17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Det är egentligen en lång historia som började med att jag hade tuberkulos som pojke och var frikallad<br />

från militärtjänst. Efter livet i skogen blev jag dock helt återställd och blev värvad av Hemvärnet omkring<br />

år 1940. En samling äldre karlar fick då göra 6 månaders värnplikt. Halva förbandet fick emellertid svår<br />

influensa, själv låg jag på sjukhus en månad och fick sedan ledigt ytterligare en månad. I 8´s chef var<br />

överste Norman, vidare kan nämnas överste Lindskog och kapten Kasselholm var vår förbandschef, vi var<br />

ju inte så många. En löjtnant Tauvon var också med. Övningar ägde rum även i våra trakter. Vi hade ju<br />

dåliga vapen, L 96, mausern bl a, och hur skulle vi kunna matcha elitförbandet på andra sidan Örnässjön.<br />

Jo, en plan gjordes upp att ett bakhåll skulle arrangeras och stenar lindades in i papper och försågs med<br />

texten "Handgranat". Därefter överföll vi en grupp sovande soldater och kastade dessa paket och ansåg<br />

oss därefter ha vunnit. Flera övningar i samma stil ägde rum men den mesta tiden upptogs av vapenvård.<br />

Hemvärnet i vårt område leddes av major Abraham, en gammal hästmajor i 50-årsåldern. Dessutom<br />

fanjunkare Claesson, en gammaldags typ även han. Inga särskilda övningar men skjutövningar var det<br />

gott om. Major Abraham var chef för Uppsala Läns Hemvärn - osäker på området - men i alla fall över<br />

den södra delen av länet.<br />

Vad var då syftet med Hemvärnet?. Jo, det bestod av frikallade gubbar som eftermönstrat efter sjukdomar<br />

av olika slag och utgjorde då en slags skyddsstyrka för hemorten. Själv blev jag områdeschef för <strong>Bro</strong> och<br />

som medhjälpare hade jag rättaren K W Johansson, sedermera kommunal-nämndens ordförande. Vidare<br />

byggmästare Olsson i <strong>Bro</strong> som var min närmaste man.<br />

Hur många var ni då? Ett 20-tal man i allt, i huvudsak äldre .<br />

Vilken funktion hade Hemvärnet? Jag kommer faktiskt inte ihåg exakt. Efter 6 månaders värnplikt var man<br />

fri och man blev faktiskt löjtnant på papperet. Det handlade mest om vapenvård och skjutövningar. De enda<br />

vapnen vi hade var L 96 och en och annan K-pist förutom våra hemmagjorda ´handgranater´.<br />

Så kommer vi in på personliga minnen, minnen om resor till Tyskland, den första med tåg.<br />

Äldste sonen Samuel gick i en lantbruksskola i Tyskland på 1950-talet. Jag skulle hälsa på honom men<br />

först även en godvän i Oldenburg. Hans fader var amiral.. Resan företogs med tåg och i Hamburg lejde<br />

jag en bärare för att frakta mitt bagage till en annan perrong på den stora stationen. En flaska whisky som<br />

gåva till min vän bar jag dock själv men snavade i en trappa och så var den glädjen borta. Ombord på<br />

tåget upptäckte jag att en väska saknades och på nästa station ringde jag tillbaka till påstigningsstationen<br />

och fick tag på bäraren. Rådet blev att på ytterligare nästa station kolla ett omkörande expresståg, där<br />

skulle min väska vara med. Och faktiskt blev det så, väskan fanns där och jag kunde fortsätta min resa.<br />

När skedde detta? Vet inte, men min son var omkring 20 år.<br />

En annan resa, nu med bil.<br />

Min pojke befann sig nu i södra Tyskland och jag kom med bil sent en kväll till Nürnberg, den<br />

berömda staden efter nazidomarna. Det var svårt att få logi p g a kongress men några poliser hjälpte<br />

mej. De tog mej med till ett danshak utanför staden och där fick jag rum för natten. Lås väskorna,<br />

rådde dom. Gott öl skänktes av värden på stället som berättade sitt livs historia. Han hade vid<br />

återkomst efter internering i USA? fått gratis hyra ett stycke mark i den totalt utbombade staden och<br />

började bygga enkla hus och öppnade sin lilla krogrörelse.<br />

En bussresa från Schweiz till Malmö 1947.<br />

Genom Tyskland fanns det tiggande barn överallt vid busshållplatserna. Bussen fick ta långa<br />

omvägar p g a trasiga broar över floderna. En dag stannade bussen och chauffören sa´ att här ska vi<br />

äta. Endast rester av hus syntes men det visade sig att under markytan var källarutrymmena intakta<br />

och där försiggick all verksamhet. Efter maten under j ord fick jag med hjälp av en polis en guidning<br />

genom det som varit stad en gång. Betalning för guidningen gjordes i form av cigaretter , det mest<br />

gångbara betalningsmedlet.<br />

Familjeupplysningar<br />

Fader: Kommendörkapten Gösta af Ugglas<br />

Moder: Alfhild f. Wallenberg, den 17e av de 20 barnen i de tre äktenskapen som A.O. Wallenberg,<br />

Enskilda Banken, hann med. I äktenskapet med Anna von Sydow föddes Alfhild.<br />

50 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong> 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!