Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Morfar A. O. Wallenberg hade förutom gott om pengar även 14 barn i sitt andra äktenskap, Alfhild var
nr 10. Familjen af Ugglas bodde på "slottet" eller "stora huset" som barnen kallade det - ca 40 rum och
kök om ca 1000 kvm- men barnen tillbringade skoltiden i Stockholm. Sommaren 1914 när de nya
ekonomibyggnaderna just byggts färdiga slog blixten ned och allt brann upp - även ett antal djur blev
innebrända. Återuppbyggnad skedde med nya pengar och egen skog, den nya skogen som planterades
var den som Clas af Ugglas skulle lägga ned stort arbete på under 75 år.
Frölunda var en arrendegård under Lennartsnäs när Clas flyttade dit år 1937.
Lennartsnäs bestod av drygt 1000 hektar jordbruksmark och skogsmark, 350 - 400 av dessa tillfördes
Frölunda. Sedan har mark sålts av till bl a fritidsområde men kvar är idag ca 200 hektar. Arrendatorer
har varit bl a Tysk och Pettersson i 15 år. Numera sköter skogsmästare Tiefensee skogen.
Hur var det då på Frölunda för ett 50tal år sedan? Jo, varje morgon var det arbetsfördelning på
lagårdsbacken. Först och främst var det 5 man och 6 hästar som disponerades samt 30-40 kor som
skulle skötas. Det fanns en jättestor dynggrop utanför lagårn och i den höll svärfar T. Bildt på att
drunkna en gång när han finklädd halkade på en planka. 4-5 torpställen låg under gården, dessutom
statarbyggnader.
Under Lennartsnäs var det inte mindre än 40 hus som skulle underhållas men modern hade god hand
om folket på gården -ett 50-tal människor- där fanns bl a en skomakare och en riktig soldat vid namn
Fröjd. Under första världskriget flydde bl a svenska estländare till Sverige och några av dem -
Åkerman och Heldrind arbetade med framgång på Lennartsnäs. Fru Åkerman arbetade som
hushållerska hos Clas. Torparna i sina stugor arbetade så länge de orkade, två bröder Karlsson i hela
sitt liv på gården. Av den yngste Karlsson fick Clas hans personliga tenntallrik, en ynnest av stora mått.
Statarna flyttade vanligtvis den 24 oktober varje år men arbetsstyrkan på Lennartsnäs var ovanligt
stadig. På Lennartsnäs fanns 20 arbetshästar och 8 oxar. Vid den sorgliga branden år 1914 omkom
emellertid alla oxarna.
Den första bilen köptes på Lennartsnäs år 1918. 1922 började Clas köra vid endast 16 års ålder. Bilen
gick fort, nästan 40 km/t. Chauffören satt utanför kupen framtill. Resan Stockholm - Lennartsnäs tog 1
T 10 Min. Åkte man Rotebrovägen tog det längre tid för där fanns det två grindar som skulle öppnas
och stängas. Bilen, det var en Fiat, hade två karosser. På hösten satte chaufför Brodin på kupen och när
våren kom skulle det vara sufflett som det hette. Med den bilen åkte Clas med mamma och en släkting
genom hela Norge. Detta var på 1920talet.
Fabrikör Bolinder på Kungsholmen byggde en fabrik, ett gjuteri, i Kallhäll nere vid stranden där
båtarna med sand och annat gods kunde lägga till. Dessutom var det faktiskt 6-8 skärgårdsbåtar som
trafikerade bryggorna i denna del av Mälaren. Det var exempelvis båten mellan Stockholm och Uppsala
och båten till Lennartsnäs som även angjorde Körsvik och Öråker (nattbrygga). Båten tog med sig
mjölken från gårdarna på morgonen till stan och kom tillbaka på kvällen kl 7.
Sotarn Eriksson var en vandringsman Hån ville gärna ha en sup före sotningen men så en dag fick han
inte någon. Han ilsknade till och ställde ett skåp framför dörren så att mamman inte kunde komma ut.
En annan gång satt han på bryggan och metade. Han hade vunnit en klocka på lotteri och när han skulle
briljera med den för pojkarna så bar det sig inte bättre är att klockan for i sjön.
Men åter till Kallhäll. För att snabbt komma till Kallhäll från Kungsholmen byggde fabrikör Bolinder
en speciell båt i mahogny och med en tändkulemotor. Båten gick dagligen mellan hemmet och
fabriken. Fabrikören hade tre döttrar, två av dem gifte sig med bröderna Mörner. Göran Mörner,
officeren, ägde Tranbygge tills en tidig morgon några journalister knackade på dörren och frågade den
ovetande Göran hur det kändes att bli exproprierad till skjutfält åt I1 som skulle flytta dit.
44 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32