17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

mannen skulle arbeta vid Nygård. Han var full och kom i delo med dem som skulle hämta familjen och<br />

flyttlasset. Styrman fick gå emellan och så småningom gav de sig iväg till Murartorp sent på kvällen i<br />

kyla och mörker. Båtarna blev så nedlusade av de här statarflyttarna, att de hade göra hela vintern att<br />

avlusa schaggsofforna. 292<br />

Båttrafiken, pudrett.<br />

Båttrafiken betydde allt. Öborna måste ju ha båtarna. Järnvägarna och båtarna konkurrerade inte, då de<br />

inte var på samma ställe. Varje vår kom det pråmar med pudrett och sopor från Lövsta i Hässelby. Det<br />

lastades av på Fiskartorpets brygga. Vi fick flugor, så det var svart. En gång välte ett lass i vårt dike och<br />

det var alldeles utmärkt, för vår bror hade kaniner och det växte så det knakade i diket. Det kördes helst<br />

på slädar under vintern. Vi tog till våra potatisodlingar. På julkalasen kunde det låta så här: Den där sista<br />

pråmen var bara skit, men den första det var skit det. Snacka inte med mig om skit, för den har jag på<br />

mina fem fingrar. Det var inte ett dugg farligt ur hygienisk synpunkt, när man var van vid det, säger Sven.<br />

Ja, kolibakterier fanns ju inte då, fyller Greta i. Vattenledningen och gödselstan låg nära varandra och<br />

man hörde aldrig att någon var sjuk.<br />

1918 beslöt Stig och hans vän Gustav Eriksson i Tegelbruket, att bygga en båt. Som kajuta tog man en<br />

hundkoja och lille Sven fick bli passagerare på den första turen. Han skulle sitta i hundkojan. Men<br />

allteftersom båten tog in vatten kavlade vi upp byxorna högre och högre och lille Sven fick flyttas upp på<br />

taket till kojan. När vi nått ut en bit kom en nordlig vind och hela ekipaget höll på att kantra. Som tur var<br />

låg en skitpråm förankrad intill och vi lyckades får tag i ankartrossen och dra oss in, annars hade det nog<br />

gått riktigt illa. En annan gång minns Greta att de byggde en vehikel av ett gammalt barnvagnsunderrede<br />

och gjorde vägarna osäkra med.<br />

När vi flyttade fick vi inte använda bryggan mer, men gödseln var ju bra att ha, så man lade ut<br />

landgångar på ett ställe mellan varvet och Tegelbruket och kärrade iland gödseln. 408<br />

Varvet.<br />

Greve Sparre hade haft lite rederiverksamhet, men var väl mest en födkrok för Lundkvist. Man byggde<br />

om och förlängde en skuta. Man gick i skogen och letade självväxta grenar, som passade till spant. De<br />

kokades sedan i baslådor. De höll på ett par år. Det var meningen att greven skulle sälja båten, men det<br />

gick naturligtvis inte. Den sjönk till slut. Ormen Långe reparerades där. Varvet låg vid ängen intill<br />

Tegelbruket. Lundkvist var snickare och hans bror tegelmästare. Han levde sambo med en<br />

skogvaktaränka fru Sundström. 446<br />

Båtarna.<br />

Man ser på foton av Hillersjö eller Hässelbybåten. Den kom 5 dagar i veckan och låg över natten. Öborna<br />

handlade hos oss och bjöds på kaffe. Vi hade 3 morbröder, som arbetade hos Bolinders och de ordnade<br />

med båt och kom med sina arbetskamrater. Nära stranden ligger Konrad Björkmans stuga. <strong>Bro</strong>r Trasig var<br />

en båt, som beskrivs om boken i Mälarbåtar, men den känner inte Lindhés till. Ibland när pojkarna såg att<br />

båten, som kom från Solna fritidsområde, Verkaviken, gick till Tegelbruket sprang vi allt vi förmådde för<br />

då fick vi åka tillbaka. En gång var det en ny skeppare, som inte tog ombord pojkarna. 488<br />

Bryggorna.<br />

Bryggan byggdes vid Verkaviken, när Tamm startade handelsträdgård där. Vid behov kunde man beställa<br />

ångbåten till Tegelbruket om man behövde frakt, där lastades annars bara tegel. Persontrafiken gick från<br />

Fiskartorpet. Det fanns ju ingen telefon ombord utan man ringde till Lindhés, som fick ge telefonbesked.<br />

Båten kom från Lennartsnäs. Det var grunt vid <strong>Bro</strong>knapparna och man gick efter Högholmen och<br />

Skogarn.<br />

Vid Ådö fanns brygga vid Köpenhamn. Vid Hackholmssund vid Hästhagen låg Tamms privata brygga.<br />

Han hade en liten båt, som hette Greta, som tog honom till Hässelby, så han skulle slippa ta sig till <strong>Bro</strong>.<br />

Ormudden hade brygga. Före sekelskiftet fanns 16 bryggor. På alla öarna fanns bryggor. Skeppsbacka<br />

och Storvik på Dävensö hade bryggor. Säbyholm och Lindormsnäs hade bryggor. Troligen fanns det<br />

ingen brygga på Smidö. Sjöherrgård hade brygga. Toresta hade brygga troligen vid Ön. 563<br />

2 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o22 Skapat den 04-11-18 05:17 Senast utskrivet 04-11-18 06:40

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!