Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Udda malningar och äggförsäljning.
Greve Sparre på Brogård var mycket intresserad. Han kunde komma med kusken och vagn och gå en hel
förmiddag och titta. Brogård hade egen kvarn, som fungerade åtminstone i början på 30-talet. De malde
mest fodersäd.
En gammal man bad Åke mala finmalet havre, som annars bara användes till grisar. Han hade inget
mjöl och skulle försöka baka hårt bröd av havregröpen. Det blev ett mycket hårt och sådigt bröd.
Motvilligt malde vi gröna ärter till mjöl. Det var beskt. Det var också svårt att mala bondbönor, vilket en
del bönder odlade ganska mycket av. De ville inte ut på kvarnstenen utan roterade bara runt ögat, alltså
mitten av stenen. Några år importerades majs och det mesta gick till kycklingfoder, men en del maldes till
mjöl. Man bakade pannkakor av det, men det var också beskt. Majsen var mycket billig.
Militärerna som låg i trakten kom på kvällar och nätter och skulle ha kross till sina hästar. Bland annat
låg de vid Kockbacka under sina förflyttningar. De hade alltid bråttom. Vi fick 50 öre säcken.
Normalt var vi två i kvarnen, men när det blev anhopning kom en man till och bara passade säckar och
knöt. Kvarnen var igång året runt. Mesta arbetet var på hösten när staten lämnades ut. En del hade stat 1
jan och en del 1 april. Då kom inte bönderna, för då fick de bara vänta. Det var på staten kvarnen levde.
Alla gårdarna häromkring hade stat och den största var Viksjö. När staten upphörde 1945 fick det
konsekvenser för alla kvarnar.
Vi hade 4 grisar och höns, som levde på avfall från kvarnen. För att gulan skulle bli gulare fick vi ge
dom finklippt gräs och maskrosor. Vi hade gäss och ankor också. Vi sålde ägg till fröken Ester
Abrahamsson i Lagmansboda. Hon hade en bror, som hade Svartkärr. Åkare Ström tog ägglådorna till
Mälartorget eller Hötorget, när han for förbi. Där stod Ester Abrahamsson och sålde. Hon hade många
säkra kunder. Vi satte ut en skylt på vägen, där det stod Ström, när vi ville att han skulle hämta äggen. En
dag kom ett par luffare förbi och ryggade tillbaka och vände. De trodde det var en varningsskylt för
elström. Vi ungar fick tvätta ägg och de skulle vara absolut rena. Greta och Ivan Ström umgicks med
mina föräldrar. 598
Sidan 2.
Personer: Rising, Ström, Rosén i Kronbacka, handlare Lundin, småskollärare fröken Tysk, lärare
Strandberg, Lindeman, kantor Eriksson, Affe Sjöberg, soldat Tibblin, järnhandlare Beckman, Moppe,
Hedendal, landsfiskal Arrén, soldat Hjelm, Alm, Anna och Stina i Aspvik, Gustaf med fingret, fröken
Björnstjerna, fru Sjölander, Klas-Jon, Hedvall
Orter: Klara Östra, Öråker, Sigtuna, Skälby skola, Aspvik, Ålsta, Lindormsnäs, Gustafssons Födkrok,
Råby, Gullhäll, Kronbacka, Lennartsnäs, hotell Continental, Aspvikslund, Sandgrind, Frölunda, Hagtorp,
Tibble mejeri, Johanneslund, Dunderhus
Ämnen: Motböcker, matematik, biblioteksböcker, Hjortdödaren, Buffalo Bill, kamin, slöjd, naturlära,
avgångsbetyg, orgeltrampning, klockringning, tjära, gravvård, åkeri, taxi, posten, barnmorska,
landsfiskal, fjärdingsman, soldat, brännvin, strömming
Olika sätt att få hem spriten.
Både åkare Ström och Rising hade gubbarnas motböcker och köpte ut spriten och höll ett litet lager, så
gubbarna bara skrev på och hämtade. De var tvungna att gå till Klara Östra Systembolag för dit hörde
Kungsängenborna. Öråker hade Sigtuna som närmaste bolag. Gubbarna cyklade till Sigtuna med en
ryggsäck och köpte en halvliter. De smakade på hemvägen, så när de kom hem var ryggsäcken tom. En
gubbe, som skulle köpa mycket drog sin ryggsäck på isen, för han var så rädd att han skulle tappa
flaskorna. 048
Skolminnen.
1921 kom vi till kvarnen. Jag var 4 år då. När jag skulle börja skolan var det i Skälby skola. Det var
besvärligt på vintern, när gärdena därnere blåste igen. Vi gick över Aspvik och Ålsta, där fick vi lite varm
mjölk med lite lingonsylt i av den snälla bondfamiljen. Hade man tur på hemvägen fick vi åka med
mjölkbilen upp till banvaktsstugan vid stora vägen. Det var kallt på flaket, men var ändå skönt att få åka.
Hade man riktig tur kom det en bonde som skulle till kvarnen och då fick man ju åka ända hem.
Det var ett krav att man inte fick ploga för djupt, för då gick det inte att köra med släde. På vintern var
3 D:\Ortsbor berättar\o31 Skapat den 04-11-19 12:50 Senast utskrivet 04-11-19 18:43