Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 11 sidan 1 och 2
av Gudrun Sandén
Märta Brofalk
Intervjuare Börje och Gudrun Sandén
1978-01-11
UKF:s arkiv brofalk1-11-1-2.doc
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Märta Brofalk berättar om kalas och umgängeskretsen i Bro med omnejd i början av 30-talet.
Personer: Slaktare Jakobsson, handelsman Viktor och Elin Jonsson, Öströms på Ullevi, Johannes och
Ester Nilsson på Önsta, mejeristen Fredriksson, förvaltare Pettersson på Ådö, lärarinnorna Hulda
Johansson och Astrid Öberg, kantor Abel Åkerbrant, Signe Åkerbrant, Lindberg i Sandhagen, Anna
Fredriksson Råby, Pettersson i Råby, Lindhés Finsta, stationsinspektor Johansson, Ameli och Anna
Berggren, Oscar och Hally Johansson tidigare Aspvik, skomakare Glassing. Hedbergs i Snyggboda,
veterinär Palm, Gösta Brofalk, Hans Brofalk, trädgårdsmästare Jenssen, Holger och Ingrid Ryman,
Gustaf med fingret, Andersson i Karlsborg, Borgs i soldattorpet, skogvaktare Eriksson, Åström i
Skeppartorp, Nord
Orter: Ekbacka, Lindhagaberg, Hässelby, Kockbacka, Kocktorp, Nygård
Ämnen: Ebbakalaset, kortspel, sommargäster, julkalasen, tjänstefolket
Ebbakalaset.
Märta berättar att Lindhagaberg egentligen heter Ekbacka. Jag kom som ung bondmora till Bro 1929 från
Hässelby. Tack vare min duktiga svärmor fick jag lära mig hur ett lanthushåll fungerar. Min pappa var
trädgårdsmästare i Hässelby och hade en handelsträdgård.
När man träffas idag tar man det enkelt och även värdinnan hinner sitta och prata. Så var det inte förr,
då hade man fullt göra att se till att gästerna fick mat och kaffe från de kom till de gick. Jag minns särskilt
Ebbadagen, min svärmor hette Ebba. Fruarna kom vid 2-tiden med sina små handarbetsväskor och
började med att dricka kaffe och en massa dopp. Sedan slog de sig ned i förmaket med sina handarbeten
och jag tror att det skvallrades ganska friskt. De talade inte illa om varandra, men de ventilerade vad som
hände. Man kände alla människor och det var säkert värdefullt. När Gun skulle ha födelsedagskalas kom
det 28 stycken utan att jag visste hur många som skulle komma. 127
Kocktorp och Kockbacka.
Min svärfar köpte Kocktorp av greve Sparre. 1914 köpte han Kockbacka också. Där stod ett gammalt hus,
som de byggde om och flyttade till. Man hyrde ut Kocktorp. När vi gifte oss 1929 flyttade de till
Kocktorp, som man också byggde om. De bodde själva på övervåningen och i den undre fanns 2
lägenheter, som man hyrde ut. Där bodde slaktare Jakobsson. 168
Fortsättningen på Ebbadagen.
Ebbakalaset fortsatte till framåt 6-tiden, då gubbarna kom för att hämta sina fruar. Då bjöds på en liten
smörgås, som var ett ganska stort smörgåsbord med en liten snaps till gubbarna. Sedan försvann gubbarna
in i ett annat rum, fruarna satt alltid för sig själva. Gubbarna skulle spela kort, vira och priffe. Klockan
kunde bli både 11 och 12 innan spelet var över och fruarna hann bli ganska trötta. Innan de skulle åka
hem skulle det vara kaffe igen. 202
Hur man färdades till kalaset.
Handlanden Viktor Jonsson och hans fru hade bil, medan Öströms på Ullevi åkte efter häst med fina
vagnar. Johannes Nilson på Önsta var också med. Norman hade taxirörelse, och fru Norman körde bilen
ibland. Min svärmor njöt av att ha dessa kalas, men jag tyckte synd om jungfrun, som måste diska mest
hela dagen och sena kvällen och sedan skulle upp och mjölka tidigt morgonen därpå. 239
1 D:\Ortsbor berättar\o11 B-.doc Skapat den 04-11-16 22:37 Senast utskrivet 04-11-18 06:31
11