17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Udda malningar och äggförsäljning.<br />

Greve Sparre på <strong>Bro</strong>gård var mycket intresserad. Han kunde komma med kusken och vagn och gå en hel<br />

förmiddag och titta. <strong>Bro</strong>gård hade egen kvarn, som fungerade åtminstone i början på 30-talet. De malde<br />

mest fodersäd.<br />

En gammal man bad Åke mala finmalet havre, som annars bara användes till grisar. Han hade inget<br />

mjöl och skulle försöka baka hårt bröd av havregröpen. Det blev ett mycket hårt och sådigt bröd.<br />

Motvilligt malde vi gröna ärter till mjöl. Det var beskt. Det var också svårt att mala bondbönor, vilket en<br />

del bönder odlade ganska mycket av. De ville inte ut på kvarnstenen utan roterade bara runt ögat, alltså<br />

mitten av stenen. Några år importerades majs och det mesta gick till kycklingfoder, men en del maldes till<br />

mjöl. Man bakade pannkakor av det, men det var också beskt. Majsen var mycket billig.<br />

Militärerna som låg i trakten kom på kvällar och nätter och skulle ha kross till sina hästar. Bland annat<br />

låg de vid Kockbacka under sina förflyttningar. De hade alltid bråttom. Vi fick 50 öre säcken.<br />

Normalt var vi två i kvarnen, men när det blev anhopning kom en man till och bara passade säckar och<br />

knöt. Kvarnen var igång året runt. Mesta arbetet var på hösten när staten lämnades ut. En del hade stat 1<br />

jan och en del 1 april. Då kom inte bönderna, för då fick de bara vänta. Det var på staten kvarnen levde.<br />

Alla gårdarna häromkring hade stat och den största var Viksjö. När staten upphörde 1945 fick det<br />

konsekvenser för alla kvarnar.<br />

Vi hade 4 grisar och höns, som levde på avfall från kvarnen. För att gulan skulle bli gulare fick vi ge<br />

dom finklippt gräs och maskrosor. Vi hade gäss och ankor också. Vi sålde ägg till fröken Ester<br />

Abrahamsson i Lagmansboda. Hon hade en bror, som hade Svartkärr. Åkare Ström tog ägglådorna till<br />

Mälartorget eller Hötorget, när han for förbi. Där stod Ester Abrahamsson och sålde. Hon hade många<br />

säkra kunder. Vi satte ut en skylt på vägen, där det stod Ström, när vi ville att han skulle hämta äggen. En<br />

dag kom ett par luffare förbi och ryggade tillbaka och vände. De trodde det var en varningsskylt för<br />

elström. Vi ungar fick tvätta ägg och de skulle vara absolut rena. Greta och Ivan Ström umgicks med<br />

mina föräldrar. 598<br />

Sidan 2.<br />

Personer: Rising, Ström, Rosén i Kronbacka, handlare Lundin, småskollärare fröken Tysk, lärare<br />

Strandberg, Lindeman, kantor Eriksson, Affe Sjöberg, soldat Tibblin, järnhandlare Beckman, Moppe,<br />

Hedendal, landsfiskal Arrén, soldat Hjelm, Alm, Anna och Stina i Aspvik, Gustaf med fingret, fröken<br />

Björnstjerna, fru Sjölander, Klas-Jon, Hedvall<br />

Orter: Klara Östra, Öråker, Sigtuna, Skälby skola, Aspvik, Ålsta, Lindormsnäs, Gustafssons Födkrok,<br />

Råby, Gullhäll, Kronbacka, Lennartsnäs, hotell Continental, Aspvikslund, Sandgrind, Frölunda, Hagtorp,<br />

Tibble mejeri, Johanneslund, Dunderhus<br />

Ämnen: Motböcker, matematik, biblioteksböcker, Hjortdödaren, Buffalo Bill, kamin, slöjd, naturlära,<br />

avgångsbetyg, orgeltrampning, klockringning, tjära, gravvård, åkeri, taxi, posten, barnmorska,<br />

landsfiskal, fjärdingsman, soldat, brännvin, strömming<br />

Olika sätt att få hem spriten.<br />

Både åkare Ström och Rising hade gubbarnas motböcker och köpte ut spriten och höll ett litet lager, så<br />

gubbarna bara skrev på och hämtade. De var tvungna att gå till Klara Östra Systembolag för dit hörde<br />

Kungsängenborna. Öråker hade Sigtuna som närmaste bolag. Gubbarna cyklade till Sigtuna med en<br />

ryggsäck och köpte en halvliter. De smakade på hemvägen, så när de kom hem var ryggsäcken tom. En<br />

gubbe, som skulle köpa mycket drog sin ryggsäck på isen, för han var så rädd att han skulle tappa<br />

flaskorna. 048<br />

Skolminnen.<br />

1921 kom vi till kvarnen. Jag var 4 år då. När jag skulle börja skolan var det i Skälby skola. Det var<br />

besvärligt på vintern, när gärdena därnere blåste igen. Vi gick över Aspvik och Ålsta, där fick vi lite varm<br />

mjölk med lite lingonsylt i av den snälla bondfamiljen. Hade man tur på hemvägen fick vi åka med<br />

mjölkbilen upp till banvaktsstugan vid stora vägen. Det var kallt på flaket, men var ändå skönt att få åka.<br />

Hade man riktig tur kom det en bonde som skulle till kvarnen och då fick man ju åka ända hem.<br />

Det var ett krav att man inte fick ploga för djupt, för då gick det inte att köra med släde. På vintern var<br />

3 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o31 Skapat den 04-11-19 12:50 Senast utskrivet 04-11-19 18:43

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!