Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Englund som sålde till handlare Bråland omkring 1930. I nästa vik där nu båtklubben uppläggningsplats
är stod Ryds tvättstuga. Nästa hus var Ekströms, ett stort gult hus med tinnar och torn, riktig
snickarglädje. När Ekström dog köptes huset av Wibom. Huset hade först stått på
Stockholmsutställningen 1898 men flyttades hit av Ekström, sedan byggde Wibom om det till vad det är
idag.
Huset Fagerlid på Stationsvägen byggdes kanske 1912 av trädgårdsdirektör Bovin. Tomten gick från sjön
ända till järnvägen och avslutades där med ett redskapsskjul och en drängstuga. Öster om Stationsvägen
var en Ryds hus från 1906 och mellan den tomten och Wiboms var det kyrkans mark, 3800kvm, som
skulle styckas. Anders och blivande grannen Gösta Gustavsson som bodde så eländigt nere vid sjön blev
de lyckliga ägarna av varsin tomt med hjälp av Gösta Lundborg som påtryckare. En del av området blev
vad man idag kallar parkmark men Gösta och Anders fick varsin del, Anders 1154 kvm för 2300 kr eller
1,35 kr/kvm. Bråland på Tegeludden ville ha det billigare när han köpte sitt men fick betala 1,60 kr/kvm
och slutpriset blev faktiskt 2,50 när fiskevatten och tillgång till Näckholmen bakades in.
Tegeludden, ja. Ett tegelbruk har legat där men ingen vet exakt var. En stenmur vid sjön hos Barlack har
använts som lastkaj för pråmar och det syns spår efter stora lergropar även om de flesta är igenfyllda.
Viken kallades med rätta för Tegelviken även om andra namn har förekommit. Man kan höra namnet
Svartviken men det är en liten vik längst in på östra sidan nästan omsluten av stor skog. Barlacks hus
kallades för Näckudden, Wiboms hus fick namnet Svanvik, en stor fastighet med två tomter. Det fanns
stadsplan över området, numera kallas det visst för byggnadsplan.
Hur var det med vatten och avlopp? Jo, Anders hade eget vatten och gemensamt avlopp med
intilliggande fastigheter till någon slags avloppsrening väster om Wiboms och därifrån en 100 - 150 m
lång trätrumma ut i Mälaren. Det systemet var i bruk till dess Käppalaverket kom igång i slutet av 1960talet.
Väster om Fagerlid var det bara skog fram till Skogsbo bortsett från en liten sommarstuga nära stranden.
Men bakom Fagerlid på höjden byggde två `bagarfröknar´ från Sundbyberg ett hus där de skulle bo i
händelse av krig. Av samma anledning köpte en jude den norra delen av Fagerlid där drängstugan
byggdes om till sommarbostad.
Fanns det någon dansbana söder om järnvägen? Nej, den låg vid Klockstapeln på Prästgårdsmarken,
men det var meningen att ett Folkets Hus skulle byggas längst väster ut i Prästhagen som området
kallades för. Ungefär där bron nu korsar järnvägen, andelar såldes men det blev aldrig något hus. Men det
blev faktiskt en dansbana där om än för en kort tid. Skytteföreningen skulle ha basar och baron Clas af
Ugglas skänkte virke så att en dansbana kunde byggas. Den användes också av några andra föreningar
men inte för någon längre tid.
Nedanför den vackra ekdungen där denna dansbana stod finns ett stort alkärr där man med fördel kunde
slå gäddor om våren. Gröna udden idag fylldes ut när höghusen på Ringvägen byggdes 1962? och piren
till Näckholmen kom från höghusen på Bergvägen 1965.
Skogsbo som nämndes tidigare - inte långt från den tillfälliga dansbanan - där bodde bröderna Ryd
(gjuteriet), Erik och Ernst i det stora huset och Algot i det mindre. Inte långt från Gjuterivägen och
järnvägen.
Hur var det då med tågtrafiken? Jo, som idag fast sämre. En del genomgående tåg men ganska många
lokaltåg som vände i Kungsängen. Loken kopplades av, växlades om och sattes i den andra änden. De
tågen gick nästan en gång i timmen med dessa bostadsvagnar med "fyrkantiga" hjul som det tycktes. 15 -
20 tåg om dagen fram till dess pendeltågen tog över på 1970-talet.
Affärer då? Lindemans Speceri som Englund tog över senare -mitt för stationen- och så var det Lundins
Specerier. Längre bort var det Mjölkaffären som Lindberg köpte av Händel i Bålsta. Ovanför Lindbergs
låg "telefonvillan" där Kungsängens första telefonstationen byggdes. Den allra första telefonväxeln var
emellertid installerad i övre våningen på nuvarande Hembygdsgården innan den flyttades till Högnäs.
Hembygdsgården var då 2-3 stockvarv högre i sin västra del, den kallades också för fattigstugan" liksom
även ett torp i backen bakom. Kommunen hyrde husen men vem som bodde där vet inte Anders.
38 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32