Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

240
Grannar och vänner.
De årliga gästerna var mejeristen Fredriksson med fru. Viktor och Elin Jonsson, Johannes och Ester
Nilsson på Önsta, Elly och Harry Öström på Ullevi, förvaltare Henning och Anna Pettersson på Ådö.
Sedan var alla lärarna med Astrid Öberg, Hulda Jonsson och Abel Åkerbrant och Signe Åkerbrant. Abel
var änkeman och Signe hans syster, var hemföreståndarinna på Sunnerdahl. De närmaste grannarna
Lindbergs i Sandhagen och Ekbodafolket hade man inget umgänge med. 270
Personer i Bro på 30-talet.
Anna Fredriksson i Råby bodde i Holms stuga i Bro (vid röda trähusen efter Köpmanvägen). Hon var
hemmadotter och när fadern dog sålde hon Råby till Pettersson. På Finsta bodde Lindhés.
Stationsinspektor Johansson, Ameli och Anna Berggren, som hade en bror som varit i Amerika och kom
hem sjuk och dog här. De tre syskonen levde tillsammans. Deras far var stationsinspektor före Johansson.
Han byggde det stora huset, där nu 1997 radhusen på Byggmästarvägen ligger. I det huset fanns
postkontoret. Ameli hade varit gift med en läroverkslärare från Södertälje och flyttade tillbaka till Bro när
hon tidigt blev änka. Min mans farfar hade Kvista och Vallby. Bageriet ägdes av en faster till min svärfar,
som hette Olofsson. Greve Sparre byggde huset med bageriet i början på det här seklet.
345
Flera Brobor.
Skomakare Glassing fanns här, men skräddare fick man åka till Bålsta och träffa. Hedbergs i Snyggboda
var vi nära bekanta med. Veterinär Palm köpte Nygård och hade inspektor som skötte jordbruket. Gösta
min man, arrenderade det sedan i många år, men vi umgicks inte med Palms. Hans, vår son har ju en del
av jorden fortfarande. 369
Husen vid Lindhagaberg.
Husen vid Lindhagaberg fanns. I Solliden bodde en dansk trädgårdsmästare, som hette Jensen. Rymans
bodde här och gamla Ryman var banvakt. Holger och Ingrid är barn där och de bor kvar ännu 1997.
Gustaf med fingret var frisör och sålde strömming. Han hade skadat ett finger, så att det stod rätt ut.
Andersson i Karlsborg bodde på ena sidan uppfartsvägen till skogvaktartorpet, där Eriksson bodde och
skötte Brogårdsskogen. Borgs bodde på andra sidan i soldattorpet. Andersson hade varit rättare på
Norrboda under Sparre. Nu har barn till Andersson stället som sommarnöje. 430
Vägar.
Det var mycket sommargäster här redan på 30-talet, särskilt nere vid sjön. Vid Skeppartorp bodde ett
gammalt par Åström. Vägarna upp i skogen vid skogvaktartorpet är nog ingen landsväg utan snarare
timmervägar. Telegrafvägen kallar vi den vägen mellan skogvaktaren och Nords. Där ligger
telegrafledningen nedgrävd. 477
Julkalaset och anställning av tjänstefolk.
Julkalasen började med sill, köttbullar, Janssons frestelse, sylta och alla olika sorters korv. Efter slakten
gjorde min svärmor och jag 5 sorters korv. Efter smörgåsbordet kom varmrätten, stek med tjock gräddsås
och sedan efterrätt, inkokt frukt med grädde. Det var lite tävlan om hur mycket man kunde bjuda på. Alla
hade sina speciella rätter. Gubbarna gick till ett eget rum och spelade kort och drack grogg och pratade.
Ingen blev tråkigt berusad. Det var sällan några barn med. Ibland har jag funderat var vi hade våra barn,
när vi var på kalas, men man hade ju alltid någon hjälp hemma. Gösta ville införa litet ledigt för
tjänstefolket, men han mötte stort motstånd från föräldrarna. De fick bara ledigt när husbondfolket tyckte
att det passade dem. Vi försökte ordna lite drägligt för våra anställda, men det sågs inte med blida ögon av
alla.
En jungfru skulle kunna allting och framförallt kunna handmjölka, något som hon och drängen skulle
klara av. Vi skaffade mjölkmaskin ganska tidigt. När min första jungfru skulle anställas, gjordes det på
marknaden i Enköping på hösten. De som ville ha anställning gick och visade upp sig och spekulanterna
2 D:\Ortsbor berättar\o11 .doc Skapat den 04-11-16 22:37 Senast utskrivet 04-11-18 06:31