Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Bandet fortsätter med att Sven Andersson berättar om sitt liv.
Personer: Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Olof Palme
Orter: Grillby, Ekolsund, Kallhäll
Ämne: Politik, fattigdom, 40-gradiga skalan, försäkringar, reformer, villor, värdshus, krogen
(skriftligt manus)
Jag heter Sven Andersson och är 72 år. Jag skall prata in på band något från min levnad. Det var fattigt,
även för dem som hade arbete, men många fick tigga. Arbetarna intresserade sig mer och mer för politik
och fick in folk i riksdagen och det Socialdemokratiska partiet blev större och starkare. Branting blev
statsminister, följd av Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme. Alla har haft sociala reformer
på sitt program, först allmän rösträtt och borttagande av den 40-gradiga skalan. Alla skulle ha en röst.
Sedan kom 8 timmars arbetsdag, arbetslöshetsförsäkring, sjukkassa, skatt vid källan, ATP-försäkringen,
som kostade folkpartisten Königsson hans plats, då han röstade med socialdemokraterna.
Tandläkarreformen och semester är också reformer som socialdemokraterna genomfört och nu är det
Olof Palmes ansvar att genomföra löntagarreformen för det uppväxande släktet.
Jag är uppväxt vid en liten by mellan Grillby och Ekolsund i ett litet jordbruk som min farmor ägde
tillsammans med sin syster. Gården har gått i släkten i många generationer. Far hjälpte farmor att sköta
gården. Han var också med och byggde flera av villorna i Stäket. Som barn var jag ofta i Stäket hos
farmors syster och hennes man. När jag började arbeta i Kallhäll bodde jag hos dem. Det kostade 5 kronor
att gå på järnvägen, biljetter köpte man hos banvakten.
All mark i Stäket ägdes av greve Björnstierna. Men i början av 1900- talen började man bygga villor.
Han sålde inte till vem som helst utan det skulle vara en titel före namnet. Ställena som såldes hette Långa
Raden, som låg efter järnvägen och där stod en ek, som var så stor att man kunde ha en gris där.
Vid Nyboda var festplats. Norrtorp var dagsverkstorp och torparen hette Konrad Alm. Samma sak
gällde för Ryttarstugan, där bodde Hermansson. Iljansboda hade Gullan Petterssons föräldrar. Vid Bonäs
lät bankdirektör Hallberg bygga en villa. Han blev överkörd av tåget. I mitten på 20-talet låg en
silverrävsfarm där.
Det kostade att få broöppning vid Stäket. På anslagstavla vid brofästet kunde man se priserna. Var det
utrodd till någon båt hissades en kula i en mast. Likadant om det var två båtar skulle mötas. Två båtar
kunde inte mötas. Arrendatorn för landsvägsbron hette Olsson. Han hade lite jord och hade två kor och
häst. Stall och ladugård låg på andra sidan vägen. Brovaktstugan stod alldeles innan man kom fram till
bron.
I mitten på 20-talet flyttades Södertäljebron på pråm till Stäket. Det var Svenska Maskinverken som
tillverkat den bron. I de två andra husen var post och affär. Man kunde köpa det nödvändigaste till livets
uppehälle, men det var borgerlig regering så svångremmen var åtdragen. Den nya bron öppnades och
stängdes mekaniskt medan den gamla drogs med linor, som sköttes med handkraft. Under byggtiden
gjordes en provisorisk bro över den smala strömfåran vid krogen. Där gick vägen tidigare. I värdshuset
fanns telefonstation och i krogen hade skomakare Alkvist sitt skomakeri. Han hade änder som han matade
och pysslade om.
De första villorna efter Uddnäsvägen ägdes av ingenjör Björnvall, artist Kellin och uppe på höjden,
affärsinnehavarinnan fröken Sandell, ingenjör Silversköld, ingenjör von Post och ingenjör Klint. I
svängen ingenjör Lindman. Författarinnan fröken Vall bodde i Våråsgården. (”Vår ås” enl. författarinnans
egen beskrivning i boken Därhemma, 1941; BS) Häradshövdingen Salomonsson vid samma väg. Dessa
villor var min far med och arbetade på.
Stäket var först bara anhalt lika som i Kallhäll. De flesta tåg tog vatten vid Stäket. Så där fanns en
pumpare anställd. Stationsmästare och skrivbiträde och två stationskarlar arbetade också där. De lastade
och lämnade ut gods. Mjölken till villaägarna levererades i små flaskor från Stäkets gård. Elström
levererades av Stäkets Strömbolag. Det fanns tre skomakare.
Det fanns både Allmänna telefon och Rikstelefon i Stäket på den tiden. ( - 506)
Socialchef Axelson och Kyrkoherden talar till Emma, som fyller 100 år. 1963-01-21
(ej återgivet här)
5 D:\Ortsbor berättar\o23-24 Skapat den 04-11-18 05:24 Senast utskrivet 04-11-18 06:41