Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ådö, Värmlänningar och Dalkarlar rothögg mellan vindbryggan och ladugården; även spadvände.
- lagårn byggd 1817 enligt järnsiffror som nu är nedtagna.
Max Wibom, delägare i Erik Olssons trävaror i Stockholm:
Köpte Lejondalsskog 1910-1920
Wibom inspekterade skogen och flottningen från Fiskartorpet.
Konrad körde timmer genom Brogårdsallén och Konrad förargade sig över att Wibom som kom utan lass
begärde att timmersläden skulle gå av spåret för att ge plats åt Wiboms släde. Det var 3 timmerslädar
"timmerlass - håll ur vägen"
Han kallades tandpetaren, därför att han var så stor i käften.
Sonen till Wibom (Erik?) var ute hos Dammgren, som var bas för skogsavverkningen. Han bodde hos
Gerdas föräldrar i "Herrgården" / inspektorsbostaden. Ibland bodde Erik Wibom också där. Han lämnade
efter sig ett par björkskidor, som finns kvar hos Konrad; ovanpå garaget.(Lilla tingsviken)
STENYXA
- hittad på Stora Tingsviken ca 100 m NV om röset intill vägen bortom Stora Tingsviken
- Klara Ohlsson hjälpte sin dotter och måg med rotfruksupptagning då hon hittade yxan - på 1930-talet
- Fagerlind (Prästgårdsarrendatorn) tog hand om den
- togs sedan om hand av stinsen Johan Johansson, Raä ombud.
- När han flyttade överlämnade han den till Konrad som 12/12 1979 överlämnade den till
Hembygdsföreningen undertecknat Börje Sandén
Sparres gravkor - Eric Josias - Konrad Björkmans uppgifter 1979.
Johan Sparre byggde gravkoret 1887(?)
Fyllning togs från gravhögen; man slutade när man kom till plankor
Skomakare Hedström, Fagerlind (f. 1870) Axel(?) har berättat om "plundringen" av Assurs hög för
Konrad Björkman.
Fyllningen användes till hela norra delen av kyrkogården.
- Stiglucka fanns vid den stora linden.
Konrad hittade tegelrester på 1 m djup när han grävde grav. (rest av stigluckan)
Lejondal - Konrad Björkman på telefon 1978-07-13
Robert Granbom, smed på Lejondal, smidde järnräcket på loggian
Smedjan ligger vid diket, över 100 år
- Han söp ofta i stan
- Stod på Skeppsbron: "Här ser ni Granbom stå på Stockholms redd"
- Han ville kyssa grevinnan Sparre, Hon ropade på hjälp.
- Han flyttade i början av 1900-talet till Kalmar (Bålsta), nära silon.
Svarvviken - sågen
1901 upphörde sågen vid Svarvviken
- Gustav Fredriksson hade arrende på sågen, bodde i Roligheten
- byggde bastu på udden i Lejondalssjön.
Rydjan
1919 fanns provinsialläkaren (Norlander?) i Enköping
När Rosengren i Rydjan hade fått vatten i lungsäcken skjutsade Konrad Björkman honom sittande i en
amerikansk gångstol först på släde till Bro, sedan på järnvägen.
Roligheten
Läkaren Adams Ray bodde här
Marlekor
Enköpingsposten 1964
Dito 20 januari 1977 - sid 17, Gert Stertman
65 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32