Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

STOCKHOLMS-NÄS HEMBYGDSFÖRENING
MINNEN FRÅN KUNGSÄNGEN
pärm i1:21 fil knudjägr.doc fritextsökn textfil4.dbf
KNUD NIELSEN, Jägare på Lennartsnäs.
i1-21
I serien ”Minnen från Kungsängen” återges här ett sammandrag av en inspelning gjord den 7 oktober
1998 på Stora Tuna, Lennartsnäs i Upplands-Bro. Där bor jägaren Knud Nielsen, född 1911-08-31 i
Halland och anställd som jägare på Lennartsnäs sedan år 1947. Medhjälpare vid utfrågningen är
friherre Gösta af Ugglas, Lennartsnäs. För inspelning och utskrift för Hembygdsföreningens räkning
står Holger Ängeskog.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Knud Nielsen föddes den 31/8 1911 i Halland av danska föräldrar. Hans farfar hade varit jägare, hans
far var jägare och det var naturligt att han själv skulle bli jägare också och efter olika anställningar
hamnade han på Lennartsnäs år 1947.
Här bodde Frans Gustav Thun, avgående jägare, på torpet Nybygget. Han och hans hustru hade en ko
som gav så mycket mjölk att han kunde sälja överskottet till gården varje dag han gick till arbetet. Thun
och Knud har tidigare blivit intervjuade med bandspelare av Herman Svenngård i Hembygdsföreningen.
Thun var en ståtlig karl, 187 cm lång, och bodde i det södra huset på Nybygget, det var ett dubbeltorp I
det andra huset bodde Johan Bruno som var skogvaktare. Före Bruno hade Rhodin haft den sysslan.
Thuns och Brunos husföreståndarinnor var kända för att vara osams.
Samtalet kom in på den stora festen på Lennartsnäs i juli 1952 då Göstas farmor friherrinnan Alfhild af
Ugglas firade sin 75-årsdag med gårdens folk. Stor medaljutdelning och inte mindre än 17 personer fick
Pro Patrias guldmedalj för mer än 50 års tjänst på gården. Ett gruppfoto finns på alla dessa, även namnen
finns antecknade. Friherrinnan fick rykte om sig att inte betala de anställda vad de var berättigade till men
det visade sig att när de slutade sina tjänster så satt en inte oväsentlig sparad slant på ett konto till var och
en.
När Knud kom hit 1947 fick han ta hand om jaktvården och från södra Sverige tog han med sig en
jaktkultur som ju inte fanns här. Här var det ganska okultiverad jakt, tyckte Knud men hans idéer föll i
god jord. Här gällde det att dra upp en riktig viltstam på de marker som tillhörde Lennartsnäs, Öråker.
Frölunda och en tid även Skälby. Det fanns jaktmarker även norr om järnvägen mot Lillsjön som också
kunde skryta med fint kräftfiskevatten. Det var stora marker och alla jordägare var ju släkt.
Från Hamiltons på Wrangelsberg fick han sitt första verkliga arbete hos Ernst Wehtje på en ö i Ivö-sjön i
östra Skåne.. Sedan började kriget samtidigt som fadern skulle pensionera sig och ville att sonen skulle ta
över hans befattning. Nu blev det inte så utan färden gick norrut och han hamnade på Aggarö i Mälaren.
Det ägdes av en tysk direktör i Henkel - Helios, men i samband med krigsslutet fick han 6 månaders
fängelse och dessutom lämna hela godset i ”mät” som krigsskadestånd. Orsaken var att han lämnat pengar
till propaganda.
På Aggarö var Knud i 3-4 år innan han efter intervju hos direktör Kjell Hägglöf och prins Gustaf Adolf
fick anställning som jaktvårdare på Aske och hos Aske-klubben, en sammanslutning av nobla jägare under
Aske-greven Lewenhaupts ledning. Det berättades att greven och prins Wilhelm m fl gjorde en resa till
Västindien och att greven fick betala allting för prins Wilhelm hade inga pengar.
Alltnog, prins Gustaf Adolf omkom i den tragiska flygolyckan i Köpenhamn 1947. Göstas farbror,
friherre Oscar af Ugglas reste i samma sällskap men blev just då förhindrad och skulle ta nästa plan hem.
Han fick höra kraschen från stationsbyggnaden. Det var nära. Efter prinsens bortgång och året efteråt
Folke Bernadottes var det svårt att hålla ihop klubben och det var då Knud flyttade till Lennartsnäs 1947
där det bildades en ny jaktklubb.
67 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32