommer att finnas 

med i Euroskills, vilket är namnet 

på Europamästerskapen 

i yrkestävlingar. Euroskills kommer 

att hållas i början av december 

i Göteborg. Tanken är att 

vinnaren i SM-tävlingen där ska 

representera Sverige. Jesper 

Lindstrand kommer att vara 

Sveriges domarrepresentant 

under Euroskills. 

Kom gärna förbi och se 

Sveriges duktiga golvläggarelever 

om ni har vägarna förbi 

Malmö 11 – 13 maj! 

Patrik Nordahl 

AB SVENSK VÅTRUMSKONTROLL 

Box 4604, 116 91 Stockholm 

Tel 08-702 3090 Fax 08-644 4347 

www.gvk.se E-post info@gvk.se 

VD: Johan Aspelin 

Teknik: Jon Herrdahl 08-702 3092 

Sara Salomonsson 08-702 3099 

Kurser/adm: Anki Blomqvist 08-702 3093 

30 | GOLVBRANSCHEN & - FÖRETAGEN | GOLV TILL TAK | #3 - 2016

VETLANDA VINNER VÅTRUMSKAMPEN – IGEN! 

Golv-City i Vetlanda vann Våtrumskampen 

2015. GVK ställer 

varje år samman det totala 

antalet gjorda våtrumsanmälningar 

per GVK-företag. Vinnaren 

blir det företag som gjort flest 

anmälningar i förhållande till sin 

omsättning. Och det blev alltså 

Golv-City i Vetlanda. Förra årets 

vinnare, Flugeby Golv i Vetlanda, 

låg också bra till. Flest våtrum 

totalt, utan hänsyn till omsättning, 

gjorde Ekenhuset i 

Stockholm, tätt följt av de båda 

Uppsalaföretagen K360 Nordic 

och BBM i Uppsala. 

– Hur kan det komma sig att 

företag från just Vetlanda vinner 

två år i rad? 

– Förklaringen är nog att det 

finns flera husfabriker här i 

Småland som bygger och säljer 

nyckelfärdiga hus. Badrummen 

färdigställs i fabriken innan huset 

levereras till kund och vi har alltid 

några montörer som jobbar där, 

säger Henrik Hellsten, entreprenadchef 

på Golv-City i Vetlanda. 

■ 

GOLVBRANSCHEN & - FÖRETAGEN 

Golv-City i Vetlanda vann Våtrumskampen 2015. Med sina totalt 833 utförda våtrum är Golv-City svenska mästare 

i våtrum, flest anmälda i förhållande till omsättning. 

PÅ NYA POSTER 

ANNONS 

Niklas Petersson (bilden till 

vänster) är ny vd för Egetaepper 

Sverige AB. Han kommer 

närmast från tjänsten som försäljningschef 

för Ehrenborg & 

Co AB. 

Viktor Risendal är ny miljöspecialist 

för Norden på Tarkett. 

Han har efterträtt Peter Okmark 

som gått i pension. 

Lenny Hamrén är från 1 maj 

säljare på Pallman. Han har 

tidig are drivit Gripsholms Golv. 

INGEN SPECIELL KOPPLING 

KVARTSDAMM – ARDEX 

I förra numret av Golv till Tak 

illustrerades en artikel med 

titeln Ändrade regler för kvartsdamm 

med ett foto där man 

tydligt kunde se Ardex logotype 

på säcken. Vi vill poängtera att 

bilden enbart var avsedd som 

■ 

en generell illustration av avjämningsmassa 

och att Ardex inte 

har någon som helst annan 

koppling till innehållet i artikeln 

än vilken annan tillverkare som 

helst. ■ 

Konsumentsäljare 

till Tarkett AB 

Lars kommer att gå i pension till sommaren, varför vi 

söker en ny säljare till vårt distrikt Dalarna, Gästrikland, 

Hälsingland. Du skall presentera , marknadsföra och 

sälja Tarketts produkter och golvlösningar genom att 

kontinuerligt besöka golvåterförsäljare, golvbutiker, 

byggmaterialhandlare och färg- och interiörhandel 

inom ditt distrikt. För att lyckas i rollen bör du ha jobbat 

som fältsäljare och drivas av att skapa långsiktiga 

kundrelationer. 

För närmare information kontakta: 

Mattias Olsson, Säljledare NordÖst. Tel: 08-625 19 43. 

Läs mer på: www.tarkett.se under Lediga Jobb. 

#3 - 2016 | GOLV TILL TAK | GOLVBRANSCHEN & - FÖRETAGEN | 31

POSTTIDNING B 

Utgivare: 

GBR Förlags AB 

Folkungagatan 122 

116 30 STOCKHOLM 

BEGRÄNSAD 

EFTERSÄNDNING 

Vid definitiv eftersändning återsänds 

försändelsen med nya adressen på 

baksidan (ej adressidan) 

100% täta 

våtrum! 

HUR DU ÄN ANVÄNDER DITT BADRUM ÄR ETT 

GODKÄNT TÄTSKIKTSYSTEM BÄSTA SKYDDET 

Alla delar i våra tätskiktsystem är optimerade att tillsammans ge dig ett 

våtrum som är 100% skyddat för underliggande fuktskador för en lång, lång 

tid. Dessutom är det snabbt och enkelt att applicera! 

Besök oss på www.bostik.se eller ring 042-19 50 00.

Golv till Tak #3-2016

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?