Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Stellan Morner, ingenjören, konstruerade den första diskmaskinen och även den första
ägghandgranaten, sägs det. Ingenjören Birger Dahlerus köpte fabriken men blev aldrig populär som
person eftersom han var nazist och kände Himmler m fl. Men gjuteriet var en bra arbetsplats för många.
Frölunda är den näst äldsta gården på Lennartsnäshalvön. Äldst är Aspvik och intill den gården ligger
den enda gruvan i socknen. Där bröts det gnejs en gång i tiden och Clas gör en längre utläggning om
geologin i trakten. Likaså om stenåldersgravarna och offerlunden intill Frölunda.
Inom Stockholms-Näs församling var Clas verksam som en av de tre hederskyrkvärdarna. Mårten
Lindberg och Gustaf Palmstierna var de två andra. De större gårdarna hade egna bänkar till höger i
kyrkan, Björnstjernas satt på den första och af Ugglas satt på den andra' och tredje. De var ju släkt för
Clas var syssling med översten greve Carl Björns jerna på Stäket. Denne man var en spänstig herre
som simmade i Mälaren varje dag på sommaren tills han var 95 år. Släktförklaring. Clas' farfar
överståthållaren Curt-Gustaf af Ugglas' syster Charlotta gifte sig med senare generallöjtnanten Carl
Magnus Björns jerna och medförde Almare-Stäket som hemgift. Farmor Theresia var dessutom
syster till Carl-Magnus!
Väghållningen var besvärlig just för att det var så ont om väggrus. Det finns dock en mindre ås av grus
vid Öråker.
Skjutsplikt förekom inte för Lennartsnäs men på Tibble gård fanns det. Skjutsplikt indelades i
halvdagspass om ca 25 km, dvs 50 km om dagen, vilket gjorde att det tog 6 dagar att färdas mellan
Stockholm och Göteborg. Detta var före tågets inbrytning, 1870-talet innebar stora förändringar.
Inga främmande makter har härskat på Lennartsnäshalvön. Historiens vingslag över Tibble och Stäket
har här hörts som lätta susningar vid sidan om ållfartsväg.
I början av 1900-talet fanns förutom järnvägsstationen endast gårdar och torp i Stockholms-Näs. Där
minns Clas särskilt förvaltare Andersson på Prästgården och Åkerlind på Tibble. Något minne av det
hus som idag är Hembygdsgården har han inte direkt, däremot att han till Hembygdsföreningen och
Herman Svenngård skänkte det dubbla soldattorpet Norrbylund från Frölunda i början av 1950-talet.
Andra minnen. Kolning av trä ägde rum på flera ställen på halvön. En annan sak av intresse kan vara
att man före mälarbåtarnas tid rodde mjölken in till Stockholm, -en dag dit, nästa dag hem.
Kontakten med Håtuna var god. Clas äldre bror Oskar var gift med dottern till Lewenhaupt på Aske, en
gammal känd adelsfamilj. Där fanns ryskt påbrå på mödernet. Gustaf Lewenhaupt reste ofta med prins
Wilhelm. Lewenhaupts son tog värvning i England som krigare mot Hitlertyskland.
Skolgång. Vid korsvägen till Skälby låg småskolan där bl a frk Perling var lärare. Skolbarnen fick ju gå
till skolan. De större gårdsägarna lät dock som regel sina barn gå i skola i Stockholm.
Någon värnplikt blev det inte för Clas på grund av fel på lungorna. Efter skogsskolor och mycket frisk
luft blev han helt återställd och var under kriget hemvärnschef
Resor. Som ung studerande gjorde Clas många och långa resor. Intresset för skog och jordbruk tog
honom kors och tvärs genom USA och Canada, österut till St. Petersburg och genom hela Europa. Till
Asien eller Egypten kom han dock inte.
Flygepoken. På äldre dar far mån säga, eller efter fyllda 50 år började Clas sin flygutbildning. Det var
på Skå-Edeby där sergeant Pettersson och instruktör Hyden ledde utbildningen. Från den tiden finns
många episoder att berätta. Dålig avisning orsakade en gång en så hård landning att landningsstället
skadades.
45 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32