Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

kunde mötas. (- 282)
Banvaktarstugan.
En bild av banvaktarstugan med stationsrummet, rum och kök. Där fanns också telegrafen som talade om
att tåget lämnat Kungsängen och passerat. Huset låg nära vattnet på en terrass. På en bild från 1776 finns
ett vattentorn. Det fanns en stationsföreståndare, ett skrivbiträde och två stationskarlar och en pumpare.
Stationen kan ha kommit till 1907. Tidigare fanns en anhalt, kallad Kuren. Det fanns ingen plats att lossa
gods. (Innan Kuren kom till fanns en hållplats på Almarestäketsidan, vid pumpen och telegrafstationen
enligt generalstabskarta och tidtabeller från 1880-talet. Kommentar BS)
Sagan om grisen.
Emil Johansson, berättar om grisskötsel förr.
Min far hjälpte min farmor att sköta sitt fäderneställe, som hon ägde tillsammans med sin syster. Jag är nu
pensionerad, men kommer ihåg hur det gick till att föda upp grisar. Grisen är vårt mest intressanta
husdjur. Det finns kantgrisar (?) och suggrisar. Man körde med suggan till fargalten och fick henne
betäckt. Numera kommer sperma från något vetenskapligt kontrollerat ställe. Nu har grisen kommit till
under vetenskapskontroll både vad det gäller föda och matvanor och slakt. Efter många månader kommer
det smågrisar. Förr åkte man till marknaden och köpte sin hushållsgris, som man tog hem i en säck.
Det finns sånger och visor där grisen är med. I skolan fick vi lära oss rita en glad och en ledsen gris
och sjunga tre små grisar. (- 406)
***************************************************************************
ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 23 sidan 2
Av Gudrun Sandén
Sven Andersson, Stålhandske
Intervjuare Börje Sandén
1980-07-08
UKF:s arkiv anderso3-23-2.doc
------------------------------------------------------------------------------------------
Tegelbruket, Bro
Personer: Uno Gustafsson, Folke Ryman, Allan Jakobsson, Slagbrant, "Skrotjocke", Johan Lindberg
Orter: Ekolsund, Haga, Veckholm, Sunnerdahl, Uppsala
Ämnen: Rumsskjutning, 12-tums sandtegel, rött tegel, pråmar tillfällighetsjobb, kolstybb, löst folk,
tegelmästarfrun, affär, barackerna, KF, fiske, ångmaskin, tegelpress
Tillverkningen.
Rumsskjutare kallas de som flyttar teglet, men inte till ugnen. Där tillverkades 12-tums sandtegel. Nu
innehåller tegel spån. Den bästa leran togs från Uppsala. Vid Bro gjordes rött tegel. Pråmar hämtade
teglet från olika tegelbruk. Nästan varje dag lastades tegel frampå hösten. Man började inte
tegeltillverkningen förrän det var fritt från frost. Ugnen var igång till långt inpå vintern. Då behövdes inte
så många arbetare. Vid tillverkningen stod många, som bodde i Bro och tog arbetet under sommaren som
tillfällighetsjobb. Vi som bodde vid Tegelbruket hade den fördelen att vi fick vara med om utlastningen
på hösten. Det var hett och tungt att gå in i ugnen och plocka ut 6000-6500 sten om dagen. Ett tegel vägde
ungefär 10 kilo. Ibland blev det för varmt i ugnen, så hela kamrar smälte ihop. Ugnarna eldades med
kolstybb. (- 080)
Arbetarnas villkor.
Det kom mycket löst folk, en del nästa utan kläder. Tegelmästarns fru hade affär och lät dem kritsa för
kläder, så när de fick lönen hade de ingenting kvar. En del stannade bara så länge att de fick sig ett
blåställ, så efter ett par veckor gick de därifrån. De bodde i baracken, som brann en gång. Den är
uppbyggd igen. Stålhandske berättar hur de vandrande tegelsbruksarbetarna låg på ugnarna och lagade
mat. De var så lusiga. De fick ligga i stallet och då försvann lössen, för löss och hästar trivs inte
2 D:\Ortsbor berättar\o23-24 Skapat den 04-11-18 05:24 Senast utskrivet 04-11-18 06:41
23:2